Svenska Kim Wall hittad död sedan danska ubåten UC3 Nautilus havererat (2017-08-11)

Om du själv varit utsatt för påverkan av en karismatisk chef (ledare) så hade du förstått vilket trauma det är. Sådana här Psykopat eller NPD typer är fenomenala på att knyta till sig medarbetare och få dem att vara väldigt lojala emot dem.

Genom att jämt propagera om sina fina värderingar och sin fina människosyn (som de alls inte har).
Sin tjusiga livsfilosofi och sina höga mål. De vet manipulativt vad som går hem och hur en slipsten ska dras.
För att få anhängare och folk som ställer upp helhjärtat.
Som gärna sliter gratis för stora, fantastiska syften och mål som hägrar.
Hur tror du att de känns för dem som slet med Nautilus? Tror du att de skulle jobbat en minut om de vetat vad Madsen fantiserade om ubåtar och mord???? Hur tror du det känns för dem i "Stötteföreningen". Som säkert lobbat för att få människor att skänka pengar för att stötta denna fantastiska människa som försakar allt och lever för att ta sig ut i rymden.

Tänk sekt Merwinna. Så förstår du hur lurade och utnyttjade hans vänner och medarbetare känner sig nu.
Hur traumatiserade är inte medlemmarna i Knutbysekten? När hela deras verklighet och allt de trott och arbetat för visat sig vara 100% bluff.

Du och jag har ju tidigare diskuterat om att det är ju inget fel på Raket-Madsen iallafall. Åtminstone inte som han presenterar sig. PM är väldigt övertygande. Och det är lätt att ta intryck av vad han säger (därför ville jag inte läsa på hans blogg tex. och få felaktiga intryck.)

Men om du bakar ihop "monstret i ubåten" med Raket-Madsen till en och samma person och inte separerar dem i två personer, vad får du då? Raket-Madsen finns nog till 25 % men 25 % är patina för att dölja Monstret som nog upptar 50 % av Madsen. Iallafall nu för tiden. Men det där Monstret har nog funnits parallellt med raket-Madsen alltid. Han har bara hållit det i schack med frivilliga Perniller och Beatricer som tänder på sexuellt våld. Och vad han antyder iallafall, är ju att det varit nära att han spårat ut och gått för långt ibland. Att det varit nära mord eller grov misshandel.

Väldigt bra reflektioner och det är nog enklast att begripa fenomenet i RML som sekt och en kult runt mannen som han manipulativt skapat.
Det är viktigt att inte separera The Mad man. Han blev liksom inte varken pervers eller psykopat den 10 augusti
Däremot lustmördare ( och fan vet vad han gjort mer såsom han snackar, usch).

Jag kan ärligt säga att Raket-Madsen även manipulerat mig i början. Det har varit en lång process att få bitarna att falla på plats. Hans förklaring till att han gick och ljög rakt in i kameran för hela danska folket på ett charmerande sätt (landstigningsfilmen) berodde på att han vid den tidpunkten inte var beredd att berätta sanningen. Han förstod att det skulle komma fram men det enda han hade i huvudet var att ta sig hem till sin fru och säga adjö till henne och missarna. Mycket tjat om älskade S. och älskade missarna. Jag tyckte att det där lät trovärdigt DÅ.
Nu vet jag säkert att han bara ville hem och ställa sig i duschen och få bort alla spår. Vila och tänka ut trovärdiga lögner. Hur han skulle kunna förvilla och störa polisarbetet. Hur han skulle spela orolig för Kim och delta i eftersökningarna. Sin stackars oroliga hustru hade han nog inte skänkt en tanke.

Javisst, precis som Sullivan säger "personkult" för alla tekniknördar. Liksom Kristi Brud varit personkult för alla som väntar på Jesus återkomst. Det är ju väldigt stort också om man verkligen tror.
Raket-Madsen har ju varit idolen. Som även Sofie sa, -Att hon varit ett fan av Madsens blogg och följt honom. Obs.inte ordagrant.

Det är väl iofs inte konstigt att bli förd bakom ljuset av en psykopat. Det är däremot jävligt konstigt om man fortsätter tro gott om honom då all fakta ramlar fram. Eller tycker han är gullig trots mordet. För han var ju gullig innan mordet. Lite DK style.

Till och med vissa killer groupies är eg relativt normala - men ofta mycket unga, naiva, har empati som skenar, en nyfikenhet i grunden och som sen fastnar i psykopatens klor och förblindas totalt via manipulation, hjärntvätt, fascination och blind förälskelse.
Uppvaknandet kan vara brutalt. Skam, vänner, familj, jobb borta.
Omgivningen hetsar och är sällan förlåtande om de kommer till sans. Det är snudd på att de presenteras som värre än mördaren själv.
Det grottbeteendet ger jag inte vitten för. Eftersom;
huvudsaken är att de kommer till sans.
Samt aktivt varnar andra.
De behöver knappast stå vid skampålen och bespottas för evigt.

Sen finns det andra som är helt förvirrade, garanterat störda och som det finns mindre hopp om. Som verkligen tror att det inte är nån fara alls med psykopater och som tror att de är älskade och unika. Totalt förblindade, bortom hopp. Säkert nån störd sexualitet också.
En minst sagt brokig skara.

Nej någon mördar groupie är jag definitivt inte. Men jag har alltid uppskattat människor av båda könen som vågar gå sin egen väg. Jag tycker att tillvaron skulle vara så trist om det inte fans original och smått excentriska människor. Jag har samlat på original i hela mitt liv känns det som.
Men tyvärr har en del bara varit mycket dysfunktionella på ett mycket skadligt sätt när man väl lärt känna dem närmre. Medans många har varit glädjespridare. Åtminstone varit upphov till många goa historier som man kan skratta åt. (Man kan för all del skratta åt psykopaters infall också. Som Johanna M. som bett kriminalvården om att få ett trollspö. För att fortsätta och trolla och återfå sin identitet. Var det inte just de där svartkonsterna som fick henne i fängelse?)

Om Madsen bara varit Raket-Madsen med raketer och ubåtar och fruntimmerstycke.
Om han spelat in Danska gladporrsfilmer i ubåtsmiljö. Då hade man väl bara tyckt att han var en rolig typ. En person som sätter färg på tillvaron som en sponsor sa. Jag tror att det var detta som tilltalade många människor med Raket-Madsen. Att han var lite galen och gick sin egen väg, envis och tjurskallig. Plus att det är lätt att gå på hans reklam. Väldigt övertygande. Det värsta med patologiska lögnare är ju att lögnerna sitter i ryggraden på dem. De behöver ju inte ens tänka efter.

Hur som helst är ju inte Madsen ens en originell psykopat om han inbillar sig det. Snarare en copycat som läst in sig på seriemördare. Det var väl bara valet av brottsplats som var ovanligt. Men inte så säkert som han inbillat sig och drömt om.

Förresten kan man dela upp monstret i 25% + 25 % . Dvs 25% propagerar för att han är en "kärleksfull psykopat". Våld med samtycke,bla,bla... För att dölja att han är en potentiellt livsfarlig sexualpartner.
Jag kan tänka att en del Beatricer varit Tyskor. Vem den där våldsamma dansken var som de haft som kund har de ingen aning om. Och därför har de kanske inte heller kopplat ihop det med ubåtsmördaren.

Nej inte du, hahaha. Jag skrev allmänt.

Jag tycker man.kan dela upp madsen.
Mindre bitar. Kapa honom i de procentsatser som du uppgav så kan de som vill ha honom lägga honom i formalin. Han kan stå i olika bokhyllor.

Ja, han pratade ju föraktfullt om tyskor.
Fina på dagen och horor på kvällen.
Lät som hur hans far skulle ha presenterat hans mor slog det mig...

Han skulle avsky att bli kallad copy cat.
Det kan de kalla honom på löpsedlarna.

Intressanta citat av vad Emma Sullivan sa i anslutning till premiären:

https://www.ekkofilm.dk/artikler/i-skal-maerke-det-pa-egen-krop/

Det här t.ex.:

”Jeg føler, at Peter Madsen havde en udløbsdato,” fortæller instruktøren.

”Han blev ikke ved at være lige charmerende, og det mærker man også på folkene i filmen. De blev trætte af hans manipulationer, for han var en kontrolfreak. Han blev også sværere at være i nærheden af for mig, fordi han begyndte at instruere mig i at instruere min egen film.”

Hvor ubehagelig han end kunne være, når kameraet var slukket, tændte han altid for Raket-Madsens humor og entusiasme, når Emma Sullivan begyndte at optage.

Det var tydligen så, att det där som man reagerar på när man ser honom på videoklippen som finns - charmen, humorn, entusiasmen, den lysande auran - var spelat, alltihopa. Det var något han slog på inför filmkameror, och när han ville manipulera någon. Tråkigt att det skulle vara så. (Och orättvist - för alla snälla och välmenande människor som aldrig skulle göra någon något ont, men ändå aldrig blir ett dugg populära eller älskade, eller får några följare. För att de inte vet hur de ska spela de egenskaper som lockar och drar människor. Och så får de bli ensamma.)

Sedan tänker jag på en annan sak när jag läser artikeln, Sullivan vill ha det till att hans medarbetare är så fruktansvärt traumatiserade (och det kanske de är, vi får väl se vad de säger själva i filmen). Det verkar lite konstigt och överreagerande, för mig.

Madsen var ju ändå bara deras handledare - hur entusiasmerande han än var. Även om man blir förbluffad över att ens handledare begått ett svårt brott, och att han i efterhand tilldelas vissa diagnoser, så blir man väl inte "traumatiserad"? När man inte ens kände brottsoffret och alltså inte har någon anledning att sörja?

Om det hade varit ens far eller make (eller Gud förbjude son) som hade begått ett sådant brott, skulle man säkert bli traumatiserad. Men detta var ju ändå bara en arbetsplats respektive en fritidsverksamhet? De flesta ungdomarna var bara där en kort tid, för praktik under sina ingenörs- respektive maskiniststudier. Livet går vidare. Jag tycker att Sullivan (eller eventuellt ungdomarna själva) överreagerar. (Tjejerna förstår jag lite mer, eftersom de har varit tvungna att fundera över om de själva kunnat bli brottsoffer, om det velat sig illa.)

Jag vet, men medlet är som sagt 16-17 år.

Galne Peter hade tvingats till den nedslående insikten om att den eviga berömmelse han
alltid strävat efter att uppnå näppeligen skulle komma genom hans pysslande
med sina skraltiga hemmabyggen till undervattensfarkoster och grejer som rände upp i skyn.
Han räckte inte riktigt till med någotdera. Hans prestationer skulle inte bli ihågkomna
värst länge i en framtid.
Då fick man ordna så man skrevs in i historieböckerna på annat vis.
Man hade ju ett annat intresse utöver ubåtarna och raketerna. Ett intresse som vuxit sig
allt starkare med åren. Tortyrmord - på det skulle han nu satsa stenhårt.
Och det skulle inte bli vilket vanligt litet tortyrmord som helst. Det måste tvunget
skilja ut sig från mängden tidigare såna brott.
Han hade läst på rejält hur det brukade ta sig ut. Han måste bre på extra mycket när
det väl skreds till verket.
Han skulle minsann skilja ut sig och visa vad verklig ondska var för någonting.
För hemlandet och resten av världen.
De skulle minnas hans "verk" för alltid.
Han skulle ta plats som den kanske värste, grymmaste sexualsadiske mördaren i hela Norden.
I modern tid. Med ett val av ställe att lustmörda på som ingen annan i hela världen använt
sig av tidigare!
Så erövrar man berömmelse när det inte vill sig på andra sätt.
Och galne Peter var nöjd där han satt och inväntade en rättegång som nästan hela
världen också sår fram emot att få följa.

Visst kommer man att minnas vad han gjorde mot en ung kvinna som stod mitt i livet.
Hans oerhörda ondska blir inte bortglömd.

Visst är det möjligt att han hellre sett sig klara sig undan med alltsammans.
Fixat det där "perfekta brottet".
Men nu gick inte det och innerst inne trodde han väl aldrig riktigt heller på att det skulle
lyckas.
Och kanske lite sådär undermedvetet agerat på så sätt att han också skulle åka dit
för sitt hiskeliga ubåtsmord.
För visst var en evig berömmelse, om än av det föga smickrande slaget, att värdesätta
högre än grundlurandet av rättsväsendet och ett fortsatt liv i frihet där det bara skulle
pysslas som vanligt till ingen större nytta och föga utsikter till att bli omnämnd för någonting
om sådär 20, 30 år.

Det riskerar han inte nu! Nu lär han bli omnämnd bra länge minsann.

https://www.youtube.com/watch?v=5MyMOi4LEr4

(Ps. Har lyst med min frånvaro på forumet under flera månader på grund av allvarlig,
obotlig sjukdom. En uppmaning till alla män i medelåldern och däröver:
Gå och ta PSA-prov i tid och gör inte som jag; vänta tills det är försent och
prostatacancern hunnit sprida sig i kroppen.)

Jörgen G.

Jodå, Det kommer att bli ihågkommen för all evig framtid, som ett litet fegt drägg, med två fula töntiga fjantubåtar. Binda och tortera en fysiskt underlögsen person långt ner i havsdjupet. Men va fan e det? Hur ovärdig ett mänskligt namn kan man bli?

Du själsfrände, jag hakar på Ottos uppmaning ♥️.

Wow, Merwinna, jag måste faktiskt applådera dig! Äntligen har du insett att psykopatens "ytliga charm" inte är något psykologer dragit ur röven, utan ett äkta fenomen! Det hade jag inte förväntat mig av dig. Välkommen in i matchen!

Jag kan hålla med om att "traumatiserad" kanske är ett starkare uttryck än man spontant kan tycka lämpar sig för att beskriva ungdomarnas, medarbetarnas eller andra involverades reaktion. Men läs denna definition enligt psykologiguiden:

Tycker du inte att detta passar in? Självklart kan det för många ha varit (och fortsätta vara) svårhanterligt att konfronteras med att en blivit grundlurad av någon man kanske sett upp till och arbetat med, som visar sig begå ett av den nordiska kriminalhistorians (europeiska?? globala??) värsta sexualsadistiska mord! Man får försöka att inte haka upp sig så mycket på vad människor väljer för ord och försöka se vad de menar istället. I detta fall menas att PMs brott har varit svårt att bearbeta känslomässigt för de som jobbat på hans projekt. Det develi skriver om ambivalens är otroligt relevant i sammanhanget och om du verkligen vill förstå och inte bara kasta skit har jag ett tips: Tänk tillbaka på hur du själv kände när det började gå upp för dig att PM faktiskt begått det här mordet och att det inte var någon olycka = ambivalens. Kanske är en idé att gå tillbaka och läsa igenom dina gamla inlägg från när insikten började sjunka in för att friska upp minnet av denna svårhanterliga känsla.