Borde inte universum krylla av liv? (argument)

Det gör jag också.
Men det funkar inte på den här typen av frågeställningar.

När jag tänker på hur stort universum är slår det mig att min 35cm-flashbackkuk kanske inte är så stor i jämförelse, så nog tror jag det finns liv därute. Vilken typ av liv o om vi nån gång kommer hitta det är en annan sak.

Vi är säkert 100-tals möjligtvis 1000-tals år ifrån att hitta samma intelligent liv som vårt på en annan planet/solsystem. Men omöjligt tror jag ej att det är. Känns ju extremt osannolikt om vi var den enda planeten/solsystemet med sådant utvecklat liv

Jag är lite inne på Ulf Danielssons teorier.
Jag tittade på en föreläsning med honom på youtube här om dagen där han sa:

Alla frågor vi är smarta nog att ställa kommer vi någon gång troligtvis vara smarta nog att få ett svar på. (Ja inom rimliga gränser)
Han påstår att vi människor är för dumma för att ens ställa vissa frågor, och dessa kommer vi då givetvis inte klara av att svara på eftersom ingen fråga finns.

Så jag tror vi kommer hitta annat liv i universum! Sen om det tar 100 år eller 1 miljon år är ju svårt att säga.
Med nya teleskop, nya transportsätt och nya uppfinningar som vi för tillfället inte är smarta nog att tänka på så är jag positiv.

Vi märker väl inte mycket av livet i så fall. På vår egen planet har vi haft liv i tre miljarder år, men bara de sista 150 åren har vi gjort något som skulle kunna märkas på avstånd och bara i drygt 100 år har vi använt radiosignaler. Ännu kortare tid än så har vi riktat våra ekektroniska öron mot världsrymden och lyssnat efter liv. Och inom ytterligare några hundra år - eller bara en vecka - kanske vår "civilisation" har förstört vår planet så att inga "intelligenta" varelser längre existerar och kan sända ut ljus eller signaler. Gissar man att samma scenario är tillämpbart på främmande världar, att en planet har max ett par hundra år av högteknologi innan den förstör sig själv, är det inte så konstigt om vi missar varandra.

Jag tänker nu fortsätta att tala om vad det är som har gjort planeten Jorden så lämplig för liv. Och då måste jag tala om Jordens atmosfär.

Jordens atmosfär

Om vi över huvud taget är intresserade av att ha flytande vatten på jordens yta, så måste jorden ha en atmosfär. Det är nämligen inte bara den rätta temperaturen som krävs för att vatten ska vara flytande, utan det måste också finnas en atmosfär som skapar det rätta lufttrycket.

Den här videon visar vad som händer med flytande vatten när lufttrycket sjunker. Ett glas med rumstempererat vatten sugs upp i en stor spruta, där man sen kan trycka ut luften. När det mesta av luften är borta, så börjar vattnet i sprutan att koka, trots att det inte är varmare än kanske 20 grader.

På planeten Mars har det mesta av atmosfären försvunnit. Lufttrycket vid ytan på Mars är bara en hundradel så stort som lufttrycket vid jordytan. Detta betyder att vatten helt enkelt inte kan vara flytande på Mars. Om man skulle hälla ut flytande vatten på ytan på Mars, så skulle vattnet nästan genast börja koka. Det skulle spridas i den tunna Marsatmosfären som vattenånga, och sedan skulle ångan spridas ut och "försvinna". Kanske skulle vattenångan så småningom förvandlas till iskristaller, och kanske iskristallerna så småningom skulle falla ner på Mars nordpol, som ständigt är täckt av is.

En annan möjlighet, om man häller ut flytande vatten på marsytan, är att vattnet genast fryser till is. Det enda som är säkert är att vattnet inte kan förbli flytande.

Om atmosfären på Mars är ynkligt tunn, så är atmosfären på Venus fruktansvärt tjock och het. Venus atmosfär är omkring 93 gånger tjockare än jordens atmosfär, och temperaturen på planetens yta är omkring 467 grader Celsius.

På Venus finns det inte heller något flytande vatten, eftersom allt vatten har kokat bort. Men intressant nog finns det inte heller mycket vattenånga. Mycket tyder på att vattnet på Venus har lösts upp i sina beståndsdelar, väte och syre, och sedan har det lättflyktiga vätet försvunnit ut i rymden. Det är troligen samma sak som har hänt med mycket av vattnet på Mars: Det har splittrats upp i sina kemiska beståndsdelar, väte och syre, och sedan har vätet försvunnit ut i rymden.

Exakt vad som har hänt med atmosfären på Venus är en gåta för astronomerna, även om det förstås finns teorier. Man tror dock att Venus har drabbats av en skenande växthuseffekt. Venus ligger ju närmare solen än Jorden gör och bör vara varmare än Jorden i vilket fall som helst, och Venus hade säkert redan från början en ganska tjock atmosfär rik på koldioxid, som ju är en kraftfull växthusgas. Om Venus sedan hade någorlunda stora vattensamlingar som förångades när temperaturen steg, så kan vattenångan ha gjort atmosfären ännu mer "växthus-drivande". Hur det sedan gick till när temperaturen på Venus steg ytterligare och det mesta av vattenångan försvann från Venus atmosfär är mer osäkert.

Astronomerna är mer säkra på vad som har hänt med atmosfären på Mars. Planeten Mars är faktiskt så liten, och den har en så klen dragningskraft, att dess atmosfär helt enkelt började "segla iväg", ge sig ut i rymden och försvinna.

Jordens atmosfär har helt säkert förändrats mycket under årmiljardernas gång. Men vår planets atmosfär har alltid varit tillräckligt tjock för att kunna hålla Jordens vatten flytande. Med tiden har också Jordens atmosfär förändrats kraftigt. Medan Venus och Mars har atmosfärer som är helt dominerade av koldioxid, så är den dominerande gasen i Jordens atmosfär kväve. Men som bekant innehåller luften omkring oss också ganska mycket syre, mer bestämt molekylärt syre, O2.

Länken nedan går till en mycket intressant bild, som visar vilken sammansättning Venus och Mars atmosfärer har idag, och vilken sammansättning Jordens atmosfär har idag. Diagrammet visar också vilken sammansättning man tror att Jordens atmosfär hade "från början", när vår planet var mycket ung.

https://en.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Venus#/media/File:Atmosphere_composition.gif

Finns det liv på andra planeter än Jorden i Universum?
Det finns ungefär 250 000 000 000 stjärnor i vår galax, Vintergatan. Stjärnornas exakta sammansättning och hur de planetsystem som omger var och en av dom ser ut varierar, men alla stjärnsystem har bildats utgående från liknande "råvaror" och under påverkan av samma fysikaliska lagar. Hur många av de 250 000 000 000 stjärnorna i Vintergatan har en planet som är så lik Jorden att det är troligt att liv uppkommit även där? Svårt att veta, men vi har på ganska kort tid lärt oss att planeter runt stjärnor, liksom runt solen, är ganska vanligt. Antag, som ett tankeexperiment, att i en bana runt var 250-de stjärna i Vintergatan finns en planet lik Jorden, där det är stor chans att det finns liv. Det blir i så fall 1 000 000 000 jordliknande planeter. Siffrorna kan vara fel, men hypotesen att Jorden är så unik att det bara är här som det finns liv i Vintergatan förefaller mycket osannolik, IMHO. Jag tror att det finns intelligent liv på många jordliknande planeter. Om vi kunde jämföra intelligens så är jag övertygad om att jämförelsen ibland skulle väcka tanken på en boktitel som Svenska Mad en gång föreslog:

– Existerar intelligent liv på Jorden?

Kommunikation?
Avstånden och tiden det tar att överföra information försvårar kommunikation. Vintergatans diameter är ca 100 000 ljusår. Antag att det finns en civilisation med en intelligens liknande vår ganska "nära", säg 50 ljusår bort. För att skicka en radiosignal så långt måste den ha mycket hög effekt och vara extremt riktad. Mottagarutrustningen måste vara känslig, och riktat åt rätt håll när vårt budskap kommer fram, om 50 år.
Om vi kan lösa det och få fram ett budskap så tar det 100 år innan ett svar kommer tillbaka.
Det är inte omöjligt att etablera kommunikation med en avlägsen civilisation, men hur sannolikt är det att det lyckas?
Det har ju mottagits signaler som kan tolkas som att de kommer från en intelligent civilisation, men något meningsfullt budskap har inte uppfattats eller kunnat tolkas.
Kommer det att ske i framtiden? Kanske...

–

Bibeln är värdelös då den bara är en samling sagor för barn. Det finns ingen sanning i den.
Uppkomsten av liv är enbart en fråga om odds. Om man upprepar ditt experiment med handgranaten på skroten (Eller Miller Ureys experiment) en gång i timmen under 1 miljard år, tiden det tog för liv att uppstå på jorden från det att den bildades, så säger oddsen att du kommer få en Boeing 747 tillslut.

Vad sägs om att inte blanda in kreationism i en vetenskaplig diskussion om livets uppkomst på Jorden och kanske på en miljard andra liknande planeter i Vintergatan?

Miller–Urey förefaller i det här sammanhanget betydligt mer intressant att relatera till än bibeln.

Vad är den senaste kunskap som människor tillägnat sig som finns med i bibeln?

Det är väl rimligt att säga att det finns massor med kunskap som inte finns med i bibeln? För att inte säga att huvuddelen av den kunskap vi har inte finns där.

Det blir väl ingen större skillnad om vi byter "bibeln" ovan mot t.ex. "koranen" eller "talmud"?

–

Nej, en Boeing 747 är en högt utvecklad mockapär. Den kräver evolution. Handgranater åstadkommer på sin höjd mutation.

Nej, solen är inte så speciell. Det finns ca 20 miljarder stjärnor som den i Galaxen. Den är inte heller särskilt stor eller särskilt varm. Solen är en underdvärgstjärna. Och dvärgstjärnorna är inte heller de helt olämpliga för liv. De allra minsta är nog det men inte ens de är helt omöjliga. Man har nämligen hittat lugna och snälla dvärgstjärnor som inte ger de våldsamma flares som kännetecknar dvärgstjärnor. Varför en del dvärgstjärnor är snälla och en del är våldsamma vet vi inte riktigt än men troligt är att det har med stjärnans kemiska sammansättning att göra.

Dvärgstjärnor blir otroligt gamla. Många kan vara de äldsta stjärnorna i universum och de har fortfarande hundratals miljarder år kvar på sin huvudserie. Planeter kan alltså finnas runt sådana stjärnor som är 5 miljarder år äldre än vårt solsystem. En väldigt lång tid för liv att kunna uppstå. En planet runt en liten röd dvärgstjärna borde bli rotationslåst då den skulle behöva vara väldigt nära sin stjärna för att befinna sig på lämplig avstånd för livsvänliga temperaturer. Men det skulle vara irrelevant för en måne! En måne runt en gasjätte skulle vara rotationslåst till sin moderplanet och få dygn via sin omloppsbana runt planeten. Jupiters måne Io har en omloppsbana på 1,77 dygn. Dessutom befinner sig Io inom Jupiters magnetfält. En måne nära en röd dvärg skulle skyddas från alltför våldsamma flares från sin moderplanets magnetfält vilket gasjättar har.

Jag skulle säga att alla G stjärnor ( ca 20 miljarder), alla K stjärnor ( ca 30 miljarder) samt de största M stjärnorna (några procent av 200 miljarder) skulle kunna ge planeter (och månar) stabila miljöer under tillräckligt lång tid för att en värld lik jorden skulle kunna ge upphov till liv.

Inte korrekt. Kvävgas är, till skillnad mot syre, en extremt inert gas. Kvävet skulle finnas i vår atmosfär oavsett liv precis som kväve finns i både Venus och Titans atmosfärer. Venus har faktiskt så gott som identisk mängd kväve i sin atmosfär som Jorden.