Citat:
Ursprungligen postat av
Agapius
"Om du är smartast i rummet är du i fel rum" är ett citat jag ödmjukt lever efter, du har fått mig att se saker ifrån olika synvinklar och även beskrivit samma sak från olika infallsvinklar och det är inte många som kan göra, jag vetinte om du gör det omedvetet eller medvetet men jag ser att du är väl utbildad och det hade varit dumt av mig att inte lära mig ifrån dig. Jag kommer ihåg dig ur en tidigare tråd vi har diskuterat i och även där bemötte jag en väldigt informativ och givande människa som jag såg mellan raderna har tänkt mycket *betonar mycket* mer än många, du är en sökare, en mer intensiv sådan och sånt uppskattar jag eftersom jag själv vill ha svar på det oförklarliga och se det osedda oavsett om det låter flummigt!
Äsch, blås inte upp mitt ego
Jag är ganska bekant med det subtila begäret att vilja förstå det oförklarliga och se det osedda och det är inte det minsta flummigt, det är en naturlig aspekt och funktion i alla människor och är i faktum ett begär som gör att vi för det mesta lyckas erhålla nya kunskaper och visdomar om oss själva och den värld vi lever i när detta begär kanaliseras effektivt. Men begäret kan också orsaka missförstånd, inkorrekta slutsatser, ignorans och lidande från tänkandet som i sin tur gör att vår perception av oss själva och världen förvrängs och samtidigt p.g.a det är övertygade att det vi ser är det som är, helt ovetandes och omedvetna att våra tankar har förvrängt vår perception av oss själva och världen och klätt sig i ett sant och korrekt skynke.
Det är liksom ingen slump att buddhister exempelvis lägger väldigt mycket energi och tid på att behandla och frigöra sig från biologiska fenomen som lidande och synder som påverkar kroppen, hjärnan och tänkandet genom bland annat meditation, då de förstår att sinnets perception och tänkande begränsas och hindras från att fungera i dess mest optimala form när det är drabbat av dessa fenomen. Det är ju till exempel inte konstigt anser jag att en som mår skit, är rädd, stressad eller generellt allmänt olycklig eller deprimerad och lider p.g.a detta påverkas av det och således tänker och ser sig själv och världen genom en mörk, negativ, pessimistisk läns och rationaliserar utifrån detta.
Men samtidigt existerar ju den motsatta problematiken också, att den som är väldigt glad, positiv och euforisk oftast bara tänker och ser sig själv och världen genom ett ljust, positivt och optimistiskt perspektiv, detta är faktiskt också ett hinder.
Således brukar jag generellt balansera mig själv till ett neutralt mentalt tillstånd så att jag tänker eller ser världen varken genom ett positivt, optimistiskt eller ett negativt pessimistiskt perspektiv då det ger bästa möjligheten att observera tingens natur opartiskt i en icke-dualistisk förhållning där man själv inte, tänker, dömer och värderar utifrån dualistiska motsatser. Materialister till exempel ser oftast världen och sig själva i ett pessimistiskt perspektiv (typ en ateist), medans idealister oftast ser det genom ett optimistiskt perspektiv (typ en troende), materialisten är för det mesta ganska negativt inställd till livet, medans en idealist oftast är ganska positivt inställd till livet och båda är oftast helt övertygade att deras perspektiv är det sanna och korrekta, vilket gör att de sällan kan komma överens med varandra och diskutera opartiskt.
Det är således heller ingen slump att Siddartha Guatama kallade sin doktrin för "the
middle way", rent krasst skulle man även kunna kalla doktrinen för "the
neutral way".