Varför sparar inte alla föräldrar pengar till sina barn?

Min 1 åring har nu ca 16 000kr. Jag sparar till mina barn. Kommer dock aldrig förutsättningslöst ge dom pengarna.

Jag fick väl ca 20 000kr när jag var 18-20 år nån gång. Började jobba på bland annat bygghandel. Skaffade körkort när jag var 21. Se till att kamma dig och skaffa ett jobb. Att få allt gratis i livet lär dig inget. Sluta se dig som ett offer.

Fick 450 000 kr och dom brände jag på horor, resor, knark, alkohol, flickvänner. I den ordningen.

Jag började jobba på loven från det att jag hade fyllt fjorton år och betalade även hemma. Sedan har jag dock fått hjälp med bostad från föräldrarna men inte några direkta summor som ung.

Sonen går idag på lågstadiet och har ett fondsparande på ca 250,000 kr, vilket kanske med tillväxt räcker till en garderob med kokplatta i Rågsved den dagen han flyttar hemifrån. Vis av egen erfarenhet så kan pengarna försvinna illa kvickt, vilket gör att jag hoppas innerligt att pengarna används till en fastighet och inte slösaktigt leverne när dagen är inne.

Det kan det men det betyder inte alltid att barn och ungdomar gör det. Hela samhället blir mer och mer curlat, inte bara från föräldrar. Individuellt ansvar försvinner bara mer och mer. För många fungerar det säkert att få en summa pengar samtidigt som man inte blir bortskämd. Mig med flera skulle det aldrig fungera hos, pengarna hade festats bort. När jag vet det nu i efterhand så måste jag säga att det var bättre att mina föräkdrar spenderade dom pengarna de tjänat än att jag ska bränna dom, det är ändå dom som tjänat pengarna.


Bra för dig. Tyvärr hade inte jag haft samma diciplin, många andra som mig.
De flesta 18-20 åringar har inte den synen på pengar och de ungdomar som jag ser idag i övre tonåren är sämre än vad min generation var och det säger en hel del.

Fick inga pengar av mina föräldrar, men däremot fick jag bo hemma som du också verkar få göra tills jag var i 25-årsåldern och det gjorde att jag kunde spara ihop 250,000 kr ganska exakt och kunde göra det du skriver. Ta körkort, skaffa en billig bil och flytta till en hyreslägenhet som jag hade råd att inreda.

Har du sparat något nu när du bott hemma tills du är 25 år?

Jag lärde mina barn den disciplinen tidigt. Men jag håller med dig, det fungerar säkert inte med alla barn.

Har aldrig fått några pengar med automatik av mina föräldrar däremot har de alltid hjälpt till när det har behövts vilket jag självklart är tacksam för då jag inser att alla inte har möjlighet att spara ihop en stark ekonomi.

Fattar dock inte det här med att spara exklusivt till sina barn. Mina föräldrar sparade (och sparar) men det var ju inte så att det fanns ett konto för mig och andra konton för mina syskon. Pengarna är mina föräldrars och även om jag inte fick någon gratis ”grundplåt” har det gått hyfsat bra ändå. Vet inte hur jag skulle lärt mig värdet av att jobba och spara själv om mina föräldrar gjort det åt mig.

Nej, bättre då att ha pengar ifall att. Ungarna får väl månadspeng eller dylikt, höj den pengen med en hundring eller två isåfall och låt ungarna spara själva så de lär sig att det inte är omöjligt att spara ihop något själv.

Började sommarjobba när jag var 12-13år för min morbror och tjänade ganska kasst men sparade mycket av de pengarna så när jag var 15 hade jag iaf 25.000kr på mitt egna sparkonto och när jag slutade gymnasiet hade jag lite drygt 100.000kr på sparkontot vilka brändes som kontantinsats på en lägenhet några år senare.

Fick en gammal skruttig Golf för typ 10.000kr när jag tog körkort, det är nog det dyraste jag fått.

Ja, det är väl ingen självklarhet att spara till barnen? Naturligtvis bra om det görs men spara då i eget namn och överför sedan till lämpliga ändamål, typ körkort, kostnader för vidareutbildning, eget boende m.m.
Om det inte finns utrymme för sparande så förklara åtminstone grundligt för barn (och övrig familj?) hur en budget sätts ihop och visa på vad som kostar.
Själv fick jag inget utan det var väl snarare tvärtom så jag fick stötta morsan med hyran ibland fast jag redan hade flyttat. Drog hemifrån tidigt (17 år) för att få lite studiero eftersom det var stökigt hemma. Lånade max CSN och helgjobbade när det fanns möjlighet under sista gymnasietiden, sen vidare studier på KTH. Naturligtvis blev det finanskris i början på 90-talet när jag var nyutexaminerad så fick överleva på diverse skitjobb, men sen ordnade det till sig.
Vi har också sparat på börsen med barnens barnbidrag i vårt eget namn så nu har "barnen" (17 +19 år) ~500.000kr var MEN det kan bara användas till vettiga saker (se ovan).

Du är 25 år utan körkort, utan bil och bor fortfarande hemma?
Ett sommarjobb så har man råd med körkort.
Bil har man råd med även som student, jag hade en Saab 9000, kokainvit, som jag köpte för 2000kr och åkte runt med.
Har du aldrig ens sommarjobbat?

Jag tror TS aldrig tagit tag i sig själv och ens försökt eftersom han har gett upp då han anser att allt är orättvist och speciellt är allt hans föräldrars fel.
Du behöver rannsaka dig själv.


Med det sagt!
Håller jag med om att det är dåligt att som förälder inte spara åtminstone någonting till sina bar.
100kr/mån i 18 år är iallafall någonting och har man inte råd med det skulle man aldrig skaffat barn från första början.
500kr desto bättre såklart och så vidare.
Man gör det för att barnet/barnen ska få en bättre start i livet precis som du TS säger.

Men seriöst, ryck upp dig och sluta lägg all skuld på andra.

Själv fick jag ansvar för min bankbok i 11-12 årsåldern då jag gick till banken varje år och fick ränta på pengarna samtidigt jag som jag satt in en del. Visserligen var jag intresserad av pengar redan då men ändå var det jag som var tvungen att göra det för att göra skillnad för framtiden.
Mina föräldrar var arbetare och hade inga höga löner men var ändå ekonomiska, därför gick väl en del av barnbidraget till mig och min syster men det var absolut inga stora summor.
Fick aldrig några pengar varesig till min 18 årsdag eller till Körkort, och definitivt inte när jag skulle köpa min första lägenhet.

Ansvaret ligger hos dig hur du ska bli som vuxen, gå inte i dina föräldrar spår om du ska få en ekonomi att gå ihop och skyll aldrig på någon annan.
Lycka till.

Haha, bra skrivet.









En hundring i månaden med 0% ränta blir 21.600,- efter 18 år.

Att ösa hundratusentals kronor på en 18-20-22-åring är i de flesta fall att göra barnen en enorm björntjänst. De lär sig inte i en viktig ålder att förstå pengars värde och det kan förstöra för dem när de kommer upp i en ålder att sätta bo.

Hellre då hjälpa dem ekonomiskt med en bostad eller en bil, men då genom punktinsatser. Personligen om jag hade sparat tusentals kronor i månaden och gnetat och försökt skapa en säck pengar till dem och det blåst det på fest, resor och misslyckade bilköp och alla pengar var borta efter 12 månader så hade det nog påverkat min relation till barnet.


Jag har en bekants bekant som har en riktigt solid ekonomi. Han köpte en lägenhet på Östermalm till ena sonen när denne började på Handels. Plötsligt kom information om att sonen inte klarade studietakten och det visade sig att sonen fastnat med droger och att lägenheten i princip var ett drognäste. Pappan tog hem sonen och sålde lägenheten och gav honom 6 månader att snygga till sig innan en lägenhet i ett annat område köptes med krav på att om inte studierna sköts så tar han sin hand från sonen. Det blev ordning på sonen efter det. Pengar kan förstöra. En liv på en äkta eller upplevd räkmacka kan skapa ett destruktivt leverne. Bättre då att låta dem få arbeta samman pengarna själva och lära dem att hushålla och spara.

Kan bara inflika om mig själv. Det var ingen av mina kompisar som visste om att jag hade flera hundratusen i aktier, obligationer osv när jag bytte blöjor på åldringar eller städade toaletterna samt nerkräkta och nerbajsade sängar på sjukhuset när jag var 18-20 år. Direkt efter min examen fick jag ett högavlönat arbete och då hade jag ett par år där jag var rätt slösaktig, men därefter har jag fortsatt vara en spara. Låga utgifter är kung.

Bra fråga. Genomsnittligen sparar människor mindre än 5% av sin lön och mindre än 1% går till investeringar. Detta trots att allt pekar på att investera i aktier är det enklaste sättet att bli rik (och det är den enda inkomsten som inte beskattas till höga himmelen). Människor lånar mer än vad de själva sparar undan och investerar.

Ett litet sparande i en indexfond i 20 år blir mycket pengar. 10% av en lön är ungefär 2000 kr, det blir 1,4 miljoner efter 20 år, inflation inräknat. Om båda föräldrar gör det blir det nästan 3 miljoner kronor. Det är en bättre 18-årsdagspresent än en smörgåstårta. Kan lägga pengarna i en trust fund och dela ut hela livet: 0,5% utdelning på 3 miljoner blir 15k i månaden.

Det hänger ihop med att de flesta människor inte har särskilt hög intellegens eller riskbenägenhet. De flesta människor är inte intresserade av att byta jobb för att karriärsklättra, starta företag eller investera pengar. De förväntar sig även att staten ska ta hand om dem på äldre dagar. Detta beteende fortsätter hela livet trots att de flesta har heltidsarbete så gnäller de konstant om att de inte har pengar men gör inget för att åtgärda detta.