Avskaffa monarkin!

Monarkin ödelägger enorma ekonomiska värden. Och du vet ju det själv mycket väl, det är ju därför du förespråkar sociaolistiskt beskattningsvåld. Eftersom alla hatar kungen och alla vet att kungen förstör allt han lägger sina giriga vantar på, så vägrar alla avstå från ens en enda krona av sina egna pengar till kungen. Det är den enda möjliga förklaringen till varför ni socialister agiterar för socialistiskt beskattningsvåld för att finansiera den ödeläggande socialistiska monarkin.

Om du hade trott på din egen lögn om att kungen vore lönsam, så hade ju du inte förespråkat socialistiskt skattevåld för att finansiera hans familjs socialistiska lyxliv, utan då hade du ju tvärtom investerat dina egna pengar i hands affärsverksamhet så att du hade kunnat tjäna på denna din förljugna lönsamhet

Du använder monarkin uteslutande som hets för mer socialism. Din socialism och ditt beskattningshat är det enda som skiljer oss båda åt. Jag är frihetlig monarkist, du är socialistisk monarkist. Du är socialist, monarkin är bara en i raden av dina förevändningar för ditt mer socialism och mer beskattning. Socialismen är din enda princip och socialismen är det som definierar vad du står för. Hur svårt vore det för dig att överge socialismen, för att tvärtom förespråka frihetlig monarki istället? Varför är själva skattevåldet i sig det enda som har någon betydelse för dig? Vad profiterar du på denna din socialism?

Oj, så arg du är. Spräck inte ett blodkärl nu bara. Det kan visserligen inte vara lätt att ha med oss socialist-monarkistiska idioter att göra, men försök att ta det lite lugnt!

Men inte ljuger jag om statschefsämbetet. Detta ämbete är en realitet i de flesta av världens stater. Menar du att jag och mina ondskefulla medkonspiratörer i Socialist-monarkistiska-onda-gänget-klubben är så geniala att vi lyckats förleda en hel värld?

Tror du inte att det finns en liiiten möjlighet att du kanske, mot förmodan, eventuellt, skulle må bra av att titta upp från de liberala teorierna en stund och se på världen med egna ögon? För hälsans skull om inte annat.

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Nåja, man kan dra fram mätningar som visar tendenser åt båda hållen. Jag ser det som att gemene man är totalt ointresserad av att ta ställning i frågan och har åsikter i enlighet med medias nycker kring kungahuset.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/stodet-for-monarkin-har-sjunkit-kraftigt
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3097&grupp=10613&artikel= 3644899



Såhär är det för min del: Jag bryr mig egentligen inte om punkter 2 och 3, för det är lite som att fråga vem som ska plocka bomullen när slaveriet avskaffats. Det är snudd på omöjligt att veta exakt hur det kommer att bli, men om någon viktig funktion försvinner från tvångsmakten så kommer den att återuppstå i privat regi. Men jag kan väl ändå plita ned några idéer som jag kommer på:

1) Den högsta positionen inom det som finns kvar av staten kommer antagligen att bli "statschef". Det kommer dock inte att bestå av att "representera Sverige", det finns entreprenörer, innovatörer och konstnärer som i dagsläget redan gör mycket för "varumärket Sverige" (det känns inte som en alltför vild gissning att fler utlänningar förknippar Sverige med IKEA/Kamprad, Peter Forsberg och Stieg Larsson än Carl Gustaf).

2) "Den nationella sammanhållningen" är inte beroende av kungahuset. Och den representativa demokratin får gärna försvagas, om den nu alls påverkas av kungahuset.

3) Jag kunde inte bry mig mindre om vad politiker i andra länder tycker om politikerna i mitt land, lika lite som folket i Schweiz bryr sig om att EU-politikerna kanske är sura på deras direktdemokrati.

4) Helst i en strävan mot nattväktarstaten såklart, en strävan där politiken ska hamna i bakgrunden och endast verka för att skydda människors negativa rättigheter, till skillnad från idag där politiken tar upp 80% av varenda dagstidning och enbart är ett enda stort krig mellan lobbyister som vill roffa åt sig av olika positiva rättigheter.

Varför inte? Ursäkta min korthuggna fråga, men jag förstår inte tänket.

Ja, jag kan förstå att ni monarkister har som våt dröm att hela landet står och sjunger kungssången tillsammans.

Nu är det såhär förstår du, att alla prioriterar inte din nationalstat bland sina olika kulturella identifieringar. Jag är svensk, ja, lika mycket som någon annan, men det är sannerligen inte det första jag identifierar mig genom. Jag kan säkert rabbla 30 olika identiteter som kommer före min "svenskhet". Genom ditt sätt att se det så kommer svenskheten på en obestridlig förstaplats. Detta vill du dessutom påtvinga andra, som mig, genom ett bevarande av en fånig, patetisk och fullständigt meningslös monarki.

Ps. Versaler används i början av meningar och vid egennamn, inte när man skriver pronomen.

Det är en vacker tanke, men vi kan leva med att samvetsömma står en bit ifrån och surar, om så krävs.


Det där är förstås viktigt och inte utan konsekvenser. Om Du tänligen lågt identifierar Dig som svensk, så är det förstås tveksamt om Du skall bli betraktas som svensk. Varför skall vi som identifierar oss som svenskar acceptera att Du har rösträtt och politiskt inflytande över oss som Du inte identifierar Dig med? Varför skall Du få ta del av de nyttigheter som nationalstaten Sverige tillhandahåller? Lojalitet går åt båda hållen eller inte alls.


Som tur är råder det delade meningar om detta förfarande, och jag har valt att ställning för den ena av dessa uppfattningar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Versalisering

Ointresse och okunskap har inte hindrat många från att ha både intresse för och inflytande över politiska frågor. Det får man acceptera i en demokrati, men jag kan ju konstatera att våra demokratisyner skiljer sig åt.


Nå, något genomtänkt var det ju ändå, varför jag replikerar smått:

1) Det finns nog ändå funktioner och uppgifter som ligger utanför privat entrepenörskap vilka behöver förkroppsligas genom en statschef, och den svenska erfarenheten är att detta sker bäst genom en monark. I grunden är detta en skillnad i samhällssyn, och min bygger på beprövad erfarenhet.

2) För svenskt vidkommande tror jag tvärtom att den nationella sammanhållningen är rätt mycket beroende av monarkin. Monarkin har en särskild plats i vår syn på oss själva, särskilt när det andra värden än ekonomiska som är i högsätet.

3) Liberaler brukar annars vara mycket medvetna, och nöjda över, den globalisering som vi genomgår, där relationer till andra stater blir allt viktigare. I en sådan värld har det ett stort värde att kunna visa på kontinuitet och tradition, både inåt och utåt.

4) Givetvis är det en fråga om tro och tyckande till slut, men jag har svårt att se att en nattväktarstat är möjlig att förverkliga. nattväktarstaten torde behöva byggas på med olika funktioner för att fungera, särskilt i vår tid. Den konservativa uppfattningen är att hålla nere de allmänna funktionerna så mycket det går, men tror nog inte på att man kan nöja sig med nattväktarstatens skelett, utan det krävs litet muskler också.

Men bygg gärna vidare på tankarna, så blir det kanske ett mer utvecklat synsätt småningom. Emellertid kan det lämpa sig bättre för det liberala delforat, enär det berör så mycket mer än enbart den monarkiska principen.

Tja, vad kan man säga? Du ger idiotin ett nytt ansikte, ta det personligt. Att gilla just monarkin kan jag väl respektera att folk gör även om jag inte köper tramset, men åsikterna du ger uttryck för ovan visar till fullo vilken fullständigt patetisk liten varelse du är. Folk med dylika uttalanden är icke att ta på allvar. Inser såklart att du inte bryr dig, men från min sida är du en lägre stående varelse utan existensberättigande.

Så har vi då konstaterat att Du inte delar varken den människosyn eller den demokratisyn som varit grundläggande för Sveriges utveckling. Man får anta sådana ställningstaganden, men man får också acceptera att bli bemött därefter. Vi vet nu att du klarar att slänga ur Dig uselheter och nedsättande omdömen, men förmår inte föra diskussioner sakligt. Gott. Noterat.

Det blev ett något sent svar här. Jag befann mig i tassemarkerna.

Vi har nog vitt skilda åsikter när det gäller statens funktion och hur samhällssystemet ska se ut. Jag är övertygad om att ett försök att kombinera individens absoluta frihet med marknadens neutralitet skulle resultera i ett värdelöst, ickefungerande och på sikt anarkistiskt system. Jag ser människans dåliga sidor och tror att idén med individuella kontrakt skulle fallera just på grund av vår ofullkomlighet.

Jag menar att vissa värderingar förtjänar att bevaras och försvaras. Staten har en viktig roll när det gäller att bistå och stötta sådana värderingar. Jag tror att tanken om det opolitiska, eller nästan opolitiska, samhället är en hopplös utopi. Jag tror också att försök att driva igenom denna utopi skulle orsaka enorma skador. Staten, som jag ser det, är något mer än bara ett ord för administration och förvaltning. Den är värd att ha kvar, och värd att betala för.

Med det inte sagt att jag förnekar att den dras med en mängd problem. Jag är heller inte emot vare sig marknadsekonomi eller frihet av princip. Jag anser dock att vissa saker ska bedrivas offentligt. Men dessa frågor och frågor om vad man ska betala för, och hur mycket, hoppar jag över då de ligger långt utanför ämnet.

En del liberaler säger att moral är en fantasi, en mänsklig konstruktion. Men vad gör det? Goda värderingar kan ändå bidra till att bära upp ett samhällssystem medan de motverkar viss passion för exempelvis värderelativism och värdenihilism.

Vad gäller monarkin är jag som bekant för den. Dessutom vill jag gärna stärka dess betydelse ytterligare. Inte minst därför att monarkin är ett viktigt bålverk mot alltför omstörtande förändringar.

Det mesta här ligger utanför trådens egentliga ämne. Jag släpper detta nu. Om jag har några funderingar framöver angående en eventuell nattväktarstat tar jag dessa på annan plats.

Visst är det så att moral bara är något som finns i våra huvuden, ändå vill jag påstå att det inte finns någon annan som värderar god moral lika högt som oss liberaler.

Därför att jag inte är en drömmande liberal idealist som du?

Har du provat att utgå från verkligheten? Vi måste se monarkin för vad det är och i relation till det samhälle vi lever i, det är inte relevant att att ropa efter finansiering för något som inte är en affärsverksamhet. Monarkin är ett billigt statsskick som knyter an till vår historia, en för riket fördelaktig kompromiss och kanske viktigast av allt: en av få utgiftsposter som - ur ett krasst ekonomiskt perspektiv- faktiskt ger oss vad vi betalar för och mer därtill. Låt inte det här bli ett korståg mot alla som någonsin övervägt tanken om att någon form av skatt kanske är bra för samhället.

Jag är för ett lågt skattetryck och markant minskad offentlig finansiering, alltså ägnar jag min högst blygsamma politiska karriär till att bekämpa riktig stöld från folket; pensioner till f.d. riksdagsmän som numera sitter i styrelser, "ensamkommande flyktingbarn", assistansbedrägerier, kvoteringar, statligt finansierade flumutbildningar på Högskolan i Halmstad samt fan och hans moster. Det borde du också göra.