Citat:
Ursprungligen postat av
Cachero
Du har rätt men ändå fel.
Jag har rest hela livet i princip och avskyr det nu. Känner mig liksom klar med det.
Jag tror inte det är så de är rädda utan mer att de inte vill. De vet redan vad de vill göra.
Att jobba är inte för alla, jag ser hellre Rak som inte jobbar än en kollega som roterade mellan vara sjuk, ha ett sjukt barn, eller sambon är sjuk han behöver ha hand om barnet.
Jag tror den ”sociala fobin” handlar om att Rask inte kan påverka eller bestämma vad av allt HAN vill bemöta och engagera sig i med folk ”live” .
Han blir så oerhört sårbar och han blir lite liten när han tvingas blotta dem sidorna som han inte VALT SJÄLV att utstråla . Det GÅR inte vara en rockstjärna på lagret när du sitter i lunchrummet med grabbarna och Bettan. För då tvingas Rask att vara en HELT VANLIG människa - och det går inte för hans grandiosa självbild som är ”ämnad för något större.”
Så den sociala fobin = är egentligen Rasks rädsla för att blotta sitt ”sanna jag” för andra , vilket leder till självhat, tvivel och sammanbrott för Rasken.
..:: Därför är det lättare att ”göra en Rask”.
Fokusförflytta för att slippa ansvar, och kalla det ”social fobi” = för då blir det automatiskt andras fel och det är synd om honom.
