Vi har ännu inte stött på alien eller framtidsmänniskor. Vad kan vi säga om det?

Intressant

Dock kommer dessa varelser inte runt problemet att överleva på en planet runt en stjärna med begränsad livslängd. Alltså måste de migrera utåt för att överleva på sikt.

Mest sannolikt och praktiskt genomförbart packar vi ned hela vårt genom (samt övriga arter vi trivs med) i nåt som liknar svampsporer som kan slå rot och börja utvecklas mot högre liv med tiden, och sprider dessa i massiv skala. Directed Pan-spermia m.a.o, ungefär som i Last and First Men av Olaf Stapledon.

Kanske har detta redan hänt

Ingen hävdar att expansion är en naturlag. Men att man växer inåt är knappast en naturlag heller. Det rimliga är att, om det finns fler civilisationer (En annan lösning på Fermis paradox är att vi är först att utveckla intelligens) så finns det flera olika tillvägagångssätt. Är liv vanligt bör vi alltså fortfarande se tecken på dem (enligt Fermi).

Om vi tittar på "expansion" och "överlevnad" från vårt eget perspektiv, så ser vi ganska så snart att det inte kan bli tal om vare sig expansion eller överlevnad om det råder isolering.

Det ser nära på ut som en slags naturlag att det krävs "kontakt" (med annan motsvarande civilisation) för att kunna nå expansion och överlevnad.

Då ser det inte så ljust ut för vår överlevnad, eller hur ...

Det som kommer att hända är att utvecklingen antingen stannar upp, eller går "fel väg."

Dvs utan de "incitament som kommer av Nödvändigheten" blir det svårt, eller omöjligt, för våra hjärnor att ens föreställa oss det som krävs för att nå högre. Det blir inga tillfällen för "kreativa möten" helt enkelt. Och eftersom det inte finns något Behov för oss, i nuläget, för att kommunicera snabbt och effektivt över "rymdavstånd" så finns det heller inga anledningar för oss att ens försöka.



Det ser alltså inte ljust ut för mänskligheten.

---

Men, detta kan ju också visa på Var någonstans i rymden astronomerna (som letar efter utomjordiska civilisationer) bör fokusera sitt letande på.
Dvs på planet- och stjärnstrukturer som kan erbjuda dessa incitament (Närhet).
Planetsystem med flera "beboeliga planeter" inom "gångavstånd från varandra."
Liksom stjärnor i grupp.

För det torde vara just Där som en rymdfarande utomjordisk civilisation lättast hade kunnat utvecklats - och då hittas, av oss.
Det torde vara där Galaxens allra första avancerade, rymdfarande, civilisationer först utvecklats.
Inte i utkanten i ensam isolering.


I ett "perfekt hypotetiskt exempel" så hade ju avancerat liv kunnat utvecklats på flera sådana planeter i ett sådant planetsystem - och t.o.m. på flera av dess planeters månar också - allt samtidigt.
Ett sådant exempel hade alltså varit ett Sant "Gyllene tillfälle".
Och varför hade det varit omöjligt, egentligen. Ibland måste ju något planetsystem fått "all tur i världen."

Men, för systemets invånare, så hade ju deras utveckling på vägen mot "storhet" ha börjat med att de Alla varit helt medvetna om att det fanns andra på grannplaneterna, och på deras måne - för de hade ju kunnat se det med blotta ögonen.
Incitament för utveckling, med andra ord. Och för Effektivisering av den.
Dvs i ett nyupptäckt sådant planetsystem var planeterna så nära varandra att de, om man hade stått på ytan av en av planeterna, hade upplevt grannplaneten som lika stor som om man hade hållit i en badboll med utsträckta händer framför sig.
Och då innebär det att man kan se praktiskt taget allt som händer på den grannplaneten med sina ögon. Se att det tänds ljus om natten tex.

De hade effektiviserat sin "kommunikationsteknologi" så mycket att de hade stått beredda att söka upp även närmaste stjärna inom kort - och steget efter det hade ju varit "hela galaxen."



Det är hoppfullt.
Men, för oss ser det mörkt ut.
Iaf om vi inte hittar dem. För på egen hand ser det inte lika ljus ut.

Jag tror att den enda slutsatsen vi kan dra är att Vintergatan inte direkt kryllar av högteknologiska civilisationer.

Att det finns/har funnits/kommer att finnas sådana är mycket möjligt, men avstånden i både tid och rum är så stora att sannolikheten att någon lyckats pricka in att besöka Jorden de senaste tusen åren är väldigt liten.

Besök kan mycket väl ha skett tidigare under Jordens 4,5 miljarder års historia. Men då fanns det ingen som kunde dokumentera det...

Ungefär så ja.

OM det finns eller funnits hyfsat samtida avancerade rymdfarande civilisationer i Vintergatan så borde vi nog haft indikationer på att så är fallet vid det här laget.
Om man är "tråkig" och betänker energikraven för att förflytta sig mellan stjärnorna så är kraven tämligen höga och civilisationer med den förmågan borde därmed någon gång under sin utveckling ha lämnat spår (i form av radiovågor) som vi borde kunnat detektera (åtminstone om sådana civilisationer varit utbredda över flera stjärnsystem).

Dvs OM en civilisation är avancerad nog att färdas mellan stjärnorna är det rimligt att anta att de inte skulle hålla sig till enbart sitt eget stjärnsystem. De bör ha börjat med att skicka sonder och dylikt över allt längre avstånd och kanske även bemannade farkoster och etablerat sig i fler stjärnsystem. Att de gjort så utan att använda sig av radiovågor på ett eller annat sätt känns osannolikt och har/är de interstellära så borde magnituden och spridningen vara så pass stor att vi upptäckt det. Även om de aldrig varit i närheten av att passera eller besöka vårat Solsystem.

Sen KAN det ju fortfarande finnas eller ha funnits. Bara att vi inte är tillräckligt samtida (dvs radiovågor kan redan ha passerat eller inte hunnit fram än).

Å andra sidan kan det finnas andra förklaringar till att det verkar jävligt tomt där ute. Tex skulle vi kunna leva i en avancerad simulering (Simuleringshypotesen).

Eller så FINNS det avancerade civilisationer men att de av någon anledning har vett att hålla käft och leka stealth för att inte bli uppätna av något ännu värre. Jorden kan ju vara en plantering för någon urgammal civilisation som de tänker skörda förr eller senare (men då är vi där med radiovågor och dylika spår igen).

FTL implicerar enligt våra nuvarande teorier ALLTID tidsresor och då skulle universum vara jävligt mycket konstigare än vad det är (kausalitetsproblem med orsakslösa händelser och allt sånt där) så jag utgår ifrån att varken FTL eller tidsresor existerar. Möjligen kan krökt rymd och exotiska partiklar innebära vissa "kryphål" men det finns kausalitetsproblem med sådant också.

Sen kan det ju krylla av liv där ute som dock inte har civilisationer eller rymdfarande sådana (även om det kan vara intelligent, som chimpanser och dylikt). Så vitt vi vet så har det genom hela jordens historia bara evolverat fram EN enda art som är intelligent nog att ens ha teknik som går att detektera från rymden och det är vi själva och det tog jävligt lång tid. Så vi kan kanske utgå ifrån att det inte är helt vanligt även med enorm biologisk mångfald över miljarder år (som på Jorden).

Men vad får dig att tro att Radio skulle vara den ultimata kommunikationsteknologin för hela universum?

Egentligen är det lika smart att använda sig av radio som att stå och dunka på trummor i djungeln.
Dvs det kan finnas anledning att inte vara allt för frikostig med livstecken.

Ett exempel kan vara den Polynesiska övärlden.
Vid tiden för när européerna gick och upptäckte Söderhavsöarna så upptäckte de också att ... att vissa såg dem som mat ...
Det var alltså inte särskilt lustfullt för de seglare som råkade bli skeppsbrutna där i de farvattnen.
De gjorde typ allt för att inte risker att bli upptäckta - trots att de kanske höll på att närmast törsta ihjäl - när de kom med flotte eller roddbåt förbi en söderhavsö.


Dvs med det menar jag inte att de mer avancerade utomjordiska civilisationerna "därute" skulle vara fientligt inställda.
Men jag menar att det borde finnas en viss mängd av "mindre välutvecklade" därute Också.

Om vi tex förutsätter att de allra högst utvecklade är ett litet fåtal (som förvisso håller ihopa) så finns det ju ändå en stor mängd världar runt omkring Jorden, med potentiella civilisationer som kanske bara är ... "lite mer" välutvecklade än vad vi är.
Eller utvecklade på ett annat sätt.

Dvs tänk på hur Montezumas storstadskultur var utvecklad.
Den var högt utvecklad, men på ett Annat Sätt än resten av världen.
De var tillräckligt högt utvecklade för att kunna bygga en av världens då allra största storstad.
Men samtidigt ägnade de sig åt människooffer i stor skala.

Så det kan mycket väl vara en möjlighet att en av våra närmaste grannar i rymden är en kompetens rymdfarande civilisation (bättre än Vi är), men ändå samtidigt en brutal krigskultur.


---

BTW
En sak de flesta verkar se som så sannolik att det borde vara 100%, det är ju att utomjordiska högt avancerade rymdfarande civilisationer kommer att ha rymdskepp med "superavancerade vapen."

Och ... varför har de vapen ...
... om de inte har behov för det ...

eller hur.


Då måste möjligheten för sammandrabbning "out there" faktiskt finnas, och dessutom vara akut påtaglig. Med risk för att de ska bli anfallna alltså.
Varför annars vara beväpnade

Vilken tur att vi i dagsläget inte ens hittat exempel på encelligt liv då!?!
Dina farhågor om beväpnade aliens är med andra ord starkt överdrivna.

Det tror jag inte, men någonstans på vägen till andra eventuella sätt att kommunicera över avstånd så är fotoner kring de våglängderna (radio<->mikrovågor) rätt lämpliga som informationsbärare, på grund av hur universum tycks fungera.
Dvs rymdfarande civilisationer borde ha givit ifrån sig radiovågor (spektrumbegreppet här löst använt) både en bra bit före och lång stund efter de första stegen ut i universum. Har de löst interstellära resor så borde även tidsrymden för att detektera dylika signaler öka (på grund av de relativa avståndsskillnaderna i förhållande till oss).

Men vem vet. Vi kanske bara misstolkar pulsarer som naturligt förekommande fenomen och att de egentligen är navigationsfyrar för någon uråldrig civilisation som färdas mellan galaxerna. Dock är utomjordingarnas civilisationer lite som spöken. Ju mer vi upptäcker om märkliga ting i universum och ju längre bort vi gör observationer desto mer ödsligt verkar det.

Eller så är vi ensamma eller åtminstone separerade av så stora avstånd att kommunikation aldrig kommer att vara möjligt. Kanske är Extinction-Level-Events så pass vanligt förekommande att tekniskt civilisationsbyggande i princip aldrig händer ute i universum (även om det skulle finnas gott om mindre avancerade livsformer).

Vi är separerade över så stora avstånd att det helt enkelt är osannolikt att vi någonsin kommer att ha någon kontakt med en utomjordisk art. Vi kanske inte är helt ensamma i universum, men att intelligent liv skulle vara vanligt är bara ett missförstånd bland mainstreamtänkare som inte förstår astrofysik, astronomi, biologi och evolution. När man har så lite kunskap i skallen som den genomsnittliga iGnoranta iDioten på gatan, och har förstått lite om astronomi, att det finns andra stjärnor med planeter därute som kan vara beboeliga, då är det lätt hänt att man börjar tycka att liv och intelligent liv måste vara vanligt därute, och att fantasin spinner vidare där man får för sig att det finns superavancerade högteknologiska civilisationer som är en miljard år före oss och mer avancerade än Asgardians i Thor osv.

Verkligheten är inte riktigt så enkel. I själva verket har liv bara varit möjligt inom detta universum, de senaste fem miljarder åren eller så, pga den låga metalliciteten i universum när det bara fanns typ III och II stjärnor. Det är först med typ I stjärnor som vår sol, som liv började bli möjligt. Och sedan, att det även krävs en viss mutationshastighet när encelligt liv uppstår; går mutationerna för långsamt, så kommer det livet aldrig att komma någonstans och stanna på encelliga stadiet. Går mutationerna för snabbt, kanske de aldrig hinner utvecklas till avancerade livsformer eftersom deras utveckling hämmas av konstant nya, parasitiska bakterier som uppstår i tid och otid som hela tiden utplånar de nybildade flercelliga organismerna med HIV-liknande virus eller vad det nu kan vara som sätter käppar i hjulet.

Finns inget som säger att utrotningsevent måste vara vanliga på andra planeter. Då snackar jag alltså om självförvållade extinction events, alltså kärnvapen osv. Givetvis kommer utomjordiskt intelligent liv att upptäcka och experimentera med uranium osv de också, men de kanske kommer till det stadiet när de bara är en ras, och inte flera fientligt tribalistiska raser som vi är idag, eller att de helt enkelt är långt intelligentare och rationella än vad vi är, med mindre animaliska instinkter som får dem att krigshetsa mot varandra. Sannolikt har de inget monetärt system heller som driver dem till att exploatera sönder deras naturresurser och förstöra deras atmosfär som vi har.

Poängen är att extinction events inte är en så relevant faktor som vissa vill göra det till. Vi har inte blivit besökta av superintelligenta aliens helt enkelt eftersom de inte finns i någon större utsträckning i universum; 99.9% (eller mer) av alla planeter i universum, är sterila himlakroppar. Vissa av dem kanske har organiska molekyler av något slag, men icke desto mindre, sterila planerer. Vi måste faktiskt acceptera möjligheten att vår planet utgör den enda planeten i hela universum, där intelligent liv finns, och börja fokusera på annat som är tusen gånger mer relevant, till exempel hur vi ska rädda biosfären och börja använda naturresurser (industrihampa) som är långt bättre för vår miljö än det libertarian-kapitalistiska vansinnet vi kör med just nu.

Jag tror du missförstår mig.

Med tanke på mängden GRBs, Supernovor, asteroider och annat som vi kanske inte ens sett än (och som blir det sista vi ser) och planetär utvecklingar på de planeter vi kan observera (tex Mars och Venus) samt vår egen planets biologiska historia så är det bara en tidsfråga innan vi också ryker.

Det enda vi kan säga med hygglig säkerhet är att allt liv på planeten kommer dö förr eller senare. I stort sett alla tidigare arter som existerat genom planetens historia har med tiden dött ut och det är därmed rimligt att anta att vi också kommer göra det, på ett eller annat sätt. Givet tillräckligt med tid så blir jorden grillad av sin döende Stjärna och har vi inte spridit oss till andra platser tills dess så är det game-over. inte bara för oss utan för allt övrigt liv på planeten också.

Man upptäckte nyligen den första interstellära asteroiden (som vi människor detekterat i alla fall) och det är absolut inte orimligt att anta att det finns många fler. Det kan dessutom finnas kometer och asteroider från vårat eget solsystem på så extrema banor att vi aldrig sett dem tidigare och OM en sådan i framtiden har en bana som sammanfaller med Jordens så är vi också körda då förvarningen helt enkelt är för kort för att göra något åt saken.

Vi bor hyfsat i utkanten av en galax som befinner sig i en ganska sparsmakad del av det universum vi kan betrakta och att vår planet inte blivit zappade mer än ett par gånger är snarare tur än något annat, trots att våra förutsättningar är bättre än i andra delar av galaxen eller många andra galaxer (sett till massa, svarta hål osv). Massutrotningar har förekommit många gånger under Jordens tidigare historia och tittar du på övriga himlakroppar så ser de ut som månlandskap ärrade av kratrar av en anledning, Jorden däremot döljer sina sår genom erosion och tektonisk aktivitet.

Jag bedömer riskerna för att den mänskliga civilisationen helt skall ta död på sin egen art (eller eventuella evolutionära resultat därav, AI eller biologiskt) i närtid (med astronomiska mått mätt) som betydligt mindre än att slumpvisa astronomiska eller naturliga händelser gör det. Bort med alla ägg ur samma korg, fort som fan.

– Vi måste programmera in sådana kontrollmekanismer så att superintelligensen inte skaffar sig mål och medel som strider mot oss själva och våra värderingar.

Vilka värderingar är viktigast att behålla?

– Vi vet inte exakt vilka värderingar som bäst ska styra världen om 500–1 000 år. Det väsentliga är att först skapa förutsättningar för att behålla det bästa hos mänskligheten. Nästa steg kan vi lämna till våra bättre och smartare arvingar.

Superintelligensen är vår framtid. Spelar vi våra kort rätt, har vi en chans att överleva. Nick Bostrom är ingen domedagsprofet. Fast i framtiden måste vi lämna vårt jordiska hem, expandera, erövra kosmos. Kanske måste vi också lämna våra kroppar.

– Jag tycker inte att biologin spelar en speciellt central roll för mänskligheten. Våra erfarenheter, drömmar, tankar, minnen och känslor kan i princip kopplas bort från den biologiska kroppen.

Haha! Där häller Heidegger upp en kopp te och begrundar en hammare. Helt fel.

– Det beror på vilka värden som vi är mest angelägna om att bevara. Kanske väljer vi att fortsätta som individer, eller så finner vi skäl att flyta in i en stor medvetandeocean. Det är inte självklart vilket som är bäst för mänskligheten. Klokast vore att lämna sådana beslut till en visare och mer insiktsfull framtid, då någon bättre version av oss själva får några hundra år på sig att grunna och ta mer upplysta beslut.

Varför inte bara gasa alla så får vi det gjort? Och att som svensk tro att experter med aldrig så lång tid kan fatta vettiga beslut åt framtida generationer? Missade han skövlingen av Klarakvarteren helt?

Och att seriöst begrunda idén att vi alla lever i en simulering? Det är bara religion för post-religiösa. Dvs om vi ber de som skapat simuleringen tillräckligt mycket så kan vi få det bättre. (Givet att någon admin inte raderar System32.)

Vad är en framtidsmänniska?