Citat:
Jag började fundera på vad sjutton en ansvarig utgivare och utgivningsbevis är för något, det kanske trots allt inte är så självklart nu för tiden. Ser man till det här fallet, eller Dumpen i stort är det tydligt att Sara brister i sitt ansvar som ansvarig utgivare. Högst troligtvis beror det på okunskap. Jag kan tänka mig att Sara bara tror syftet är att enbart ge rätt att publicera vad som helst och slippa ansvar, vore det så enkelt hade varenda publikation haft en målvakt som ansvarig utgivare sedan länge.
Citat:
Här framgår det ju tydligt att det är chefredaktören personligen som döms till dagsböter:
https://www.dagensmedia.se/tidningar-och-tidskrifter/kvallspress/expressens-chefredaktor-doms-for-fortal/
Men en förutsättning är väl att den ansvariga utgivaren faktiskt har möjlighet att utöva sitt ansvar, det kan ju inte en målvakt göra.
https://www.dagensmedia.se/tidningar-och-tidskrifter/kvallspress/expressens-chefredaktor-doms-for-fortal/
Men en förutsättning är väl att den ansvariga utgivaren faktiskt har möjlighet att utöva sitt ansvar, det kan ju inte en målvakt göra.
Citat:
Du borde verkligen läsa på om Aftonbladets historia under Lars Johan Hiertas dagar. På den tiden var det precis så de gjorde för att kringgå trubbel. Varje gång de hamnade i klammeri med rättvisan så skapade de vad som till namnet var en ny tidning (”det fjärde Aftonbladet”, ”det femte Aftonbladet”, och så vidare). De hade också en ny ansvarig utgivare för varje ny tidning. Mot slutet plockade de praktiskt taget upp fyllon från gatan för att låta dem tjänstgöra som ansvarig utgivare. Vad vi idag skulle kalla en målvakt.
Som sagt, seriösa tidskrifter håller inte på med sådant nuförtiden. Men i teorin? Ett någorlunda färskt exempel är det så kallade Björn Borg-målet, mål B 8-13-89 (Stockholms tingsrätt). Det handlade om tidningen Z som påstått att Björn Borg brukat kokain. En viss person fungerade i praktiken som tidningens ansvarige utgivare, en man vid namn Jörgen. Den som däremot formellt var anmäld var en annan person, en man vid namn Jan. Han hade tidigare tjänstgjort vid tidningen, men vid publiceringstillfället var det inte han som var utgivare, annat än rent formellt. Jan gjorde aldrig någon invändning om att han inte var tidningens ansvarige utgivare, och därför så åkte han också dit när det blev en fällande dom för grovt förtal. Det var alltså Jan som dömdes att betala böter, inte Jörgen.
Som sagt, seriösa tidskrifter håller inte på med sådant nuförtiden. Men i teorin? Ett någorlunda färskt exempel är det så kallade Björn Borg-målet, mål B 8-13-89 (Stockholms tingsrätt). Det handlade om tidningen Z som påstått att Björn Borg brukat kokain. En viss person fungerade i praktiken som tidningens ansvarige utgivare, en man vid namn Jörgen. Den som däremot formellt var anmäld var en annan person, en man vid namn Jan. Han hade tidigare tjänstgjort vid tidningen, men vid publiceringstillfället var det inte han som var utgivare, annat än rent formellt. Jan gjorde aldrig någon invändning om att han inte var tidningens ansvarige utgivare, och därför så åkte han också dit när det blev en fällande dom för grovt förtal. Det var alltså Jan som dömdes att betala böter, inte Jörgen.
Citat:
Lars Johan Hiertas äventyr ägde rum på 1830-talet. Med risk för att chocka, så kan jag berätta att systemet ändrats lite sen dess. Låter inte som ett särskilt lyckat recept på att erhålla trovärdighet som nyhetsmedium men om det är så som du säger så har det ju uppenbarligen fungerat för Aftonbladet och vem är då jag att säga emot?
För mig är ansvariga utgivare främst att ses som en kvalitetsstämpel. Släpper de igenom publikationer som visar sig vara osanna eller felaktiga gång efter annan är det riktigt illa och inte så lättlöst som att sätta nån ny på ansvaret för 34:e gången.
För mig är ansvariga utgivare främst att ses som en kvalitetsstämpel. Släpper de igenom publikationer som visar sig vara osanna eller felaktiga gång efter annan är det riktigt illa och inte så lättlöst som att sätta nån ny på ansvaret för 34:e gången.

Det är idag inte tillåtet med "målvakter" som ansvariga utgivare. En ansvarig utgivare måste ha en reell möjlighet att förhandsgranska och stoppa det som ska publiceras.