2014-11-08, 23:34
  #1
Medlem
SeMeNoMores avatar
Citat:
1. Vad r HPPD?
2. Vad orsakar HPPD?
3. Vilka droger kan orsaka HPPD?
4. Vem ligger i riskzonen fr HPPD?
5. Symptom
6. Sjukdomsfrlopp
7. Behandlingar
8. Hur skyddar jag mig/trippa skert?
9. Goda nyheter!

1. Vad r HDDP?
HPPD r ett psykiskt tillstnd. Det r en frkortning av hallucinogen persisting perception disorder. Detta innebr att en person som brukat hallucinogena droger lper risk fr att utveckla lngdragna hallucinogena symptom efter bruk. Det brukar komma efter lngre, frekvent brukande av hallucinogena droger men kan ocks uppst efter enstaka bruk. Hallucinogena droger brukar talas vl om bde av brukare och ven en del experter/forskare som ppekar deras fysiska oskadlighet. Ett samband mellan hallucinogena droger och psykoser r ocks omtvistat vilket bidrar till den sikten.
En av de stora problemen r att forskningen kring HPPD r vldigt begrnsat och vid nulget r kunskapen till stor del bestende av anekdotiska bevis dvs. erfarenheter av enskilda drabbade. Mnga av vilka, r sjlvdiagnostiserade. Jag har hr anvnt mig av den informationen som finns att tillg och frskt sammanstlla en FAQ. En del r baserat p mina egna teorier, dock kommer jag bertta om vilka de r.

2. Vad orsakar HPPD?
Vad exakt som orsakar HPPD r oklart. Man tror att drogerna kan stra COMT, dvs. en enzym som bryter ner och frdelar flera mnen i hjrnan som kontrollerar sinnesintryck och knslor. Ungefr p samma sett som drogerna fungerar nskvrt under ruset. Man tror att strningarna kan i vissa fall orsaka permanenta skador eller dysfunktioner och p s stt orsaka lngdragna hallucinogena effekter.

3. Vilka droger orsakar HPPD?
Man har kommit fram till att psilocybin, LSD, spice, MDMA, MDA, PCP och en stor del andra hallucinogener kan med stor sannolikhet orsaka HPPD. Andra som r omtvistade r bland annat Salvia. Det tycks vara s att LSD r den vanligaste orsaken till HPPD men detta gr sjlvklart inte att bevisa i dagslget. Om man snear eller har en bra tripp verkar inte ha ngon strre betydelse.


4. Vem ligger i riskzonen fr HPPD?
Givetvis alla som tar hallucinogena droger. Utver det s lper mnniskor med andra psykiatriska syndrom hgre risk. Framfrallt mnniskor med psykotiska sjukdomar som t.ex. schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, bipolr sjukdom, vissa depressioner och ett antal andra tillstnd. ven personer med mildare psykiska tillstnd som ADHD och depressioner har visats lpa hgre risk att utveckla HPPD. Tyvrr r de i samhllet som tar droger ofta de som redan har psykiska svrigheter. Dessa hamnar ltt i utanfrskap och kriminalitet, dr droger vanligen huserar.

5. Symptom
De vanligaste symptomen av HPPD r:
Symptomen r s klart olika beroende p styrka och andra mjliga psykiska besvr. Har man redan problem med hallucinationer frn en annan psykisk sjukdom kommer HPPD-symptomen knnas mycket vrre. r man annars psykiskt stabilt s brukar symptomen vara mer hanterbara.

Stress, smnsvrigheter, emotionella svrigheter och drogbruk (ven nikotin, koffein och alkohol) frvrrar symptomen.

6. Sjukdomsfrlopp
Tillstndet kommer alltid i samband med bruket. Allts nr vissa effekter av drogen frsvinner kvarstr ett antal andra. De kan komma smygande, det blir vrre och vrre vid varje bruk eller komma vid frsta bruket. I brjan kan symptomen vara s sm att man inte mrker dem, drfr r min sikt att man alltid br knna efter nr man landat frn en tripp om man har ngra kvarliggande symptom. Har man det s br man avst frn hallucinogena droger helt, helst permanent. Det skraste r att i fortsttningen hlla sig borta frn ALLA droger s gott det gr. Har man tur frsvinner symptomen efter ngra veckor men det r inte ovanligt att det tar mnader och r. Hos en del r tillstndet kroniskt, dvs. att det befinner sig i MINST tv r men det betyder ocks att man kan f leva med tillstndet resten av livet. Att man efter enstaka bruk fr tillstndet tills man dr r inte vanligt men det hnder tyvrr. Se dock punkt 9.
Citera
2014-11-08, 23:34
  #2
Medlem
SeMeNoMores avatar
7. Behandlingar
Behandlingar fr HPPD r tyvrr begrnsat. Detta p grund av den mycket begrnsade forskningen rrande tillstndet. Den behandling man fr r vldigt individanpassat.



Det bsta man kan gra r att man fr prva sig fram genom de mediciner som finns tillgngliga och frhoppningsvis hitta en kombination som lindrar symptomen. Utver det r jag vertygad om att motion, drogfrihet (ven nikotin och koffein) och terapi r det som kommer hjlpa er mest fr att terf er livskvalit. Knner ni att symptomen inte pverkas av koffein eller nikotin s kan man vl fortstta. Men prova er fram under ngra r s att ni verkligen vet om det r safe eller bara nsketnkande.


8.Hur skyddar jag mig?
Goes without saying; inta inga hallucinogena droger, framfrallt om du befinner dig i farozonen.

Men vill man fortfarande trippa s r min teori fljande: Den hallucinogena drog som inte tycks kunna kopplas till HPPD r meskalin. Detta har man kommit fram till d man studerat ett stort antal indianer som under lnga perioder intagit meskalin och ingen har visat upp tecken p HPPD. Detta ska givetvis tas med en nypa salt av olika anledningar. En anledning r att i en primitiv milj som exempelvis dessa indianer lever i hittas frre psykiska sjukdomar verlag.

Man br dock fortfarande inte ta fr hga doser om man vill vara sker.
Fr att hja sin meskalintripp finns cannabis av olika slag. Det finns strains som utmrker sig som extra psykedeliska.

Var dock varsamma, ni som redan har HPPD ska inte beblanda er med varken cannabis eller meskalin.


9. Goda nyheter!
Frsk att inte f panik.
I DSM har man studerat mnet och fljt patienter s gott det gr. De som bedmer det klassificeringssystemen r noggranna och varsamma. Dr har man fastslagit att HPPD kan vara mer periodiskt och lttar med tiden, vilket vi ska vara vldigt glada ver. Utver den hr ngot lugnande utvecklingen s finns det faktiskt som jag redan tagit upp behandling.
HPPD r inget du dr av. Du kan fortfarande fungera i livet. Dessutom har man pbrjat forskning till en konkret medicinering av tillstndet. Det lr ta ett par r innan vi fr ngot som anvnds men det r s klart en vldigt positiv utveckling. *
De allra flesta fr helt enkelt lra sig att leva med sina symptom. Man vnjer sig, ven fast det inte knns s de frsta mnaderna och ren. Det ska ocks skrivas att det finns en del symptom som kan uppfattas positivt. Eftersom sinnesintrycken ndras kan det ocks betyda att saker blir vackrare och musik blir mer kraftfull. Smak kan ocks frbttras, ta godare r vl aldrig fel?

Det kan liknas vid tinnitus. Ett lngdraget symptom som kan vara outhrdlig. Trots det lider runt 15% av befolkningen av det. Man kan leva ett bra liv ven fast man har HPPD svl som tinnitus.


Slut

Jag r som de flesta av er vet, vldigt drogliberal. Jag tycker inte att man ska demonisera hallucinogena droger bara fr HPPD. Hos en del har dessa droger verkat mycket positivt i livet d de har gett perspektiv p saker som man annars inte skulle f uppleva. Men jag tycker att det r viktigt att folk ska veta att den hr risken finns och att tillstndet r mycket allvarligt. Hur vanligt det r varierar; allt mellan 0% i vissa studier till det mer trovrdiga 0.002-3. I andra studier blir det s hgt som 5%. Exakt hur vanligt det r kan ingen svara p, mrkertalet r enormt, mycket pga stigmatiseringen kring drogbruket och okunskap kring det. Mnga frknippar inte ens sina symptom med hallucinogena droger. Detta r tyvrr ingen antidrogpropaganda som det lter som.


Kllor: Tja, de r begrnsade. Ni fr till viss del lita p mina fakta som jag snappat upp hr och dr d jag frskt lra mig om tillstndet i ngra r.

Hr str lite
http://www.cpdd.vcu.edu/Pages/Meetin...stractbook.pdf
http://url4short.info/d59c6708
http://www.neurosoup.com/dr-jo
*http://onlinelibrary.wiley.com/doi/1...ead.12378/full
http://www.facesofhppd.com/ (hr kan ni sjlva hjlpa till forskningen kring HPPD)
http://www.newyorker.com/tech/elemen...hat-doesnt-end

Som ni kanske mrker s tvistar fakta mellan olika kllor. Det gemensamma r dock att vi gr mot ljusare tider. S smningom s r HPPD ett minne bltt, eller tminstone lttbehandlat. Notera att ni sjlva p mnga olika stt kan bidra till forskningen, det finns massvis med sjukhus och organisationer som skriker efter hjlp!
__________________
Senast redigerad av SeMeNoMore 2014-11-09 kl. 00:08.
Citera
2014-11-08, 23:36
  #3
Bannlyst
Mycket bra FAQ
Kanske hller kidzen borta frn att testa saker i sina unga r
Citera
2014-11-08, 23:44
  #4
Medlem
Jag har lst om mnga som har lindrat symptomen med magnesium.

http://hppdonline.com/index.php?/top...m-supplements/
Citera
2014-11-09, 00:15
  #5
Medlem
orrecrists avatar
Bra & snygg FAQ.

Att LSD skulle vara ett vanligare uppst till HPPD n psilocybin var dock nytt fr mig, har hrt att psilocybin har varit den strsta boven i dramat.
Citera
2014-11-09, 00:43
  #6
Medlem
Psychotics avatar
Mycket bra faq. Var mycket nyttig information dr. Tycker denna faq ska klistras i detta delforum.
r en risk som mnga behver knna till och dessutom kunna hantera om dessa problem uppstr.

En liten frga dock som kanske redan besvarats i TS.
Jag passar definitivt in i hgrisk zonen. Men jag har trippat i mnga r nu ganska regelbundet (inte ofta lngre) och har aldrig drabbats. Ligger jag fortfarande d i en hgrisk zon?
Jag tycker vl att jag vid det hr laget borde ftt hppd om jag har ''anlag'' fr det.


Med regelbundet s syftar jag p alldeles fr ofta.
Citera
2014-11-09, 00:46
  #7
Medlem
SeMeNoMores avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Psychotic
Mycket bra faq. Var mycket nyttig information dr. Tycker denna faq ska klistras i detta delforum.
r en risk som mnga behver knna till och dessutom kunna hantera om dessa problem uppstr.

En liten frga dock som kanske redan besvarats i TS.
Jag passar definitivt in i hgrisk zonen. Men jag har trippat i mnga r nu ganska regelbundet (inte ofta lngre) och har aldrig drabbats. Ligger jag fortfarande d i en hgrisk zon?
Jag tycker vl att jag vid det hr laget borde ftt hppd om jag har ''anlag'' fr det.


Med regelbundet s syftar jag p alldeles fr ofta.
Tackar.

Hur passar du in i riskzonen? Vad har du fr problem?
Citera
2014-11-09, 00:55
  #8
Medlem
morpdeuss avatar
Bra initiativ och ypperlig information!
Citera
2014-11-09, 01:01
  #9
Medlem
Psychotics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SeMeNoMore
Tackar.

Hur passar du in i riskzonen? Vad har du fr problem?
Svrt att definiera, aldrig gjort en utredning om mig.

Men farfar min var vad jag hrt vldigt psykiskt instabil. t det schizofrena hllet. Pappa min r hyffsat speciell och har haft en riktig psykos.

Jag sjlv klassar in p den autistiska sidan, om n vldigt milt. Jag har frmodligen en mild form av asperger eller ngot nrliggande.
Depressioner mer eller mindre hela livet.

Stundtals r jag vldigt psykiskt instabil. Fr ltt fr mig att folk i nrheten som pratar med varandra, pratar om mig. Skrattar de s skrattar de t mig.

Ger ngon mig en konstig blick (som kanske inte ens var konstig) s kan det sabba flera timmar av min dag.

Kan bli ltt manisk i mina gladare perioder och sna in p vad som fr tillfllet intresserar mig.

S knns lite som att jag passade in i den kategorin.

Urskta rran jag r inte helt nykter.
Citera
2014-11-09, 01:18
  #10
Medlem
SeMeNoMores avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Psychotic
Svrt att definiera, aldrig gjort en utredning om mig.

Men farfar min var vad jag hrt vldigt psykiskt instabil. t det schizofrena hllet. Pappa min r hyffsat speciell och har haft en riktig psykos.

Jag sjlv klassar in p den autistiska sidan, om n vldigt milt. Jag har frmodligen en mild form av asperger eller ngot nrliggande.
Depressioner mer eller mindre hela livet.

Stundtals r jag vldigt psykiskt instabil. Fr ltt fr mig att folk i nrheten som pratar med varandra, pratar om mig. Skrattar de s skrattar de t mig.

Ger ngon mig en konstig blick (som kanske inte ens var konstig) s kan det sabba flera timmar av min dag.

Kan bli ltt manisk i mina gladare perioder och sna in p vad som fr tillfllet intresserar mig.

S knns lite som att jag passade in i den kategorin.

Urskta rran jag r inte helt nykter.

Haha, ska nog lyckas analysera det trots din onykterhet.

Asperger och liknande har jag enormt svrt att tro skulle ensamt kunna stta dig i farozonen.

Att du blir lite misstnksam, p grnsen till paranoid skulle jag tro har mer att gra med din kontinuerliga onykterhet. Droger kan ligga och stra hjrnan ett bra tag efter frekvent drogintag utan att vara HPPD, speciellt hallucinogena.

Att du blir "manisk" kan bero p ngon personlighet(sstrning), det finns en del som utmrker sig bland annat s. Vissa typer av ADD ocks.

Depressioner r inget som lgger en i farozonen, det r psykotiska depressioner man ska passa sig fr.
Citera
2014-11-09, 01:36
  #11
Medlem
Psychotics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SeMeNoMore
Haha, ska nog lyckas analysera det trots din onykterhet.

1. Asperger och liknande har jag enormt svrt att tro skulle ensamt kunna stta dig i farozonen.

2. Att du blir lite misstnksam, p grnsen till paranoid skulle jag tro har mer att gra med din kontinuerliga onykterhet. Droger kan ligga och stra hjrnan ett bra tag efter frekvent drogintag utan att vara HPPD, speciellt hallucinogena.

3. Att du blir "manisk" kan bero p ngon personlighet(sstrning), det finns en del som utmrker sig bland annat s. Vissa typer av ADD ocks.

4. Depressioner r inget som lgger en i farozonen, det r psykotiska depressioner man ska passa sig fr.
1. Det borde jag ocks i min dumhet frst, tur att man kan skylla p drogerna

2. Detta vet jag om och r medveten om. Men nr jag ser tillbaks till min barndom s kan jag minnas mig ha haft samma problem med att lsa av mnniskor. Blivit mnga jobbiga "missfrstnd" pga mitt stt att tolka omgivningen.
Dessa problem frvrras dremot nufrtiden i samband med att jag tar uppehll frn cannabis.
Vilket har gjort mig mer medveten om att detta ven r drogrelaterat.

3.Ngon "strning" finns, men vad vettefan. Jag fungerar normalt i dagslget p arbetsplats, ven om jag skert kan anses lite speciell.

4. Kan du definera dig lite om psykotisk deppression?

Knns som att jag glider fr mkt frn topic nu, kanske dags att logga ut s jag inte sabbar en bra trd .
Citera
2014-11-09, 01:43
  #12
Medlem
Psychotic:

Det lter ungefr exakt som mig i nyktert tillstnd och s som jag har varit i hela mitt liv.
Jag har dock diagnostiserad adhd samt misstankar om biopolr, asperger och ngot slag av akustiskt spektrum.
Gr under utredning och ndring av medicin nu hos vuxenpsykiatrin.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in