Varför sparar inte alla föräldrar pengar till sina barn?

Ja, själv fick jag inte en krona från mina föräldrar när jag fyllde 18 eller när jag gick ut gymnasiet. Detta är någonting jag irriterar mig över än i dag, då det blivit rejält mycket svårare för mig att få en bra "kickstart" i vuxenlivet. Jag har inte haft råd att ta körkort och skaffa bil, vilket lett till att det automatiskt blivit mycket svårt att få jobb. Inte heller har jag haft råd att flytta hemifrån i unga 20 års åldern, utan är i 25-års åldern och bor fortfarande hemma. Inga besparingar har jag heller att tala om, och även fast jag har mat för dagen och tak över huvudet känns det jobbigt ekonomiskt för mig. Många andra i samma årskull som mig fick fonder på typ 100 tusen när de gick ut gymnasiet, så de hade råd att investera både i att skaffa körkort, bil, eget boende och även ha kvar pengar i aktier.

Jag kan förstå om ens föräldrar knappt har några pengar att tala om när boende, transport, mat m.m. är betalt, men de allra flesta föräldrar tjänar tillsammans 40 tusen efter skatt eller mer i månaden. Det är mer än tillräckligt för att kunna spara undan säg så lite som 500 kr i månaden till sitt/sina barn. Det blir 120 000 kr på 20 år, och om de läggs i en fond/portfolio kan de lätt vara värda minst det dubbla över en så lång tid, d.v.s. en kvarts miljon.

Vad anser ni? Är det verkligen för mycket begärt att ens föräldrar lägger undan 500 kr i månaden (250 kr per förälder) till ens barn så att det kan få en ärlig chans till en bra start på vuxenlivet när tiden är kommen? Det är så fruktansvärt snålt med föräldrar som tjänar medel och inte har skyhöga bokostnader, men ändå inte sparar undan en en krona till sina barn. Vad fick ni själva när ni fyllde 18 alt. gick ut gymnasiet?

Sluta tyck synd om dig själv! Fick inte heller någonting men det gick ändå åt helvete. Du får väl ta lån på banken som alla andra, det gjorde jag och flyttade hemifrån ändå. Vad är problemet? Är du alkoholist?

Bara svårigheter. Materiellt fick jag väl några tusenlappar, men föräldrarna var i dåligt skick så att ta hand om dem som 20-åring var avsevärt jobbigare än de få tusenlappar man fick. Jag förutspår att framtiden blir ännu bistrare för barn utan vettiga föräldrar.

Jag tycker inte synd om mig själv, men jag tycker att det tillhör god moral att man sparar pengar till ena barn. Lån på banken kan man ju glömma om man inte har fast jobb, plus att lån är aldrig något man bör skaffa om man verkligen inte behöver.

Ja så är det. Du fick ingen guldsked i livet. Det går inte att ändra på. Så frågan är vad du gör nu. Med början idag.

.1 Ett val är att slå sig ner i soffan och klaga på att livet var och är orättvist. Du kan säkert sitta kvar i den soffan i 20 år till, eller kanske mer. Det är fortfarande orättvist.

.2 Eller så kan du välja att starta nu och skapa din egen framtid. Pengar är en öppnare av olika dörrar verkar du tycka. Så hur stor del av din använder du till att samla ihop de där pengarna? Letar du tomflaskor på helgen? Söker du extrajobb och försöker hitta på olika sätt att spara ihop de pengar som behövs till körkortet? Om det var orättvist är då ointressant, det enda som spelar roll är vad du själv gör åt saken nu.

Fritt val.

Jag förstår dig men samtidigt är det ditt eget ansvar. Kom det som en överraskning när du blev 18? Hade ni aldrig pratat om det innan? Har du sommarjobbat mellan 15-18 år?
Har du ens ansträngt dig?
Jag fick inte heller nått när jag fyllde 18 trots föräldrar med god ekonomi.
Jag sparar idag för att min dotter ska få en rivstart på sitt vuxenliv.

Lycka till att skaffa bostad om du inte är beredd att låna pengar. Tror du det hör till vanligheterna att föräldrarna sparar ihop pengar till en lägenhet?

Jag fick hjälp av mina föräldrar när jag lämnade och jag har gett mina egna barn förutsättningar när de lämnade med ett rejält kapital på banken samt körkort på fickan. Håller med ts och förstår inte varför man som förälder inte ger barnen en språngbräda ut i vuxenlivet. Jag har gynnats av det och mina barn gynnas av det.

Alltså, du kanske fick en lite sämre start på livet. Men att bo hemma tills 25 utan att lyckas spara ihop några pengar har du bara dig själv att skylla för. Guldläge att bo hemma, jobba och kunna spara undan nästan hela lönen. Tror inte ditt liv hade sett särskilt mycket bättre ut om du fick 100k när du fyllde 18.

Tack för ett bra svar. Ja, jag vet att läget är som det är och det enda man kan göra är att blicka framåt.

Hursomhelst, om jag hade skaffat ett barn i framtiden hade jag lovat mig själv att spara pengar till det, det tillhör god moral anser jag precis som att man ser till att de får en trygg och bra uppväxtmiljö.

Börja med att skaffa dig ett yrke? 100 lax sparar du lätt ihop på ett år, om 3 år har du en bra kontantinsats och kan fixa en lägenhet DOCK med ett lån, du kan greja det!

Spara hela barnbidraget till min son.
Fick själv inget från mina föräldrar.