24 år gammal okysst oskuld

Bara ett litet inpass:
Klokt av dig att möta din kusin på Centralen. Det är mycket folk, trångt och allmänt bökigt att hitta rätt på Centralen om man inte känner till stället.
Sedan ska du byta från tunnelbana till buss och det är också lite bökigt på en okänd plats
Men jag är säker på att du kommer att kunna åka själv efter att du tränat på att hitta tillsammans med din kusin

Låter ju precis som att du är en liten 7åring som ska få gå ut själv första gången..

Hur fan ska du klara dig i livet egentligen? Herregud

Från en aspie till en annan; Varför tror du att du skulle gå vilse? Din kusin kan väl ändå ge dig stationsnamnen? Då är det ju verkligen bara att läsa och följa. Och sen när du kommer fram knappar du in adressen på Google maps och läser av vad den säger. Easy peasy
Och vad skulle det göra om du gick vilse, på riktigt? Det är inte som att gå vilse är synonymt med att ramla i ett vattenhål och hittas död 4 veckor senare (vilket troligen inte hade hänt med tanke på hur hårt grepp dina föräldrar har).

Går du vilse så är det ju bara att fråga om vägen? Du kan väl ändå prata med folk förmodar jag om formella saker (Hej, var ligger <plats>?)?

Jag gick vilse i The Bronx i New York i somras. Då pratar vi att jag lyckades trassla in mig i riktigt tuffa områden där man såg knarkargäng hänga och där man absolut inte ska hänga om kvällarna.
Klarar jag att ta mig därifrån dit jag skulle helskinnad (folket var trevligare än atmosfären ) så kan du väl ta dig igenom Tyresöområdet som jag misstänker är ett mycket trevligare område än vad The Bronx.

Det är ju just de gångerna man går helt åt helsike fel som man får intressanta historier att berätta om, fö.

Be din kusin att visa dig allt noga och att du får försöka vissa saker själv, om du inte fattar hur du ska göra så kan hon hjälpa.

Ska du till Imiron nästa helg eller hur blev det med den saken?

Här har jag svårt att hålla inne frustrationen. Markus. Hur tror du att alla gör, som aldrig varit på Stockholms Centralstation förr? Hur tror du alla som är ute och reser gör på nya platser där de inte hittar? Kan du svara på hur du tror att alla, som är på en ny liknande plats gör, för att hitta?

Du pratar om att GÅ VILSE. Vad innebär det att gå vilse för dig? När är du vilse, och vad skulle det innebära för dig. Hur skulle du ens definiera vilse? Tänk dig in i situationen och vad det skulle innebära för dig att befinna dig där. Berätta vad du tänker..

Det var och är planen, jag har dock drabbats av tämligen ovanlig och smittsam sjukdom, ifall den inte är över nästa helg får vi skita i det för tillfället.

Det här med salsalektion var ett jättebra tips! Det finns för övrigt sådana ställen med olika danser, där man bara droppar in, inte förbinder sig för att stanna hela kvällen eller gå fler gånger. Testa, TS, OM du skulle känna dig bortgjord så behöver du ju aldrig se dom människorna igen! Socialdans är ett jättebra sätt att öva sig på att umgås med det motsatta könet, att våga ta i varandra o.s.v.. Och själva dansen, stegen, lokalen ger naturliga samtalsämnen. Sedan kan du, om du känner dig riktigt modig, försöka ta en drink i baren också! Om inte annat ger det en känsla av att vara mer normal, mer som andra, att vara ute på ett riktigt uteställe!

Varför skaffar du inte en karta? Skaffa en kompass också (finns sådana där små som man hänger i nyckelbandet om halsen, finns på vildmarksbutiker), så kan du stämma av mot kartans norr och börjar inte gå för långt åt fel håll. Du måste börja öva dig i att gå efter en karta! Det är inte svårt om du har en med gaturegister, du går bara till närmaste gathörn och kollar vad gatan heter, så slår du upp den i gaturegistret. Så vet du var du är igen. I Stockholm city är det dessutom så bra, att man ser de där tunnelbaneskyltarna (rund, vit, med ett blått T i) överallt. Då slinker man bara ner i underjorden och tar tunnelbanan tillbaka till T-Centralen, om man har gått vilse.

Angående att inte veta hur man köper biljett i Stockholms tunnelbana - det finns ju folk i spärrarna och SL:s information som upplyser om det. Det är inget konstigt att du inte vet, det vet INGEN av alla de - inhemska och utländska - turister som kommer till Stockholm varje år. Personalen på SL är vana vid det. För övrigt är du ju läskunnig, så du kan bara plocka upp en broschyr (som finns överallt).

Eller ha med dig tillräckligt med pengar för en taxi. Då hejdar du bara en taxi, säger adressen du ska till, och föraren kör dig dit. HAN hittar överallt!

Sluta säga nej till alla bra förslag du får! Överhuvudtaget är "nej" ett ord du ska vara försiktig med att använda när du är med folk (om de inte är tiggare, bedragare eller försäljare). Det verkar så tråkigt. Det är mycket roligare att umgås med folk som är öppna och glada och säger "ja" till saker!

Lider med dig! Har du aldrig känt doften av en kvinna? Doften av fitta? kvinnokött och hur kvinnokropp avslappnas under sexakten när hon helt och fullt överlämnar sig till mannen? aj aj aj! Gråter för din skull!

Håller med om det här. "Nej" och "jag vet inte" bör man använda sparsamt, IMO, eftersom det ger ett oengagerat intryck. Som neurotyp så är det sådant man använder om man vill bli av med någon utan att riktigt ha mage att säga det rakt ut. Det dödar konversationen, helt enkelt.