24 år gammal okysst oskuld

Min man höll på med något som heter RCD eller något innan vi blev tillsammans, kanske kan va nåt?

RSD hette det förstås (real social dynamics)

Vad är det som är oklart i att en könsbaserad förväntan att leva upp till normer står i direkt motsats till upplösandet av desamma, är inte detta ganska självklart?

Handlar tråden bara om TS eller andra också? Tråden har blivit stor. Har ni tappat oskulden än? Har ni kommit längre fram? Har ni varit nära? Vilka ändringar har ni i livet nu jämnfört med när du/ni börja tråden?

Exakt vad var det som var så dåligt så att det är bättre att parasita på samhället. Så länge du inte är redo att ha det lite jobbigt så kommer du aldrig få knulla för du kommer aldrig bli vuxen.


Ta reda på det själv.


Du har inte läst i närheten av allt som länkats i tråden och gjort ännu mindre. Vidare skiter du i att genomföra saker om de är jobbiga, se Biltema. Det är inte tråden som inte räcker till.

Du nedvärderar dig själv och är extremt kass på att pusha dig själv och härda ut.


Bra att det var trevligt.!



Beror på sammanhang. Komplimanger som rör utseende är svårare men inte omöjliga, du som har svårt med det sociala bör dock undvika dem.


Om du träffat henne samma kväll vore hon det.


Flörta och charma innehåller liknande element men är inte samma sak.


För att hon direkt konstaterar att hon är upptagen den närmsta framtiden, ett sätt att preemptivt se till att du inte försöker få till en träff eller liknande. Tjejer gör så när de känner att de blir kontaktade av någon de inte är intresserad av.

En pågående chattkonversation och chattrelation.

Ställ inte frågor relaterade till innehållet då.

Jaja, överkurs. Du kan istället fokusera på att bli mer manlig själv.

http://www.wikihow.com/Be-Manly



Sluta fråga saker du kan ta reda på själv, det är en dålig ovana du bör träna bort. Om du sitter i en konversation med någon så är det OK att fråga eftersom det är orimligt att du just då ska ta upp telefonen och söka, men i en diskussion på ett internetforum är det fullt rimligt att du googlar själv. Desamma vid enklare uppgifter hemma. Självständighet var det.

Varför? Hur? Ge exempel.

Du måste acceptera att det är en av de absolut bästa alternativen du har.


Genom att utföra det. Gå på en jävla nattklubb. OK, första gången är det kanske kaos och du fattar ingenting och får inte ut något av det, men efter några gånger kanske det blir bättre? Kallas att träna. Du kan ju ta med kusinerna.

Så du har frågat dina gymnasievänner om det?

Du måste acceptera att det är det bästa alternativet du har. Jag hade sex i söndags, jag känner ärligt talat inte alls att jag måste acceptera något. Jag talar om för dig hur du på enklast sätt arbetar mot att själv få ha sex. Dina kusiner är de enda vännerna i din egen ålder du har, det vore bra om du började nyttja det.



Träna hemma? Du kan be nån kusin träna stegen med dig eller i värsta fall din mamma, jag tror jag kan ha tränat danssteg med min morsa någon gång. Ej optimalt men vafan. Eller så var Salsa kanske inte din grej, det var ju nån annan dans du hade testat innan som funkat bättre som jag förstod den, jaha, då vet du det.

Du gick ut och TESTADE något, även om det inte var något för dig så är inte det en dålig sak. Jag är URUSEL på att dansa, men det handlar om att våga försöka och prova.
Du fick en praktikplats men hoppade av, du sket i kampsporten för att du skulle ha en praktikplats och du testade dans. Börja med kampsport nu då? Sen tycker jag fortfarande att det är extremt otacksamt av dig att inte härda ut lite och ha biltemajobbet. Du har gnällt så jävla mycket på dina f-föräldrar, daglig verksamhet, MISA osv i tråden, de har inte ordnat jobb till dig osv. När du väl fick ett jobb så var det inte fint nog åt Herr Markus. DU har en löjlig bild om att du har rätt till massa saker. Du ska ha finare och lättare jobb än alla andra, för om JOBBet faktiskt är JOBBigt så duger det inte.

Du måste släppa den inställningen. Det är den som förstört mest för dig.

Dina skyhöga krav på världen som alla andra dessutom ska fixa åt dig.

Hans poäng är att om du vore kvinna men i övrigt lika dan så hade ligg inte varit ett problem för dig. Det har han så klart rätt i. En kvinna med motsvarande grad av självständighet, snygghet etc hade inte haft några problem med att få till ligg.

Hmmm... Du kanske inte gillar att utveckla dina ståndpunkter? De som svarar med motfrågor av typen "är inte det ganska självklart?" brukar inte göra det. De brukar inte behöva det heller, självklarheter tarvar sällan förklaringar.

Du kan tills vidare grubbla över resonansen i detta citat:

Fast jag förstår inte exakt vad det är jag ska utveckla då jag anser att jag redan har gjort det. Vad är det jag ska grubbla över? Om jag skriver ner vad jag menar igen så blir innebörden exakt samma sak fast bara med andra ord.

Jo, det är det visst, för det är kvinnors rättigheter som behöver försvaras, inte mäns. Men jag är inte intresserad av att påbörja en diskussion om feminismen i den här tråden, tyvärr.


Kanske.

Eller kanske är jag bara värdelös.


Varför är det sorgligt (tycker du) och varför är det begripligt?


Jag är för deprimerad och hatar mig själv för mycket för att kunna göra det. Det går bara inte.


Nej, jag menade fråga studentklubbarna när de har öppet om nätterna! Förlåt, jag borde ha uttryckt mig mycket tydligare.


Det funkade inte för mig. Jag tyckte inte om det, jag stod inte ut med det tunga arbetet och dessutom så kunde jag inte minnas eller följa instruktioner tillräckligt bra. Jag klarade nätt och jämnt ens av att fronta varor.


Det gick fullkomligt jävla uruselt, faktiskt.


Jag kan inte åka ensam till Tyskland av den anledningen (eller över huvud taget) - och dessutom litar jag faktiskt inte på dig tillräckligt mycket för att ens försöka. Sorry!


Nej, självklart inte. Vilken jävla tjej skulle nånsin kunna gilla mig?


Tyvärr. Kommer inte hända.


Följer troligtvis inte med.


Varför skulle jag berätta det?


Tror inte det kommer hända. Hur fan skulle jag ens kunna göra det?


Det kan jag inte. Jag vet inte hur man gör.


Jag förstår inte vad det är du inte förstår. Jag måste prata med mina kusiner först! Eller nej, det måste jag nog inte, för det är helt otänkbart att ragga tillsammans med dem.


Varför i helvete inte?!

(Och jo, du är sexistisk. Ytterligare en anledning till att jag inte vill träffa dig IRL, förresten.)


Nej. Varför inte? Se mitt svar till snelhesten här ovan.


VAD ÄNDA IN I JÄVLA HELVETE ÄR DET DU SNACKAR OM?! JAG HAR VISST VISTATS UTOMLANDS!


Det funkade bara inte. Förklarar det här ovan.


Spelar ingen roll. Aldrig att jag återvänder till Biltema. Den sortens jobb är inte rätt för mig, helt enkelt.


Nej, för jag har inte haft tid att läsa allt eller ork eller vilja att göra allt. Jag kan inte göra allt. Eller nåt. För jag är värdelös.


Jag nedvärderar inte mig själv, jag värderar mig själv precis så som jag är: värdelös.

Jag är för deprimerad och hatar mig själv för mycket för att "pusha mig själv och härda ut".


Ja, men så trevligt blir det aldrig mer igen...


Helt och hållet? Jag har sagt till tjejer (en tjej i alla fall) att de var vackra förut, och det gick bra. Varför ska jag undvika dem? Vad är det för sammanhang du snackar om?


Eller så talar hon sanning. Har du övervägt den möjligheten?


Hur fan fixar jag till det, då? Jag vet inte ens om jag är så himla intresserad av henne. Jag är bara helt jävla desperat.


Vadå "i stället"? Det är ju exakt samma sak som du pratade om!


Exempel är att jag tror att han är arg eller irriterad på mig fast han inte är det, vilket leder till att han faktiskt blir arg/irriterad på mig. Har att göra med att jag inte kan läsa människor, samt att jag har så låg åsikt om mig själv att jag undermedvetet tar för givet att alla andra har lika låg åsikt om mig.

Dessutom så blir det mest bara bråk när jag försöker förklara mina känslor och känslomässiga problem för honom. Jag känner att jag inte kan prata med honom alls lika mycket som med min mamma.


Nej, det är det inte. Jag skulle aldrig någonsin kunna göra så med mina kusiner, det är helt jävla otänkbart. Vi har ingen sån relation. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.


Nej, det kan jag inte. Jag kan gå till nån bar med dem, visst; men till en nattklubb för att ragga? Aldrig i helvete.


Nix. Ska.


Jag kan inte nyttja dem på det sättet, och hur är det på något sätt relevant att du hade sex i söndags?


Problemet är inte att jag inte kan utföra stegen. Problemet är att jag inte ens vet hur de går i teorin. De sista stegen missade jag totalt eftersom jag blev så överväldigad av depression och självhat när jag misslyckades att jag inte ens kunde vara med den sista kvarten. Jag är helt enkelt en värdelös jävla fitta.


Ingen dans skulle kunna gå bättre. De andra två var visst ännu svårare.


Jag kommer aldrig att kunna klara av resten av lektionerna eftersom jag inte lärde mig stegen på den första. Alla följande lektioner bygger på de stegen.


Försent. De kurserna har redan börjat. Det går inte.


Det ger jag blanka fan i. Praktikplatsen funkade inte för mig, något som både jag och mina handledare tyckte. Vår åsikt på den punkten är enormt mycket viktigare än vad din nånsin kommer att vara, är det förstått?


Vad menar du med "f-föräldrar"?


Det handlade inte om hur "fint" det var, men varsågod och fortsätt tro det om det är vad du vill.

Men du behöver inte övertyga mig om att jag är en jävla loser. Jag vet att jag är det och alltid kommer att vara det.

Jag borde aldrig ha fötts.

Eftersom det är jag som tipsat om salsan och ledsagat dig lite så kommer hör mina råd ang din första lektion.

Du tycks ha onormalt höga krav på dig själv och du tycks helt glömma bort varför du gör detta. För det första så är det helt normalt att inte klara av alla steg varje lektion. För det andra kommer ni repetera de där stegen flera gånger om. Ni kommer troligtvis träna på samma steg nästa vecka igen. Du FÅR inte ge upp när det inte går! Hur skulle det se ut om alla gjorde det. Bit ihop och försök igen. Det är 10000 ggr mer attraktivt med en person som biter ihop och testar igen än en fjant som ger upp och sätter sig och tittar på. Ingen bryr sig om du inte klarar stegen Sålänge du är positiv och vill försöka. Kom ihåg att du är inte där för att briljera eller vara duktig från första början. Du är där för att träna, lära dig och träffa folk. Kan du inte se den stora belöningen? Om du bara kan se till att försöka göra ditt bästa 55min varje vecka och försöka vara lite mer positiv så kommer belöningen kanske bli att du har massa nya vänner och kanske både en och två nya tjejkompisar du kan vara med vid olika tillfällen. Ser du inte detta?? Men du MÅSTE försöka. Se nu till att gå dit igen. Om det är svårt så säg att det är svårt men att du vill klara av det. Och sen på't igen bara. Ingen kräver att du ska klara av detta. Bara att du ska försöka göra ditt bästa. Det är liksom ingen match eller tävling som du ska förbereda dig inför.

Tänk om det till o med råkade finnas någon tjej där som tyckte att du verkade trevlig eller snygg. Vad tror du hon tänker när hon ser dig ge upp och kliva av när det är 15min kvar???

Efter att tidigare ha postat en del i tråden så fick jag till slut nog och följde den bara passivt då och då. Nu ca 30 sidor senare kändes det ett tag som att det började gå åt rätt håll, men så tar TS plötsligt ett par steg tillbaka igen. Så frustrerande..
TS, du verkar ha oerhörda problem med att förstå konceptet "trial and error" och varför det är så extremt viktigt och avgörande för dig. Sida efter sida manar vi dig att utmana dig själv och framsteg har du definitivt gjort, inget snack om det. Men du kan väl inte på allvar mena att du slutade på Biltema bara för att du blev lite trött i armarna? Eller vad du nu hade för krämpor.. Om du orkar träna på gym så klarar du ett vanligt jobb. Visst, det är lite skillnad mot att bara lyfta skrot, det är en del information man måste ta in och hålla i huvudet och det är tröttande till en början. Men! Det släpper så fort du blivit lite varm i kläderna. Du ger upp för lätt! Jag minns själv när jag var ny på ett skitjobb i en fabrik för x antal år sedan. Det var högt tempo och lite formalia att lära sig de första dagarna. När jag kom hem var jag helt färdig och tvärsomnade innan jag hade landat i sängen. Men efter ett par dagar hade jag nästan kunnat utföra mina sysslor halvsovandes. Nu var inte det någon jätteutmaning när jag ser tillbaka på det. Men jag har ändå utvecklats av det, jag lärde mig något, tröttnade snabbt på att vara där och gick vidare med nya utmaningar i form av studier och andra jobb. I skrivande stund utmanar jag mig själv till att söka och konkurrera om jobb jag inte hade haft skuggan av en chans på när jag klev in på det där fabriksgolvet för första gången. Den här resan slutar inte TS, det är stundtals skitjobbigt och skrämmande att utmana sig själv. Jag har vid olika tillfällen mått dåligt och låtit depression och tvivel ta över så att det har begränsat mig, men till slut har det släppt så att jag har kunnat fortsätta framåt igen. Jag hoppas att du inser att det här gäller för dig också, ju snabbare desto bättre. (Jag hoppas du får den hjälp du behöver för din depression, det är verkligen oerhört viktigt Markunator)

Som tidigare sagt är det frustrerande att se dig upprepa samma sorts frågor om och om igen. Oftast rörande hur du ska småprata, vad en flirt är, vad det är att vara manlig etc. Många i den här tråden ger dig antingen bra länkar eller egna råd de författar själva, som i de allra flesta fall är bra och vettiga. Folk vill dig väl, men när du inte ens verkar öppna länkarna eller prövar de tips vi ger dig så kommer det inte att hända något som för dig i rätt riktning och det är frustrerande för alla inblandade. Det hade känts bättre att se frågor i stil med "nu har jag testat de här sakerna när jag konverserade med en tjej sist, nu behöver jag hjälp med att tolka hennes reaktion" - istället för att ständigt komma tillbaks till de grundfrågor du ställt sedan trådens början, "hur ska jag ragga/flirta/få ligga?", "hur ska jag småprata och om vad?." Istället för att fråga oss om och om igen så får du gå ut och ge våra tips ett stort antal ärliga chanser. Att träna är den enda vägen framåt för dig. Du ska känna obehag över att hålla ögonkontakt. Du ska känna obehag över att ha svårt att komma på något att kallprata om. Du ska känna obehag över att lära dig ett nytt jobb. Du ska känna obehag över att bo själv och sköta om ditt eget hushåll. För vet du vad? Den här typen av obehag är helt ofarlig och enbart nyttig för dig. Även om du känner att hela världen håller på att braka ihop runt dig så är det bara begränsat till din hjärna. Den är stor som en knytnäve. En storm i ett vattenglas. Där utanför pågår livet och den allmänna tillvaron helt oberört.

När du inser det kan du omvandla obehaget till något bra istället - du kan se det som ett kvitto på att du håller på att växa som människa. Det kommer kännas jobbigt ett tag, men när du kommit ut på andra sidan så kommer du aldrig ångra att du utsatte dig för det i sammanhanget lilla obehaget.
Så se nu till att ge salsan ett par chanser till, du kan säkert hitta någon youtubevideo som tar upp de dansstegen du inte lärde dig sist så att du kan öva hemma. När ni kör en snabb repetition vid nästa lektion så är du med i matchen igen.
Åk ensam till Stockholm någon dag denna veckan och kika i några affärer. Inget tjafs om att du inte behöver åka dit, att du ska bli rånad mitt på ljusa dan etc. Om jag kan beställa en biljett ena timmen och under nästa åka till London, Paris eller Rom helt spontant så kan du åka till sthlm en förmiddag och återvända hem lite senare på eftermiddagen. Du gör det för att ÖVA på att vara självständig.
Om du får en liknande praktiktjänst som på Biltema igen - gör ditt jobb efter bästa förmåga utan att gnälla. Det är inte mycket de begär av dig. Jag vågar nästan lova att en 18-årig gymnasietjej som väger 20 kg mindre än dig hade klarat en normal tjänst på Biltema utan att ge upp så lätt som du verkar ha gjort.

Återigen TS, det här är den enda vägen framåt för dig. Vi har varit inne på det tusen gånger om nu. Utsätt dig för obehag, ge det en ärlig chans.

[quote=Markunator|59843355]
Nej, nog med det här larvet.

Jag trodde du skulle kunna utvecklas ordentligt de närmsta månaderna men det ser ut som om du håller på att stanna av och det har du ingen tid med.

Du behöver bestämma dig för om du ska ha fighting spirit och våga eller inte. Inte helgen som va, men helgen innan, bestämde jag mig på lördag morgon att åka till Stockholm samma dag och hem igen på söndagen. Hörde att några polare skulle gå ut och tänkte att det vore kul att följa med. Så jag ringde upp en kompis och kollade om jag fick slagga hos henne, det gick bra, sen tog jag sista minuten till Stockholm.

Du får längre tid på dig än så. Åk till Linköping på nu på lördag och åk hem på söndag. Vi kommer inte gå på nån klubb, utan det blir du och jag som går på en krog, har du tur kan jag lyckas få några tjejer att komma med men det vet man aldrig. Du kommer inte få ligga, du kommer inte få hångla, men du kommer inte heller bli rånad eller misshandlad. Det du kommer kunna få är lite ärliga svar om din sociala förmåga, lite adekvat social träning och upplevelsen att få sitta och snacka skit i en bar över en öl (eller troligen cider i ditt fall).

Jag kan möta dig vid stationen men bussbiljetten till dit jag bor får du ordna själv, annars går vi till fots (det är ca 3km), så jag skulle vara klädd efter väder. Jag gillar att promenera så mig stör det inte. Sova får du göra på en madrass på golvet i mitt rum.

Värt? Inte värt? Det är upp till dig, men jag ser ingen poäng med att lägga mer tid på den här tråden. Jag har för dålig koll på din sociala förmåga och inte minst tycker jag du verkar sakna motivation.

Sink or swim.

Så du slutade för att du inte tyckte om det och ansåg att arbetet var för tungt?
Hur svårt kan det vara att fronta varor?
Jag är besviken på dig. Hur fan ska du fixa ett ligg med en hyfsat snygg tjej om du inte orkar fronta varor?






Jag läste att du bara gav upp för att du inte kunde stegen?

Tror du Zlatan kan dansa salsa på proffsnivå utan att ha tränat överhuvudtaget? Nej.
Så du får sticka tillbaka dit och bara försöka helt enkelt.







Du vågar inte. Tror att vi kan lägga ner denna diskussionen nu.






Ja. Det finns kvinnor i alla möjliga storlekar, färger, personligheter, preferenser, usw.
Det finns troligtvis åtminstone en dam på vår jord som skulle kunna gilla dig.
Men det kvittar nu för du håller dig bara inom Sverige.
Men det finns ungefär 10 miljoner i Sverige, ungefär 4 943 692 är kvinnor i Sverige. Jag skulle gissa på att rätt många av dessa är under 18 och över 30. Men det finns troligtvis många som är singlar och omkring åldrarna du söker. Så det är inte omöjligt även fast du bara letar i Sverige.

Känns det lite bättre nu? Statistik brukar alltid få mig på bättre humör.







Fan vad negativ du ska vara nu.






Fan vad tråkig du är. Om detta scenariot skulle utspela sig i framtiden så följer du med henne hem!






Bara nyfiken på vilken typ av tjej du gillar. Men berätta inte. Skit i det då.






Du pratar med henne. Lär känna henne. Fråga om du kan få bjuda henne på något att äta/dricka.






Jo. Det kan du. Du startar en konversation med en dam. Flörta lite och anspela på samlag. Du kommer märka om hon är sugen eller inte. Om hon är sugen, så frågar du bara om hon vill följa med dig hem.






Jaha, du formulerade dig konstigt innan. Nu förstår jag vad du menade.
Men dina kusiner kan ju hjälpa dig att dra hem en tjej. De är ju själva tjejer. Du har ett guldläge här. Men visst, sitt du hemma och runka istället.






Jag har redan förklarat för dig vad jag tycker om svenska kvinnor.

Nej för du var tydlig med att det inte skulle bli av innan du fick reda på detta.
Jag tror du är den första killen som inte vill ha något att göra med en annan kille för att han enligt dig är sexistisk. Det är fint att du står upp för vad du tror på.






Okej. Du är en feminist. Grattis. Får du ligga för att du är en feminist?






Ja nu skriver du i versaler igen. Gemener tack!

Jag blev irriterad på din nedlåtande ton, därav nivån på det sista jag skrev som du svarade på.
Men du behöver inte berätta att du faktiskt har vistats utomlands. Jag skiter fullständigt i att du har besökt Danmark/Norge/Finland någon helg för fem år sedan.



//Siegestor