Skvaller om Influencern Patricia Vide Lindh

Du har tappat mig.
Vad jag vet har inte S några falska vänner, utan väldigt genuina som bryr sig om henne och hennes son. Förstår att de finns mycket falskhet i influenser världen, både mot varandra och mot sina följare men som normala vuxna, nä.

+1
Har börjat tycka så synd om J. P har ett hårt grepp om han... sååå hemskt detta är att se faktiskt.

Samtidigt tillåter J det, han gjorde ett tidigt val att välja bort lilla T. Fruktansvärt att se. Hur man försöker utmåla den stackars pojken som ett stort problem.

Vänta lite nu! Du försvarar J genom att basunera ut att han själv sagt upp vårdnaden av sin son SAMTIDIGT som lilla Ts mamma får socanmälningar mot sig?

Visar bara ännu mer vilket jäkla stolpskott J är!

Precis, man kanske testar först och ser hur det går med alla barn man redan har och hur dom funkar ihop innan man skaffar fler.. förstår att det kanske inte funkar att ha lilla T hos dom av flera anledningar men någon gång borde J kunna träffa honom oavsett? Sen att en ”nära vän” till P suttit och skrivit att lilla T har grova problem säger väl rätt mycket om vilken syn man har på honom, vem skriver ens så om ett barn?!!

Ja det där är väl inte att sätta barnen i första rummet? Herregud. Hur kan man säga att ”barnen går först” när man trycker in alla barn (som T inte känner) i ett trångt rum och begär att de ska dela hjärtligt på allt. Sinnesjukt.

Alla dessa vilsna människor.

Ena dagen ett inlägg om att "här sitter jag och duger som jag är".

Men nästa dag så kan man inte säga lagerarbetare om sitt arbete som lagerarbetare.

"Arbeta inom koncernen"

"Plugga inför en utbildning"

Att ta truckkort är några timmar teori, jag har aldrig hört om någon som kuggar och proven görs ofta i grupp.

Det är varken plugg eller utbildning.
Det är sunt jävla förnuft som folk fick i modersmjölken förr, innan den byttes mot någon sponsrad mjölkersättning gjord på exklusiva gräshoppor från Jordanien.


Köp ungarna en varsin Linde-truck i leksaksformat, hoppa i blåstället och sträck på dig för fan.

Arbetarna byggde det har landet du influerar och dom driver det vidare.
Inte ett ynka sponsorspaket ramlar ner på din dörrmatta utan att någon arbetar för det.

Säkert en fin människa, men inte finare än någon annan.
Välkommen ut på golvet, där kommer du finna både människor och erfarenheter för resten av livet.

Då undrar jag vilken relation du har till J eller P eftersom att du besitter denna vetskap?
Du behöver inte skriva vem du är men uppenbarligen känner du J och P väl om du vet att hon håller honom i ett järngrepp, eller?

Herregud!
Nu har jag läst 103 sidor i tystnad och min absolut största fundering här är inte huruvida J eller P är som föräldrar eller vad de har för relation utan jag är mer nyfikna på vilka ni är som lever här inne?
Ni behöver inte skriva vilka ni är men för att kunna bedöma sanningshalten eller se vilken typ av information ni sitter på som ingen annan har så tänker jag att ni bör avslöja vilken relation ni sitter på till J respektive P.

Ni VET att J är en dålig pappa- Hur?
Ni VET att J har övergett sitt barn- Hur?
Ni VET att P är en dålig mamma- Hur?
Ni VET att P styr J med en järnhand- Hur?
Ni VET att P tycker att hon sitter över alla andra och är för fin för ett hederligt markgolv?

Finns så himla mycket ni VET och jag är bara så genuint nyfiken på hur ni kan veta så himla mycket ..

Att följa P eller J på instagram kan inte ge er all information om allt ni sitter och kastar ur er här, det vi ser där är det som delas .. men allt där emellan då?

Förutom ”vembryrsig”, är det någon här inne som känner J o S?
Vet vi vilken kommunikation och samarbete de har för att tillsammans ge T en trygg relation till sin pappa eller tror vi bara?
Är det alltid barnets bästa att åka hem till sin pappa varannan helg, även om han inte mår bra av det eller är det vårat egna behov som föräldrar som styr?

Oavsett varför J inte träffar lilla T så antar jag att det har funnits skäl till det.
Vi får inte glömma att mitt i allt detta så har de förlorat ett barn ..
Vilka är vi att döma vilka beslut, bra som dåliga de har tagit de första månaderna i sin sorg?

Jag har också följt P i 13 år och jag delar inte den bilden ni har så då måste ni ju sitta på inside info som jag inte har som då bara människor i deras direkta närhet sitter på?

Det jag tycker är mest skrämmande är hur ni, vuxna människor sitter och hackar på två personer bara för att de är offentliga.
Oavsett vad de gör så kommer de aldrig göra rätt i era ögon.

Jag hoppas verkligen inte att ni här inne har egna barn för de sett ni beter er på här inne skrämmer mig!

Som nära anhörig till familjen så får vi nu nog vi har länge inte velat att kasta bensin på elden och stå till försvar. För vi att det ändå inte kommer att räcka till för er. Vad vi än berättar och vilka vinklar vi vill förmedla så kommer ni inte att lyssna på vad vi har att säga. Ni kommer inte bli nöjda förens P&J har gått isär.*Det skulle inte spela någon roll om barnet i fråga bodde hos dom varannan vecka, det skulle ändå inte vara tillräckligt. Det spelar ingen roll hur många rätt dem gör, ni skulle ändå fortsätta vilja finna dessa brister & fel.

Ingen av er här har sett deras sorg på nära håll, ingen av er vet vilken ångest skuld och skam båda två bär för att det här inte har fungerat. Att dem båda står på sina ben efter allt dom gått igenom är beundransvärt och samtidigt så ska dom hantera detta hat och förakt. Det är mer än vad någon människa borde klara. Jag har sett deras agerande på nära håll, och till skillnad från er så känner jag dessa personer utan och innan. Jag håller inte med om allt, tycker inte att allt är rätt och att alla val är är bra alla gånger. Men att dem gör det bästa för samtliga finns det inga tvivel om. Sen kan man alltid ifrågasätta varför de fortsatte vara tillsammans när det inte fungerade med samtliga barn. Men som ni vet så blev det en graviditet snabbt, som satte kursen direkt mot ett annat håll.*Till er fasa så älskar dem även varandra oavsett vad ni tror och antyder här inne.

Jag har sett en Pappa som kämpat för att hans barn ska få rätt förutsättningar, som vill få hjälp för sin sons bästa. Det jag också har sett är att mamman stoppar huvudet i sanden och inte ger sitt egna barn rättvisa förutsättningar att utvecklas, utan istället lindar in barnet i bubbelplast och hanterar hen som en bebis. Det finns mycket här att berätta, men utan att kränka barnets integritet*så är det bäst att låta bli. Skulle vi från den andra sidan börja öppna upp oss, och dela med oss. Så skulle den här tråden ändra sin karaktär omgående.*

Det vi hoppas på är att lilla T och J får en kontinuerlig relation, och kan bygga upp den i sin takt. I den takt som pojken behöver. Ni får inte glömma att det är 60 mil tur och retur, du åker inte över flera gånger i månaden. Där kan ni börja räkna ut kostnader och förstår själva att det inte går ihop. Inte heller när man bara är en förälder som behöver åka, här tycker jag båda föräldrarna har ett ansvar att se till att för T:s skull underlätta deras umgänge. Inte bara fortsätta säga "det var du som flytta, lös problemet" problemet kommer inte lösa sig på så vis.*
Även om P & J väljer att gå varsitt håll, så kommer han fortfarande ha sitt barn 60 mil från sig. Om umgänget ska ske och ha bästa förutsättningarna kanske både J och hans ex skulle komma överens om att hon en helg i månaden åkte iväg, och att barnet får vara kvar i sin trygga borg. Det här är ju ett scenario som vore bäst i alla världar, om vi sätter barnet i främsta rum. Eller hur?

Allt tal om att P håller J fast med en järnhand, att han är hjärntvättad och allt vad ni skrivit. Det kan vi bara dra ett streck över. Här har båda två gjort felaktiga beslut, J borde definitivt åkt och haft umgänge med sin son oftare dessa månader. P borde kanske ha uppmanat honom att åka iväg oftare. Men vilka är vi att sitta och döma, när ni som utomstående inte har en aning om hur det är att genomgå en förlust av ett barn. I sorg agerar man olika, och det är nog lättare att fylla ryggsäcken än att ta itu med den. Lägg då på att man har ett barn som man kanske har en annorlunda relation till även om man älskar hen villkorslöst. Det här är en mer komplex situation ni någonsin kan ana. Låt dom bara vara.

Jag vädjar er om att förstå att det är två personer ni pratar om, två riktiga personer som absolut valt att vara offentliga men det här förtjänar ingen av dem. Till P&J glöm inte vad som är viktigt och glöm inte bort hur många vi är som känner er och älskar er rakt igenom och känner till sanningen ur allas håll.

Bra att alla sidor lyfts fram.
Jag kunde inte bry mig mindre om hur folk sköter sina familjer eller relationer. Man har nog med sitt eget i dom flesta fall.

Men det finns en viktig läxa att lära av detta influensande.

Det är alltid lätt att vrida sig ut och in för att få följare, tjäna pengar och få ett bra arbete.
Men det är detta som är baksidan.
På samma sätt som man målar världen i shabby chic ena dagen så kommer morgondagen kunna målas svart.

Man säljer ju sin själ, bokstavligt talat.

Intressant att man konstant hävdar att det är för dyrt och att man inte har ekonomi till att besöka sin son samtidigt som man i nästa stund stolt visar upp all sin nya shopping från Ikea till nya boendet, man åker till Gotland under stockholmsveckan när det är som dyrast, äter ute och lever ekonomiskt som om man tillhörde övre medelklass trots att man säljer möbler och prylar man faktiskt INTE ENS ÄGER om man ska vara krass då dessa är obetalda skulder hos KF vad som hittills framkommit i tråden. Att man inte skäms!

Dom fick 150 000 kr av bankkvinnan och Therese från insamlingen efter Ilse + försäkringspengar, hade dom inte kunnat lagt några ynka tusenlappar på lilla T. Hade säkert gjort gott för Js hjärta med...

Så fort något kritiseras kommer sorgen fram, INGEN ifrågasätter den utan bristen på ansvar och att aktivt välja bort ett försvarslöst litet barn. En pojke vars pappa valde flickvännen och hennes barn. Han verkade ju faktiskts rätt vettig innan, gör man en tidslinje är det rätt tydligt när det började gå utför.

Sluta säg att det är dyrt och det kostar för mycket, att ni inte har råd. Det är mycket ni verkligen INTE har råd med men ändå prioriterar. Typ nya dyra möbler. Resor. Kött och vin rätt ofta. Skitsnack är vad det är! Vuxna människor som inte tar ansvar är det inte synd om, en 5-6årig pojke som blivit bortvald är det SYND om!!!