Citat:
Ursprungligen postat av
Sudharma
Mamma vet att hennes son inte kunde att mörda. Hon tyckte att utredarna letade mördare på fel stället och att mördaren är fri.
Ja, du, det är väldigt många mammor som varit övertygade om att deras söner absolut
inte kunde vara i stånd att begå några mordiska handlingar. Det är alltså inget ovanligt.
Lika vanligt som det är med att vänner och bekanta till gärningsmän klämmer ur sig
saker som att "så snäll och rar som han är så kan jag aldrig tänka mig att han gjort något
sånt här rysligt mot någon annan."
Sen ställda inför obeveklig fakta, all bevisning man har mot den man haft så höga tankar
om, så blir det tyst, då tvingas man till insikten om att man har kapitalt misstagit sig
om personen ifråga. Och det gör ont självfallet.
Och tyst har det verkligen blivit på mamman hemma i den litauiska byn.
Det är ju helt naturligt att man skärmar av sig länge och väl som förälder till en gärningsman,
vägrar ta till sig att en son kan ha gjort något så hemskt som Nerijus och då kan det
komma utspel som att polisen måste ha letat på fel ställe och att den verkligt skyldige
ännu inte blivit inringad.
Men när hans mamma fick klart för sig hur oerhört bunden sonen var vid illdådet i
Blomberg och det dröjde ju ett bra tag innan hon visste detta, så har hon säkert precis som
de flesta andra mödrar till överbevisade mördare förmått acceptera att så här illa ligger det
verkligen till och insikten gör givetvis väldigt ont och livet kan kännas som att det gått i kras
alldeles.
Att fortsätta leva i förnekelse och blockera sig inför den ohyggligt smärtsamma sanningen,
tror jag inte att hon längre gör. Hon är förbi det stadiet nu.
Jag skulle sedan inte betrakta det som en självklarhet att hon besöker honom i det
fängelse där han kommer att hamna i hemlandet. Hon kanske inte vill veta av honom
mer efter det vedervärdiga han gjort sig skyldig till?
Nerijus bespetsar sig på flera besök framöver, av mor, far, hustru Irina.
Han kan komma att bli väldigt besviken.
Ingen infinner sig. Inga besök alls. Alla har vänt honom ryggen. För gott.
Det skulle jag faktiskt inte hålla för osannolikt.
Ps. Och det här är en person som just inte förtjänar att besökas av någon.
Inte nån.