Läkaryrket tappar och har tappat sin glans - precis samma sak som skett med lärarutbildningen t ex.
Att 1.55!! och 1.60 på de flesta lärosäten är regel idag innebär följande:
Personer som skrev HP 2013-2016 ungefär, skrev alltså ungefär 60p på verbala delen och 60p på kvantdelen och fick 1.60. Det är alltså endast 75% rätta svar på ett enkelt prov med grundläggande aritmetik, relativt vardaglig läsförståelse och simpel engelska. Dessa personer kommer idag alltså in på läkarutbildningar och ska på allvar alltså kunna bli hjärnkirurger, hjärtläkare och allmänmedicinare. Låt det sjunka in
Återigen, förstår ni inte hur lätt det är att skriva 1.55-1.60? Särskilt under tidsperioden '13-'16 (deras resultat gäller än)
Att 1.55!! och 1.60 på de flesta lärosäten är regel idag innebär följande:
Personer som skrev HP 2013-2016 ungefär, skrev alltså ungefär 60p på verbala delen och 60p på kvantdelen och fick 1.60. Det är alltså endast 75% rätta svar på ett enkelt prov med grundläggande aritmetik, relativt vardaglig läsförståelse och simpel engelska. Dessa personer kommer idag alltså in på läkarutbildningar och ska på allvar alltså kunna bli hjärnkirurger, hjärtläkare och allmänmedicinare. Låt det sjunka in
Återigen, förstår ni inte hur lätt det är att skriva 1.55-1.60? Särskilt under tidsperioden '13-'16 (deras resultat gäller än)
Citat:
Läkaryrket tappar och har tappat sin glans - precis samma sak som skett med lärarutbildningen t ex.
Att 1.55!! och 1.60 på de flesta lärosäten är regel idag innebär följande:
Personer som skrev HP 2013-2016 ungefär, skrev alltså ungefär 60p på verbala delen och 60p på kvantdelen och fick 1.60. Det är alltså endast 75% rätta svar på ett enkelt prov med grundläggande aritmetik, relativt vardaglig läsförståelse och simpel engelska. Dessa personer kommer idag alltså in på läkarutbildningar och ska på allvar alltså kunna bli hjärnkirurger, hjärtläkare och allmänmedicinare. Låt det sjunka in
Återigen, förstår ni inte hur lätt det är att skriva 1.55-1.60? Särskilt under tidsperioden '13-'16 (deras resultat gäller än)
Att 1.55!! och 1.60 på de flesta lärosäten är regel idag innebär följande:
Personer som skrev HP 2013-2016 ungefär, skrev alltså ungefär 60p på verbala delen och 60p på kvantdelen och fick 1.60. Det är alltså endast 75% rätta svar på ett enkelt prov med grundläggande aritmetik, relativt vardaglig läsförståelse och simpel engelska. Dessa personer kommer idag alltså in på läkarutbildningar och ska på allvar alltså kunna bli hjärnkirurger, hjärtläkare och allmänmedicinare. Låt det sjunka in
Återigen, förstår ni inte hur lätt det är att skriva 1.55-1.60? Särskilt under tidsperioden '13-'16 (deras resultat gäller än)
... och vad exakt försöker du säga - att ett högt resultat på högskoleprovet innebär att du är mer lämpad som läkare? Så är det ju inte
Det finns faktiskt ingen som helst korrelation mellan högt högskoleprovresultat och att man är lämpad för högskolestudier, eller t.ex. vilken intelligens man har. Det enda högskoleprovet visar är hur bra man är på högskoleprovet.För övrigt så är svårighetsgraden på uppgifterna på högskoleprovet kanske inte så svåra i sig, men eftersom du måste hinna med många uppgifter på kort tid så blir det svårt iallafall.
Lägg därtill att om drygt 1½ år kommer det nya Läkarprogrammet börja, som alltså är 6 år långt och ger legitimation direkt. Det kan vara ett skäl till att vissa inte söker in nu, utan väntar 1½ år för att slippa 2 års AT efter dagens upplägg på Läkarprogrammet.
Sen ska man ju inte glömma att i tider av högkonjunktur så blir andra utbildningar och arbetsmarknader mer intressanta för studenter. Dock så är det just arbetsmarknadsområden som t.ex. sjukvården som klarar lågkonjunkturer bäst. Alltså kan populariteten för LP vända tillbaka om bara några år av det skälet.
__________________
Senast redigerad av lighten-up 2018-12-20 kl. 21:36.
Senast redigerad av lighten-up 2018-12-20 kl. 21:36.
Citat:
... och vad exakt försöker du säga - att ett högt resultat på högskoleprovet innebär att du är mer lämpad som läkare? Så är det ju inte Det finns faktiskt ingen som helst korrelation mellan högt högskoleprovresultat och att man är lämpad för högskolestudier, eller t.ex. vilken intelligens man har.
Det finns faktiskt ingen som helst korrelation mellan högt högskoleprovresultat och att man är lämpad för högskolestudier, eller t.ex. vilken intelligens man har. Fast den amerikanska motsvarigheten till högskoleprovet, SAT, har en korrelationskoefficient på 0.86 med g-faktorn, samt 0.483 för gF. Det senare kanske inte är så jättestarkt visst, men SAT och högskoleprovet mäter gC huvudsakligen, vilket är kristalliserad intelligens. gC och g-faktorn är båda ungefär lika bra för att mäta arbetsprestation, vilket torde vara viktigt i läkaryrket (jämte mer mjuka förmågor som social kompetens, empati, motivation, etc).
ABSTRACT
There is little evidence showing the relationship between the Scholastic Assessment Test (SAT)
and g (general intelligence). This research established the relationship between SAT and g, as
well as the appropriateness of the SAT as a measure of g, and examined the SAT as a premorbid
measure of intelligence. In Study 1, we used the National Longitudinal Survey of Youth 1979.
Measures of g were extracted from the Armed Services Vocational Aptitude Battery and
correlated with SAT scores of 917 participants. The resulting correlation was .82 (.86 corrected
for nonlinearity). Study 2 investigated the correlation between revised and recentered SAT
scores and scores on the Raven’s Advanced Progressive Matrices among 104 undergraduates.
The resulting correlation was .483 (.72 corrected for restricted range). These studies indicate that
the SAT is mainly a test of g. We provide equations for converting SAT scores to estimated IQs;
such conversion could be useful for estimating premorbid IQ or conducting individual difference
research with college students.
Scholastic Assessment or g?
The Relationship Between the Scholastic Assessment Test and General Cognitive Ability
Generell kognitiv förmåga (g) är en av de mest reliabla och valida mätningar för framgång inom flera olika områden som t.ex. inkomst, akademisk prestation och yrkesprestation. G-faktorn har alltså en mycket stor betydelse i arbetslivet. Att mäta detta med tester av hög validitet kan möjliggöra en välgrundad bedömning inför val av potentiella kandidater som med hög sannolikhet kommer att presentera på hög nivå inom ett visst yrke. Att testa g-faktorn blir således en oumbärlig komponent att ta i beaktande vid rekrytering och urval.^^ Vi kan alltså med ovanstående anta att tester som WAIS (g-faktorn) och SAT (gC) är de bättre testerna för att mäta arbetsprestation. gF är sämre å andra sidan, vilket är de typiska IQ-testerna du kanske sett med Ravens matriser (dessa är dåliga på att förutspå arbetsprestation).
Mabon, H. (2014). Arbetspsykologisk testning. Om urvalsmetoder i arbetslivet. Stockholm: Assessio International AB.
Citat:
Skulle tro att det kommer ligga som lägst nånstans där det är idag. Sen kan det nog vända uppåt. När lågkonjunkturen kommer blir folk påminda över att läkaryrket är ett yrke som man alltid får jobb inom, oavsett vad som i princip händer i samhället
Citat:
Men känns spontant att det kommer bli svårt för det att vända upp med tanke på alla nya platser som kommer komma?
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
