Flashback bygger pepparkakshus!
2013-05-30, 01:28
  #4561
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av skyddsjak
Rätta till det då. Du vill ha dit lite ÄktB?

Ptja om man nu för lägga sig i din och moas beef så måste man ju förrätta bodelning först och främst jag kompletterar ditt svar med att bodelning av giftorättsgodset skall ske enl 9:1 ÄktB och därefter har vi en kvarlåtenskap att fördela. Den efterlevande maken ärver ju dock all kvarlåtenskap ändå enl 3:1 ÄB men man bör alltid börja med bodelningen
Citera
2013-05-30, 14:45
  #4562
Medlem
Håller på att svara på en gammal tenta i Associationsrätt som saknar lösningsförslag så jag undrar om någon vänlig själ kan ta en titt på mina svar och se om jag fått med allt eller vad jag behöver lägga till.

Jöns Jönsson är VD och huvudägare i Jönsson & Jönsson AB han kommer nu till dig i som revisor för bolaget med följande uppläg:
a) Han har blivit kontaktad av konsultbyrån X AB som har presenterat ett uppläg som bygger på att J&J AB skall låna ut pengar till X som i sin tur skall investera i ett gruvprojekt i sydamerika. Du vet dock av tidigare erfarenhet att X AB har ett tveksamt rykte och du är misstänksam att det skulle kunna röra sig om penningtvätt. Så vad bör du säga till Jöns? finns det några åtgärder du i övrigt bör vidta med anledning av frågan?

Mitt svar: Jag har fört en diskussion kring 9kap 42§ ABL angående revisorns ansvar att vidta åtgärder vid misstanke av brott. Nämnda paragrafen hänvisar även till 3kap 1§ i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt - där revisorn omedelbart måste kontakta rikspolisstyrelsen vid misstanke om penningtvätt. Revisorn behöver därför inte kontakta styrelsen i och med att 42§ sista stycket ABL är undantaget till 43§. Jag har även fört en diskussion kring bedrägeri eller häleri om revisorn inte ingriper.


b)Han har också skänkt några aktier till sitt barn i julklapp i form av ett skriftlig gåvobrev. Han vill nu att barnet skall registreras som aktieägare. Ser du några problem med detta, om inte, hur skall han gå tillväga?

Mitt svar: Jag anser att det är okej eftersom aktier är fritt överlåtbara enligt 4kap 7§ ABL om inget annat följer av ex. ett förbehåll. Här har jag fört en diskussion kring samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll. Slutligen har jag skrivit att ändringar i aktieboken ska göras (9§) i och med att aktierna har en ny ägare.

Är det något jag missat? Ursäkta om det blev lite lång men är tacksam för svar.
Citera
2013-05-30, 15:09
  #4563
Medlem
Schmojsos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gummisnodden
Håller på att svara på en gammal tenta i Associationsrätt som saknar lösningsförslag så jag undrar om någon vänlig själ kan ta en titt på mina svar och se om jag fått med allt eller vad jag behöver lägga till.

Jöns Jönsson är VD och huvudägare i Jönsson & Jönsson AB han kommer nu till dig i som revisor för bolaget med följande uppläg:
a) Han har blivit kontaktad av konsultbyrån X AB som har presenterat ett uppläg som bygger på att J&J AB skall låna ut pengar till X som i sin tur skall investera i ett gruvprojekt i sydamerika. Du vet dock av tidigare erfarenhet att X AB har ett tveksamt rykte och du är misstänksam att det skulle kunna röra sig om penningtvätt. Så vad bör du säga till Jöns? finns det några åtgärder du i övrigt bör vidta med anledning av frågan?

Mitt svar: Jag har fört en diskussion kring 9kap 42§ ABL angående revisorns ansvar att vidta åtgärder vid misstanke av brott. Nämnda paragrafen hänvisar även till 3kap 1§ i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt - där revisorn omedelbart måste kontakta rikspolisstyrelsen vid misstanke om penningtvätt. Revisorn behöver därför inte kontakta styrelsen i och med att 42§ sista stycket ABL är undantaget till 43§. Jag har även fört en diskussion kring bedrägeri eller häleri om revisorn inte ingriper.


b)Han har också skänkt några aktier till sitt barn i julklapp i form av ett skriftlig gåvobrev. Han vill nu att barnet skall registreras som aktieägare. Ser du några problem med detta, om inte, hur skall han gå tillväga?

Mitt svar: Jag anser att det är okej eftersom aktier är fritt överlåtbara enligt 4kap 7§ ABL om inget annat följer av ex. ett förbehåll. Här har jag fört en diskussion kring samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll. Slutligen har jag skrivit att ändringar i aktieboken ska göras (9§) i och med att aktierna har en ny ägare.

Är det något jag missat? Ursäkta om det blev lite lång men är tacksam för svar.

Spontant ser det väl ok ut. Har inte tänkt så att det knakar men beroende på vad som förväntas kan väl även spekuleras lite i bolagets verksamhet i bolagsordningen (ägnar sig bolaget åt låneverksamhet?) och JJs möjligheter att binda bolaget till upplägget.

Sen går det väl att uppmärksamma skillnaden mellan å ena sidan gåvans giltighet mellan JJ och hans barn (jfr GåvoL med särskilda bestämmelser om aktiebrev), å andra sidan gåvans associationsrättsliga verkan när barnen faktiskt kan göra sina rättigheter gällande mot bolaget.
Citera
2013-05-30, 16:28
  #4564
Medlem
Jag har inte riktigt greppat skillnaden kring ställföreträdare och ombud. Jag har läst lite och uppfattar inte riktigt vad skillnaden är. Har försökt googla mig fram till olika svar, men blir inte klokare av det. Tänkte kolla om det finns någon brainiac där ute som kanske kan förklara skillnaden för mig?
Citera
2013-05-30, 17:29
  #4565
Medlem
Schmojsos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av shervo
Jag har inte riktigt greppat skillnaden kring ställföreträdare och ombud. Jag har läst lite och uppfattar inte riktigt vad skillnaden är. Har försökt googla mig fram till olika svar, men blir inte klokare av det. Tänkte kolla om det finns någon brainiac där ute som kanske kan förklara skillnaden för mig?

Rättegångsbalken 11 kap. 2 §: Bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, kan vara part i rättegång. Lag samma vare i fråga om kronan samt kommun eller annan sådan menighet.

För part, som nu sagts, föres talan av den som är partens ställföreträdare.

Rättegångsbalken 12 kap. 1 § Parts talan må föras genom ombud.

Ställföreträdaren företräder "huvudmannen". Man är alltså ställföreträdare på grund av hur den juridiska personen reglerar detta. Ombud kan man anlita och grundar sig på en fullmakt given av parten (alltså ställföreträdaren där sån behövs).

edit: se också RB 11 kap. 1 § att ex en omyndig kan vara part men då är vårdnadshavaren ställföreträdare.
__________________
Senast redigerad av Schmojso 2013-05-30 kl. 17:33.
Citera
2013-05-30, 18:10
  #4566
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Schmojso
Spontant ser det väl ok ut. Har inte tänkt så att det knakar men beroende på vad som förväntas kan väl även spekuleras lite i bolagets verksamhet i bolagsordningen (ägnar sig bolaget åt låneverksamhet?) och JJs möjligheter att binda bolaget till upplägget.

Sen går det väl att uppmärksamma skillnaden mellan å ena sidan gåvans giltighet mellan JJ och hans barn (jfr GåvoL med särskilda bestämmelser om aktiebrev), å andra sidan gåvans associationsrättsliga verkan när barnen faktiskt kan göra sina rättigheter gällande mot bolaget.
Tack för feedbacken!

Fanns även en c) fråga som jag hade missat:
c) VDn funderar dessutom på att starta ett HB tillsammans med sonen men funderar kring lite vilket inflytande sonen skulle om att han bara skulle äga en liten andel av bolaget. Har du något bra svar?

Mitt svar: Huvudregeln borde vara 2kap 2§ lag om handelsbolag - gällande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter som kan regleras i avtal mellan varandra. Sedan föra en diskussion om vad som kan begränsas med det avtalet. Men vad jag inte riktigt förstår är vad de menar med att "äga en liten andel" i ett HB? Vad innebär det?

Tacksam för hjälpen!
__________________
Senast redigerad av Gummisnodden 2013-05-30 kl. 18:12.
Citera
2013-05-30, 18:36
  #4567
Medlem
MaterDeis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av oviktigt
Strikt ansvar är motsatsen till culpa eftersom skadestånd då utgår oavsett vållande. Culpa är latin för oaktsamhet eller vårdslöshet och återfinns i 2:1 SKL. Strikt ansvar utgår för skador som uppstått genom t.ex. elektrisk ström, vissa luftfartsskador, oljeutsläpp från fartyg, särskilt farliga militärövningar, hundar (och andra farliga djur för den delen), brott på varmvattenledningar, vissa miljöskador, trafikskador etc. En djurägare har som huvudregel endast ansvar för culpa. Om grannens katt smyger in till en villaägare och smutsar ned möblerna, får ägaren för att få skadestånd söka visa att kattens ägare varit oaktsam. Något principalansvar föreligger inte, dvs. ansvar för annans culpa. Principalansvaret hör närmast till arbetsgivares ansvar för arbetstagares culpa. För hundar råder strikt ansvar vilket innebär att hundägaren är skadeståndsskyldig om det går att visa att det var hundägarens hund som smutsade ned möblerna. I detta avseende hävdar jag även att motsvarande gäller för andra farliga eller vilda djur t.ex. tigrar och lejon om man mot förmodan skulle ha sådana.

På din andra fråga är rätt svar C. Barn över 5 år ansvarar nämligen på samma sätt som vuxna för skador som de vållat genom culpa. Barn under 5 har enligt praxis inte ansetts vara vårdslösa och ansvarar därför inte. Om skadan täcks av en försäkring brukar försäkringsbolagen anse att barn under 12 inte varit vårdslösa, så det är också bra. Culpabedömningen för en 6-åring sker på samma stränga sätt som för en vuxen. Hänsyn för barnets ålder, bristande erfarenhet och omdöme tas istället i jämkningsfrågan och då kan skadeståndet ibland sättas ned helt. När någon busar i en uppgiftsfråga är det nästan uppenbart att det är culpöst beteende. I frågan har Jocke orsakat en personskada och sakskada 2:1 SKL, som ersätts enligt 5:1 och 5:7 SKL. Skadeståndet kan jämkas, 2:4 SKL.

Vad gäller föräldrarnas ansvar för barnet så har de ett självständigt ansvar för oaktsam underlåtenhet att utöva uppsikt över barnet (tillsynsansvar). Ansvaret följer av 2:1 SKL men aktsamhetskravet är särskilt reglerat i 6:2 Föräldrabalken. Något principalansvar föreligger därför inte för föräldrarna. Ansvaret för föräldrarna följer istället av att de själva varit klantiga i sin tillsyn av barnet. I 3:5 SKL finns även en relativt ny regel (2010) om föräldrars ansvar för barn som begår brott. Såvitt jag vet har regeln inte varit föremål för HD:s prövning ännu men det går ju att ifrågasätta om inte regeln står i konflikt med Europakonventionen som också är lag i Sverige.

Stort, stort tack för ditt mycket utförliga svar! Juridik är mer komplext än vad jag faktiskt hade kunnat tro, och då inser jag ändå att det här är simpla saker.

Om jag nu har förstått saken rätt...

- Skadestånd utgår alltid om försäkringen täcker hela beloppet.

- Även om Jockes föräldrar nu inte skulle ha någon hemförsäkring, så utgår skadestånd helt eller delvis om Jocke har väl tilltagna egna tillgångar, exv. en större summa pengar som hans mormor har skänkt till framtida husköp eller dylikt.

- Om Jocke varken är försäkrad eller har tillgångar, så jämkas skadeståndet helt eller delvis.

Min fråga:
Kan aldrig Jockes föräldrar dömas att betala skadestånd i hans ställe?

Skadestånd jämkas helt eller delvis om ingen försäkring finnes
Citera
2013-05-31, 11:45
  #4568
Medlem
Har fastnat på vad det är som gäller i konkurs...

Nedan anges parvis olika typer av krav, som kan göras gällande i en konkurs. Ange för varje par vilket krav som har företräde framför det andra (eller om de är likaberättigade)! Jämförelsen ska alltså endast göras inom respektive par – de olika paren ska inte jämföras med varandra.

a)Separationsrätt ./. konkurskostnader
b)Konkurskostnader ./. konkursfordringar
c)Skatteskulder ./ bötesskulder
d)Leverantörsfakturor ./. fordringar enligt löpande skuldebrev

Svar:

a) Separationsrätt
b) Konkurskostnader
c) Skatteskulder
d) Båda är oprioriterade

Förstår mig inte på svaren
Citera
2013-05-31, 12:35
  #4569
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Caprizene1
Har fastnat på vad det är som gäller i konkurs...

Nedan anges parvis olika typer av krav, som kan göras gällande i en konkurs. Ange för varje par vilket krav som har företräde framför det andra (eller om de är likaberättigade)! Jämförelsen ska alltså endast göras inom respektive par – de olika paren ska inte jämföras med varandra.

a)Separationsrätt ./. konkurskostnader
b)Konkurskostnader ./. konkursfordringar
c)Skatteskulder ./ bötesskulder
d)Leverantörsfakturor ./. fordringar enligt löpande skuldebrev

Svar:

a) Separationsrätt
b) Konkurskostnader
c) Skatteskulder
d) Båda är oprioriterade

Förstår mig inte på svaren
Vad är det du inte förstår?
Separationsrätt äger företräde före konkurskostnaderna, om det finns begränsat med medel så är det konkurskostnaderna som blir lidande.

Konkurskostnaderna, kostnaderna som uppkommer genom konkursen äger företräde före konkursfodringar... Osv...

Vid en konkurs finns ofta inte medel att betala samtliga skulder och fordringar (då hade sällan en konkurs förelegat), frågan är vems fordring som prioriteras före de andra? Vem får betalt och vem inte?
Citera
2013-05-31, 13:27
  #4570
Medlem
Schmojsos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gummisnodden
Tack för feedbacken!

Fanns även en c) fråga som jag hade missat:
c) VDn funderar dessutom på att starta ett HB tillsammans med sonen men funderar kring lite vilket inflytande sonen skulle om att han bara skulle äga en liten andel av bolaget. Har du något bra svar?

Mitt svar: Huvudregeln borde vara 2kap 2§ lag om handelsbolag - gällande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter som kan regleras i avtal mellan varandra. Sedan föra en diskussion om vad som kan begränsas med det avtalet. Men vad jag inte riktigt förstår är vad de menar med att "äga en liten andel" i ett HB? Vad innebär det?

Tacksam för hjälpen!

Kolla om sonen är myndig och kan råda över sin egendom (förutsättning för bolagsman särskilt om bolaget endast är JJ och son, "två eller flera").

Sen är det iof möjligt att ha olika andelar i bolagets interna förvaltning (anspråk på vinst/förlust osv men också lite skatterättsliga kopplingar som iof är utanför assrätten) men observera att tredje man kan kräva fullgörande av förpliktelse av valfri bolagsman. Kan bli lite förvirrande i och med att HB inte har en kapitalinsats som AB. Det blir alltså lite meck med avtal.

Frågan handlar väl lite om de begränsningar som bör göras när det kommer till att binda bolaget gentemot tredje man och avtal om regressrätt bolagsmännen emellan när de innehar olika andelar (det är ju inte så kul att kunna krävas på en dyr prestation av tredje man och sen inte kunna få tillbaka beloppet av andra bolagsmannen, eller omvänt att internt svara för större delen av eventuella förluster när den andra kan gå runt och binda bolaget lite hursomhelst).

nåt sånt tänker jag mig. men reserverar mig lite pga att assrätten inte är riktigt top of mind i dagsläget.
Citera
2013-06-01, 11:46
  #4571
Medlem
Har lite trubbel med dessa frågor, hjälp uppskattas!

Edvin driver en mindre lyckosam verksamhet som marknadskonsult. De låga inkomsterna och allmänt dyra levnadsvanor har föranlett ett antal besök på stadens illegala spelklubb. Besöken, i kombination med allmänt sett överdriven optimism, har medfört en spelskuld till klubben på 75 000 kronor. Skulden måste betalas inom en vecka. Barndomskompisen Herbert – som har ett gott hjärta – erbjuder Edvin ett lån på 75 000 kr under sex månader. Ränta skall utgå med 5 000 kronor per månad. Ett skuldebrev upprättas. När Herbert betalt pengarna till Edvin och Edvin omgående betalt beloppet till spelklubben blir Edvin betänksam över lånevillkoren och vägrar betala räntan.

a) Vilka möjligheter har Edvin att komma ifrån den höga räntan?
b) Skulle bedömningen bli annorlunda om skuldebrevet utfärdas direkt med 
spelklubben?


Axel och Bertil tänker starta en affärsrörelse tillsammans. Deras affärsrådgivare saknar fallenhet för pedagogiska finesser. Han har rekommenderat företagsformen AB, men lyckas inte förklara varför. Dessutom var det ett antal andra frågeställningar som förblev oklara för stackars Axel och Bertil. Hjälp dem med den pedagogiska delen av affärsrådgivningen.
Förklara således omsorgsfullt:

a) Vilken är den troligaste orsaken till att rådgivaren rekommenderat företagsformen AB?(2p)
b) Vilka är de obligatoriska bolagsorganen och vad har de för huvudsakliga uppgifter? (3 p)
c) Vilket är det huvudsakliga syftet med låneförbudet i ABL
Citera
2013-06-01, 13:36
  #4572
Medlem
Kan någon vara snäll och hjälpa mig med den här frågan:

Tomas 34 år och Johanna 35 år är gifta sedan 12 år tillbaka. De har barnet Olle 7 år. För nio år sedan köpte de en villa. Den äger de tillsammans och det är det enda av värde som familjen äger. Huset är idag värt 3,5 milj. Skulderna på huset är två miljoner. En dag berättar Johanna att hon drabbats av cancer.

Delfråga 1.
Vad kommer hända med huset och skulderna om Johanna dör? Om Tomas själv måste ta hand om Olle skulle han kunna gå ner och jobba 75 procent och låna 50 000 per år, med huset som säkerhet, tills Olle blir så gammal att Tomas inte längre behöver jobba deltid utan kan börja jobba heltid igen (anta att banken säger ja till lånet). Uppställer de arvsrättsliga och familjerättsliga reglerna några hinder för en sådan lösning?


Skulderna på huset kan han ju ta över antar jag, så länge banken går med på det, och enligt 7 § föräldraledighetslagen kan han jobba 75 procent tills barnet fyller åtta år. Det jag inte hittar svar på är om arv och familjerättsliga reglerna ställer upp något hinder för detta? Känns som de gör det annars hade de ju inte frågat om det?

Help please
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in