Citat:
Ursprungligen postat av
Pellefant777
Exakt, vad HD säger är en sak, men huruvida det speglas i statistiken eller inte är en annan fråga.
Bevisning på nivå 3 beskriver ju BRÅ på följande sätt:
Målsägandens utsaga + stödvittnen som målsäganden berättat om händelsen för.
I BRÅ rapporten så görs en skillnad mellan stödvittnen och vittnen. Vittnen är personer som har bevittnat själva händelsen. Stödvittnen är personer som inte har bevittnat själva händelsen men som har fått det hela berättat för sig av den målsägande. Våldtäktsmål med bevisning på nivå 3, innefattar inte vittnen såsom jag tolkar det.
Men vad menar hon med specialregel? Är det en regel som finns någonstans eller menar hon att rent praktiskt, ifall man ser till ren rättspraxis, så behandlas våldtäktsfallen på ett annat sätt? Jag gissar på att hon syftar på det senare men jag kan ha fel.
Det man skulle behöva göra är att plocka fram en massa domar och granska dem. Men vem fan orkar det? Haha. Låt de som jobbar med detta, som får betalt för det, göra det.
Nej jag har hela tiden hävdat att i ord mot ord fall finns det inte några vittnen utan stödvittnen är ju personer som bara berättar det målsägaren berättat för dem. Alltså ingen annan bevisning än målsägarens berättelse. Detta har systematiskt förnekats av den gode Humbug. Han säger att det inte kan finnas ett enda fall som gått till domstol där det enbart finns en berättelse av målsägaren att gå på tillsammans bed att ett par kompisar kan berätta om vad målsägaren berättat för dem.
Jag tolkar det som att hon menar hur det fungerar i praktiken. Hörsägen läggs det inte någon vikt vid gällande andra typer av brottmål men i våldtäktsmål ges de en stor vikt i praktiken. Det är nog detta hon menar med specialregeln.
Jag förstår inte varför ni inte tror att dessa Journalister har gått igenom en massa domar i sina granskningar? Expressen, Filter, Kvartal och BRÅ har ju gjort granskningar. Självklart har de gått igenom en massa fall för att komma fram till det de redovisar.
Louise Lennartsson t.ex., hon som nämnde specialregeln, gör detta inbjuden till ett rikdagsseminarium där de samtalar kring samtyckeslagen och hur den praktiseras ute i domstolarna och resultatet av detta.
Tänker du att hon bara sitter och hittar på vad hon säger eller tänker du att hon har gått igenom massa domar för att komma fram till det hon presenterar (det som framkommit i hennes granskning?
Humbug och Cinmik vägrar ju att ta till sig något som framkommit i dessa granskningar samt att en stor del av brottmålsadvokaterna som jobbar i rättssalarna med detta i praktiken lyfter fram problematik. De ber mig att bevisa det de granskande journalisterna skriver är sant.
Här får du länken till studien som gjorts för att jämföra hur utfallet blir i våldtäktsmål jämfört med förtalsmål som jag nämnde för dig tidigare. Det skulle ju vara intressant att ha en diskussion om vad den stora skillnaden i andelen fällande domar skulle kunna bero på även här i forumet.
https://svjt.se/sites/default/files/pdf/2018/hft4/svjt2018hft4s327dahlman.pdf
Citat:
6 Slutsatser
I denna artikel har vi presenterat en rättsfallsstudie med mål där den
tilltalade bestrider gärningen och åklagarens bevisning enbart består
av målsägandens berättelse och stödbevisning om målsägandens age
rande. Studien visar på en anmärkningsvärd diskrepans mellan våld
täktsmål och mål om olaga hot. Vid våldtäkt ansågs bevisningen vara
tillräcklig för att uppfylla beviskravet i 90% av fallen. Vid olaga hot
ansågs beviskravet uppfyllt i endast 18% av fallen. Den observerade
diskrepansen hade mycket hög statistisk signifikans.
Vi har diskuterat olika förklaringar till diskrepansen. En möjlig
förklaring är att stödbevisning om målsägandens agerande med an
ledning av händelsen värderas högre vid våldtäkt. Denna förklaring
är problematisk eftersom en sådan värdering saknar stöd i psykolo
gisk forskning. En annan förklaring är att domstolarna tillämpar ett
lägre beviskrav i våldtäktsmål. Denna förklaring är problematisk ef
tersom vi inte har sett något rättfärdigande för en sådan differentie
ring.
