Beelzebub, Djävulen, Draken, Hin Håle, Lucifer, Mammon, Odjuret, Ormen eller Satan?

''Satan'' är en del av den dualistiska drömmen( maya - sanskrit). ''Satan'' appellerar till människans ''djuriska natur'' i syfte att hålla henne fast i den dualistiska drömmen och inte nå enhet med ''fadern'' eller medvetenhet om anden viket är människans och allt livs verkliga natur bortom form och vibratorisk skapelse(Aum - det skapande ordet - i vedaskrifterna blev senare till Hum i Tibet, Amin för muslimer, och Amen för egypter, judar, greker och kristna).

Sju ljusen vilka t.ex. Jesus hänvisar till är samma 7 ljus eller chakra vilka löper ned längst människans ryggradd, ''Satans'' funktion eller syfte är att fånga människans medvetenhet i den lägre regionen synonymt med djurens rike av evolutionens utveckling, så att hon inte skall inse sin enhet med den ''Gudomliga'' naturen och vara fast i den karmiskt lagbundna skapelens av lidande, död, återfödelse och dess evigt växlande cyklar, besatthet utav sex eller våld, aggressivitet och rädsla är alla symptomer på en människa under ''satans'' inflytande, som har vänt sig från all sann kunskaps verkliga källa och därför nekar sig själv den inneboende glädjen att lära känna sin högre potential och natur.

Således spelar ''satan'' en roll vilken ''Gud'' tilldelat denna pjäs i den vibratoriska skapade illusionen, ungefär som att hjälten i en berättelse inte kan nå sin fulländade potentiel utan en antagonist som provar hjälten och som slutligen leder till att hjälten utvecklas till sin fulla potential. Hur intressant skulle Sagan om Ringen vara utan Sauron och maktens ring eller Sillmarillon utan Morgoth? Dessa kontraster och ärketyper mellan ljus och mörker är en fundamental del av den vibratoriska skapelsen eller det kosmiska spelet, i.e . I begynnelsen var ordet, och ordet var hos Gud, ordet var Gud, ett ord är ljud, vilket är vibrationer eller ljudvågor (Aum - det skapande ordet som kan höras surra bakom atomerna)

Men ''Satan'' är lika overklig som kontexten i vilken han existerar inom, bortom den dualistiska drömmen eller skapelsen finns bara ''Gud'', det enda medvetandet, anden, eller skaparen bakom allt som kan förnimmas av sinnena är ett, dualismen är overklig. Därför kan ''Satan'' bara ha makt över en människa sålänge hon dväljs i tron att den vibratoriska skapelsen är verklig och inte vaknar upp från (mar)drömmen angående sin egen och världens natur.

1. Du verkar fortfarande ha en tämligen luddig idé om vem/vad "satan" är i kristen teologi. Förtydliga gärna.

2. Vadå för "människan" i relation till "synd"? Tala för dig själv eller presentera allmängiltiga belägg, tack.

3. Vadå för gränslös makt? För min del anser jag mig inte ha nån sån ... men däremot att ha en viss potentiell möjlighet för individuell mental och praktisk frihet.

Korrekt. Min syn på Satan är inte direkt övertagen från "kristen teologi" utan bör ses symboliskt, kulturellt.

Satan är därmed en symbolisk motpol till Kristus och det främsta kännetecknet på Satan är - som jag uppfattar det - att hon frigör människan från de skrankor som kristendomen sätter på människan och hennes beteenden, samt även frigör människan från den skam som är förbunden med de känslor och tankar om överskridande som Satan kan sägas motsvara.

"Gränslös makt" kan ses som en motpol till alla de regler och begränsningar som kristendomen sätter på människan. Teoretiskt sett kan vi tala om gränslöshet, därför att det inte går att konkret avgöra vad som är människans begränsningar.

I praktiken kanske det är lättare men jag är inte övertygad. Ta t ex dagens tekniskt-vetenskapliga utveckling på ett område som automatiserade vapensystem. Alla som såg OS invigningen i S.Korea kunde se alla hundratals drönare som gjorde OS-ringarna. Vad publiken dock inte såg var att alla dessa drönare kan utrustas med vapen/sprängladdningar/ och ansikts-igenkännade kameror och uppsöka det mål som är programmerat av avsändaren. Var går gränsen för människans ondska eller godhet? Satan säger till oss: gör vad ni vill, det är upp till er. Ni har makten - och Satan har rätt, människan har makten och Gud har ingen roll i våra liv.

Satan verkar inte ha några synpunkter på hur vi skall agera mot varandra. Satan verkar vara ultra-liberal: njut av det du känner för och om du njuter av lidandet, så som kristendomen frossar i, så njut av ditt eget lidande – och om du njuter av andras lidande, njuta av detta. Är du sadist eller masochist är detsamma. Vill du vara vare sig det ena eller det andra, utan vara kompis med alla och envar, så är även det OK.

Satan är dock i den kristna teologin förbunden med ondska. Hon lockar till ett syndigt och fördärvligt leverne som förstör människan i enlighet med den kristna synen på vad människan är, eller bör vara.

Nu är dock denna ”ondska” inget ont i sig. Att äta av förbjuden frukt är enligt min mening inget ont i sig, utan bara gränsöverskridande, dvs, öppnar upp vägen för att utforska frihetens rike. Bara i en inskränkt kristen mening blir detta ondska.

”Behöver människan döda”, är ur ett sataniskt perspektiv en meningslös fråga eftersom människan de facto har dödat under hela sin historia. Jag tror inte att Satan har någon moral, annat än moralen att allt är tillåtet – vilket är en ”moraluppfattning” som jag i grunden finner är djupt sympatisk – och realistiskt, då människan som art har visat sig vara oerhört flexibel och gränsöverskridande genom historien.

Nu är problemet bara, att blant alla dom olika typer av religion (o.dyl.) och/eller dennas apologetik som finns, så är ett "symbol"-underlag en av dom mest luddiga versioner.

Man kan börja med vad som helst och konkludera vad som helst.

Du drar stora växlar av en anonymiserad diskussion på internet.

Nu har jag dock tillräckligt stor självinsikt i att ge dig rätt. Jag är sjuk och teoretiskt sett även totalt hänsynslös. I praktiken är jag dock ganska hänsynsfull, givetvis efter de förmågor som min sjukdom tillåter.

Även om jag bejakar Satan kommer jag inte att döda dig om du skulle dyka upp i min väg, såvida jag inte har lust därtill och kan göra det ostraffat, dvs. gör som människor i alla tider har gjort.

I krig så dödar människor andra människor, våldtar dem, torterar dem och utsätter dem för plåga - som hämnd eller av lust - därför att de kan göra detta ostraffat, eller med ytterst liten risk för att ställas till svars för detta. Satan säger: detta är OK. Kristendomen säger egentligen – chockerande(?) nog - i praktiken detsamma. Denna kristendom har genom historien gått ut i korståg för att ”frälsa” andra, har torterat, dödat och skändat andra därför att de varit otrogna – är det denna kristendom som skall läxa upp Satan? Samma kristendom legitimerar idag en ledare som Trump, som har kyrkoledare som sanktionerar till och med kärnvapenkrig mot DFR Korea:

Trump Evangelical Adviser: God Is Totally Cool With Nuking North Korea
”“In the case of North Korea, God has given Trump authority to take out Kim Jong Un. I’m heartened to see that our president ― contrary to what we’ve seen with past administrations who have taken, at best, a sheepish stance toward dictators and oppressors ― will not tolerate any threat against the American people.”
https://www.huffingtonpost.com/entry...b0449ed5066531

Jo, men i en diskussion så sätts ju distinktioner, även om de inte sätts i enlighet med den analytiska filosofins krav på stringens.

T ex har jag ringat in Satan som ett uttryck för människans gränslöshet, en gränslöshet som jag inte finner i kristendomen, även fast kristendomens praktik är mycket "satanisk" – t ex nämnde jag korstågen eller legitimationen för till och med kärnvapenkrig.

Således kan en distinktion vara följande:

Kristendomen = gränser för människan
Satanism = inga gränser för människan

Denna gränslöshet kallar kristendomen för ”ondska”, t ex skall man akta sig för att synda – vilket verkar vara en på kristen moral grundat krav. Detta krav sätter inte Satan.

Varför i HerranNoodlisNamn har du vald "satan" som symbol för detta, när det finns andra betydlig mera relevante kandidater för positionen?

För stora växlar? Vad hände med satans och din "gränslöshet"? Eller blir det för jobbigt när du får mothugg?

Din sjukdom begränsar alltså. Som sagt, du har inte ens makten över dina egna tankar, för du framstår som en förvirrad individ. Varför skulle nån lyssna på dig?

Du fruktar alltså bara människor, men inte Gud som tar reda på vad du har gjort, och dömer dig.

Du talar om enstaka personer som inte representerar alla kristna. Jmr med mujahedeen. Deras jihad är inte allas kopp av te(rror). Dessutom är snedtändningen din förutsagd.

De skall utesluta er ur synagogorna, ja, den tid kommer då den som dödar er tror sig bära fram ett offer åt Gud. Och detta skall de göra därför att de inte har lärt känna Fadern och inte heller mig. Jag har sagt er detta för att ni, när den tiden kommer, skall minnas att jag har sagt det. Joh 16:2-4

Så jag kan utan tvekan säga att korsriddare, jihadister och du har fel. Ni följer inte Herrens lära. Och jag legitimerar inte Trump som ledare. Jag skrev att han KAN bli president, som i MIGHT. Ingen endorsement!

I en kristen kontext (detta är ju religionsforumet) torde Satan ha en roll och det är denna roll som jag försöker att parallellt utforska och försvara därför att Satan verkar vara mer sympatisk, tolerant och realistisk än vad Gud framträder som.

En "kristen kontext" innebär en bredare kulturell (överskridande ett exegetiskt) sammanhang därför att vår kultur varit och är präglad av kristna tankegångar sedan 1000 år. Därför är även jag, som betecknar mig som ateist, en del av denna kristna kulturella kontext och har behov av att diskutera Guds roll i mitt liv, samt det alternativ som Satan erbjuder.

Gud vill alltså bestämma över oss, definiera och begränsa oss - slå oss i bojor, medan Satan erbjuder frihetens rike. Varför ska vi inte lyssna på Satans locktoner? Bara för att Gud skrämmer och hotar oss? Auktoriteter kan man ju inte bara acceptera, eller? De får ju argumentera för sin sak och såvitt jag ser det, vinner Satan.

Nej, det är inte jobbigt - istället på gränsen till njutbart. Du roar mig med din aggressivitet, som är närmast satanisk. Du tar ingen fånge, du visar ingen förståelse, inga tecken på att det finns hopp för mig. Du vill verkligen bränna mig på bål, en sak som jag uppskattar - då bålbränning är en del av människans olika former av intressanta uttryck.

Den pågående #Metoo kampanjen, t ex, är en form av bålbränning, där offren - som är anklagade för att ha begått övergrepp - utan minsta bevis blir brännmärkta, hudflängda, förnedrade och utkastade. Ta t ex Lars Ohly, den gamle kommunistledaren, som försökte sig på en Pudel, men blev utkastad, bespottad och ligger nu där helt försvarslös. Hur underbart är inte detta? Att det speciellt är kvinnor – dessa kvinnor, alltid genom historien utpekade som häxor och skökor - är de som nu tar hämnd, är de som eldar på bålen är närmast som att Satan har stigit upp för att befria dem. Härliga tider!

Du är alltså en sado-masochist?

Det är ingen aggressivitet, det kallas rättmätig vrede, samma som Jesus visade när han drev månglarna ur templet.

Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. Upp 3:15-16

Gud gillar inte en likgiltig (ljum) människa som du. Och det är aldrig fel att fördöma onda handlingar och tankar som dina!

Jag måste erkänna att jag gärna tystar mun på dig, men inte heller jag har rätt att döma och döda. Kalla det PK, som dina trosfränder.

Ja, och Israel gör samma sak mot palestinier som Nazityskland gjorde mot judar. Nöjd? Återigen talar du om en minoritet som fått för sig att de har rätt att göra som de vill. Som du, så jag är inte förvånad att du hyllar sånt beteende i stället för att vilja se att rättvisa skipas.

Satan bor inte i nåt helvete som han kan "stiga upp" ur. Han och hans anhang kastades ut ur himlen och ner till jorden. Inte ett ord om nåt helvete!