Citat:
1. Vad r HPPD?
2. Vad orsakar HPPD?
3. Vilka droger kan orsaka HPPD?
4. Vem ligger i riskzonen fr HPPD?
5. Symptom
6. Sjukdomsfrlopp
7. Behandlingar
8. Hur skyddar jag mig/trippa skert?
9. Goda nyheter!
2. Vad orsakar HPPD?
3. Vilka droger kan orsaka HPPD?
4. Vem ligger i riskzonen fr HPPD?
5. Symptom
6. Sjukdomsfrlopp
7. Behandlingar
8. Hur skyddar jag mig/trippa skert?
9. Goda nyheter!
1. Vad r HDDP?
HPPD r ett psykiskt tillstnd. Det r en frkortning av hallucinogen persisting perception disorder. Detta innebr att en person som brukat hallucinogena droger lper risk fr att utveckla lngdragna hallucinogena symptom efter bruk. Det brukar komma efter lngre, frekvent brukande av hallucinogena droger men kan ocks uppst efter enstaka bruk. Hallucinogena droger brukar talas vl om bde av brukare och ven en del experter/forskare som ppekar deras fysiska oskadlighet. Ett samband mellan hallucinogena droger och psykoser r ocks omtvistat vilket bidrar till den sikten.
En av de stora problemen r att forskningen kring HPPD r vldigt begrnsat och vid nulget r kunskapen till stor del bestende av anekdotiska bevis dvs. erfarenheter av enskilda drabbade. Mnga av vilka, r sjlvdiagnostiserade. Jag har hr anvnt mig av den informationen som finns att tillg och frskt sammanstlla en FAQ. En del r baserat p mina egna teorier, dock kommer jag bertta om vilka de r.
2. Vad orsakar HPPD?
Vad exakt som orsakar HPPD r oklart. Man tror att drogerna kan stra COMT, dvs. en enzym som bryter ner och frdelar flera mnen i hjrnan som kontrollerar sinnesintryck och knslor. Ungefr p samma sett som drogerna fungerar nskvrt under ruset. Man tror att strningarna kan i vissa fall orsaka permanenta skador eller dysfunktioner och p s stt orsaka lngdragna hallucinogena effekter.
3. Vilka droger orsakar HPPD?
Man har kommit fram till att psilocybin, LSD, spice, MDMA, MDA, PCP och en stor del andra hallucinogener kan med stor sannolikhet orsaka HPPD. Andra som r omtvistade r bland annat Salvia. Det tycks vara s att LSD r den vanligaste orsaken till HPPD men detta gr sjlvklart inte att bevisa i dagslget. Om man snear eller har en bra tripp verkar inte ha ngon strre betydelse.
4. Vem ligger i riskzonen fr HPPD?
Givetvis alla som tar hallucinogena droger. Utver det s lper mnniskor med andra psykiatriska syndrom hgre risk. Framfrallt mnniskor med psykotiska sjukdomar som t.ex. schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, bipolr sjukdom, vissa depressioner och ett antal andra tillstnd. ven personer med mildare psykiska tillstnd som ADHD och depressioner har visats lpa hgre risk att utveckla HPPD. Tyvrr r de i samhllet som tar droger ofta de som redan har psykiska svrigheter. Dessa hamnar ltt i utanfrskap och kriminalitet, dr droger vanligen huserar.
5. Symptom
De vanligaste symptomen av HPPD r:
A. frgfrndringar, man kan blanda ihop frger med varandra och missta dom fr att vara ngot annat. En ljusbrun skjorta t.ex. kan ses som guldmrkbrun. Solljus kan ha ett nytt sken, vanligast grnaktigt eller rdaktigt.
B. Rrande flytande objekt. Texter kan flyta omkring vilket frsvrar lsande och skrivande. Objekt kan se ut att rras fram och tillbaka vilket kan gra det svrt att berkna avstnd, man kan kanske tappa ett glas som du frsker stta ner p ett bord eller att man gr in i objekt fr att man inte vet exakt var de befinner sig.
C. Brusande syn. Ocks kallat visual snow. Det syns som ett lager av en TV-skrm som inte har ngon sndning, Myrornas krig som det ibland kallas. Detta kan vara strande och frsvra saker som lsande och krande. Det syns oftast p enfrgade bakgrunder vilket betyder att det inte borde frsvra vardagen nmnvrt. Observera att visual snow kan ha flera orsaker och behver ndvndigtvis inte kommit frn hallucinogena droger.
D. Blixtrar i synen. I mrka rum kan blixtrar frekomma, ibland r de sm men ibland kan de vara s pass stora och ptrngande att det str smnen nmnvrt.
E. Fysiska frndringar. Man kan bli knsligare mot berring. Man kan frlora fysisk styrka. Saker kan knnas annorlunda.
F. Overklighetsknslor. Kanske det svraste av dem. Det knns som man drmmer eller ser livet genom en film. Det begrnsar ens knsloliv, man har svrare att knna lycka d man inte riktigt fr uppleva livets uppgngar. Dock har man d ocks svrare att knna livets nedgngar men av ngon anledning har man lttare fr sdana knslor n gldje.
B. Rrande flytande objekt. Texter kan flyta omkring vilket frsvrar lsande och skrivande. Objekt kan se ut att rras fram och tillbaka vilket kan gra det svrt att berkna avstnd, man kan kanske tappa ett glas som du frsker stta ner p ett bord eller att man gr in i objekt fr att man inte vet exakt var de befinner sig.
C. Brusande syn. Ocks kallat visual snow. Det syns som ett lager av en TV-skrm som inte har ngon sndning, Myrornas krig som det ibland kallas. Detta kan vara strande och frsvra saker som lsande och krande. Det syns oftast p enfrgade bakgrunder vilket betyder att det inte borde frsvra vardagen nmnvrt. Observera att visual snow kan ha flera orsaker och behver ndvndigtvis inte kommit frn hallucinogena droger.
D. Blixtrar i synen. I mrka rum kan blixtrar frekomma, ibland r de sm men ibland kan de vara s pass stora och ptrngande att det str smnen nmnvrt.
E. Fysiska frndringar. Man kan bli knsligare mot berring. Man kan frlora fysisk styrka. Saker kan knnas annorlunda.
F. Overklighetsknslor. Kanske det svraste av dem. Det knns som man drmmer eller ser livet genom en film. Det begrnsar ens knsloliv, man har svrare att knna lycka d man inte riktigt fr uppleva livets uppgngar. Dock har man d ocks svrare att knna livets nedgngar men av ngon anledning har man lttare fr sdana knslor n gldje.
Stress, smnsvrigheter, emotionella svrigheter och drogbruk (ven nikotin, koffein och alkohol) frvrrar symptomen.
6. Sjukdomsfrlopp
Tillstndet kommer alltid i samband med bruket. Allts nr vissa effekter av drogen frsvinner kvarstr ett antal andra. De kan komma smygande, det blir vrre och vrre vid varje bruk eller komma vid frsta bruket. I brjan kan symptomen vara s sm att man inte mrker dem, drfr r min sikt att man alltid br knna efter nr man landat frn en tripp om man har ngra kvarliggande symptom. Har man det s br man avst frn hallucinogena droger helt, helst permanent. Det skraste r att i fortsttningen hlla sig borta frn ALLA droger s gott det gr. Har man tur frsvinner symptomen efter ngra veckor men det r inte ovanligt att det tar mnader och r. Hos en del r tillstndet kroniskt, dvs. att det befinner sig i MINST tv r men det betyder ocks att man kan f leva med tillstndet resten av livet. Att man efter enstaka bruk fr tillstndet tills man dr r inte vanligt men det hnder tyvrr. Se dock punkt 9.