Ställ era random astronomifrågor

Tog mig friheten att dela in detta lite för min egen organiseringsförmågas skull.

1. Det förvånar mig inte sådär jättemycket. Det är han och sen han Machu Picchu/Michio Kaku som är de jag personligen har störst problem med. Jag skulle tro det är Discovery-formatet med fokus på "wow-faktorn" som drar fram det där ur dem för jag är övertygad om att de kan vad de pratar om egentligen, men det är när man förenklar svåra saker för att alla ska förstå, eller försvårar enkla saker för att alla ska bli förundrade som missförstånden uppstår.

2. Inga stjärnor idag bildas från vakuum. Den materian vi har idag i universum är den materian vi har. Så alla nya stjärnor som bildas idag kommer från gamla stjärnor, eller andra former av himlakroppar som i någon process sänder ut materia i form av partiklar eller gas.
Det stämmer att, eller, jag förstår vad du menar när du säger att universum expanderar snabbare än nya stjärnor hinner bildas, varför det i framtiden inte längre kommer finnas några stjärnor eftersom avstånden mellan materian kommer öka.
Men inga nya stjärnor bildas från vakuum.

Här kan man dock utveckla lite och gå in på en väldigt teknisk diskussion om statistik och vakuumfluktuationer i kombination med foton-fotoninteraktioner och sådant. I teorin så existerar det, eller snarare kan det existera mekanismer där inte bara stjärnor, utan hela nya universum skulle kunna skapas från vakuum, eller då vakuumenergin. Men det är spektakulära särfall som aldrig observerats, man inte ens vet om de stämmer eller någonting sådant. Men matten säger att det är möjligt, och ingenting observerat säger emot det. Så skulle en stjärna bildas från vakuumenergin så vore det en så osannolik händelse som i sig skulle styrka en massa teorier att det skulle bli världsnyheter och vi skulle kunna göra enorma framsteg med våra teorier, men i alla praktiska avseenden så händer inte detta. Utan nya stjärnor bildas från redan existerande materia.

3. Här pratar vi om flera saker. Den första materian och vart den kom från efter Big bang, och där kan man förenklat säga att expansionen av rumtiden innebar en typ av speciell friktion som då skapade energi i form av väldigt högenergiska fotoner som vid tillräckligt hög energi kan interagera med varandra och skapa annan form av materia, som elektroner, kvarkar osv. Sen fortsätter den traditionella Big Bangbilden, där gaserna så småningom drog ihop sig av gravitationen i områden med högre densitet och en stjärna bildades.
Därifrån kom all ursprunglig materia. Alla stjärnor som inte bildades direkt av denna ursprungliga materia, kommer i sin tur från materia som tidigare varit andra himlakroppar, som tidigare stjärnor.
En stjärna kan alltså inte spontant ploppa upp från ingenstans där det inte finns någonting. Utan en nu stjärna kommer alltid skapas från redan existerande materia som via gravitation drar ihop sig tills klumpen blir så stor att det inneboende trycket leder till fission.

4. Ja, ordet "vakuum" kommer från tiden innan vi visste det här. Idag vet vi att det inte existerar något "riktigt vakuum". Det kommer alltid finnas fält med energier som fluktuerar.

5. Ja, i synnerhet vakuum vi skapar här på jorden eftersom dessa vakuum är långt ifrån perfekt. Där har vi vanliga gaspartiklar och sådant också som inte går att bli av med. Så vakuum överallt. Tittar du på en karta över universum så finns det massor med områden som ser ut att vara tomma, där det då borde vara ett riktigt vakuum, men även där finns det fält med energier som spontant fluktuerar. Så riktigt vakuum existerar inte. Det går aldrig riktigt till 0.

6. Nae kvantmekanik är lustigt, men just i detta fallet är det inte speciellt märkligt egentligen. Det vi behöver veta är att vi har kvantmekaniska fält som sträcker sig över hela universum, och alltså befinner sig överallt hela tiden, och vi behöver veta att kvantmekaniska fält har energier, och vi behöver veta att energierna är statistiska och fluktuerar.
Sen finns det extra lustigheter, som att rumtiden kan vara sammanflätad i sig självt och sådant vilket i sig ger energier och sådant.

Sen kan man utveckla hur långt som helst och gå in på detaljer i oändlighet, men kort sagt så bildades x mängd materia genom Big bang, och det är denna, samma materia som nya stjärnor bildas från idag.

Varför ska du ha kakan och äta den samtidigt. Det är liksom inte en akademikers ansvar eller uppgift att bevisa något för dig. Om du inte tar dem på orden så får du själv studera det du inte anser stämma. För att även förstå vad som inte stämmer krävs det enormt mycket insats för att kunna förstå problematiken. Så oftast är det bara så att sakkunniga varken orkar eller har tid att informera dig.

Om jag ska vara ärlig.

Jag tycker helt enkelt att du inte ska ha en skeptisk inställning överlag. Utan ha det mot resultatens utförande och forskningens metodik. Att rikta kritik för att något inte överensstämmer med din intuition om auktoritet etc är egentligen ett bra tecken på att vetenskapen fortfarande fungerar. Detta är just vad som är så härligt med det, man måste se med öppna ögon på hela metodiken, men vara skeptiskt mot den mänskliga attributens egenskap i studien.

Tex hur eller vad valdes ut. Etc. Men att man tycker något svajar är varken ett tecken på kunskap eller okunskap. I min mening.

Speciellt när det kommer till naturvetenskapen har man iaf med den empiriska metodiken kommit så långt att det mer handlar om att man inte förstår eller vet vad som skapar resultat, än att man studerar något man försöker definiera som tex socialavetenskaperna.

Är inte bara populärvetenskaplig media som ger den missvisande bilden.

Hittade det här i första meningen på wiki under rubriken "Universums ålder":
"Universums ålder är enligt ett naturvetenskapligt sätt att se, den tid som förflutit sedan Big Bang"

Visst, wiki är wiki... kanske samma kategori som populärvetenskaplig media.

men även fysikern Ulf Danielsson, en person vars åsikter jag hittills verkligen respekterat väldigt högt, säger: "Det finns instrument som gör att man kan se tillbaka i tiden nästan ända till Big bang, alltså universums födelse för närmare 14 miljarder år sedan."

Från esa.int:
"Most astronomers believe the Universe began in a Big Bang about 14 billion years ago"

Jag kan rabbla fler exempel om du vill. Det normala är att kalla vårt big bang för universum och att se vårt big bang som hela universum.

För vi kan inte bevisa motsatsen, då är det nog sanning.

Jag kan inte annat än att tycka att det är konstigt.

Varför kan vi inte bara nöja oss med att vi inte vet? Varför måste vi presentera våra bästa teorier som faktum? Varför kallar Ulf vårt big bang för universums födelse när han inte har en aning om ifall vårt big bang resulterade i universums födelse?

Jag tittar tillbaka i tiden och hittar en text från honom från 2007:

"Det är en vanlig missuppfattning att Big Bang skulle definiera någon slags startpunkt för inflationen. Men ett sådant språkbruk är olyckligt och missvisande. Inflationen är verkligen någonting nytt utöver den gamla Big Bangmodellen och tar oss ytterligare steg på vägen mot förståelse av vad som hände. Dessutom tillför inflationen också en annan insikt. Det är alls inte säkert att det finns något väldefinierat första ögonblick --någon tid noll. Inflationen kan vara del av en historia som sträcker sig hur långt bakåt i tiden som helst. I ljuset av detta blir det praktiskt väldigt knepigt att använda ordet "Big Bang" för något som eventuellt föregick inflationen. Och som dessutom inte alls behöver ha varit någon "Bang". Vare sig stor eller liten. Om den alls fanns. Det vi däremot säkert vet är att det finns en tidpunkt som markerar när den materia och energi som fyller dagens universum skapades. Denna väldefinierade händelse kallar vi för Big Bang och det svarar också mot slutet av inflationen. Att löst förknippa Big Bang med ett ögonblick då tid och rum skapades är en kvarleva från populärvetenskapliga beskrivningar med minst ett par decennier på nacken. Framstegen inom modern kosmologi innebär att det är hög tid att skärpa definitionen också i populärvetenskapliga sammanhang. Det är definitivt inte en fråga bara om ord. När man populariserar ett ämne är orden det enda vi har och det är mycket viktigt att associationerna blir rätt."

Låter delvis mycket vettigare men återigen prat om att vårt big bang definitivt var starten av universum, även om jag kan uttyda en viss försiktigare hållning här.

Från Space.com: "The Big Bang Theory is the leading explanation about how the universe began. At its simplest, it talks about the universe as we know it starting with a small singularity, then inflating over the next 13.8 billion years to the cosmos that we know today."

Steven Hawking:
"This means that the state of the universe, after the Big Bang, will not depend on anything that may have happened before, because the deterministic laws that govern the universe will break down in the Big Bang. The universe will evolve from the Big Bang, completely independently of what it was like before. Even the amount of matter in the universe, can be different to what it was before the Big Bang, as the Law of Conservation of Matter, will break down at the Big Bang.

Vore intressant att höra dina åsikter här nerdnerd. Ligger verkligen förklaringen i att det bara är populärvetenskaplig media som slarvar i sina formuleringar eller kommer deras formuleringar inte ganska rakt av ifrån forskare som slarvar med orden?

Eller slarvar de inte? Ligger det sanning i deras ord? I så fall skulle jag minst sagt uppskatta en förklaring på hur de har resonerat sig fram till att big bang är starten av allt... när de, enligt sina egna ord, inte vet vad som fanns innan big bang, om det ens fanns något då.


Håller med. Fattar inte varför jag använde ord som "beständiga uttalanden". Det sista jag vill ha från vetenskapen är "beständiga" uttalanden. Menade mer att jag vill ha uttalanden som inte talar emot dem själva... och där verkar de ha ett och annat att jobba med.


Ok, så din poäng är att vi borde alltså inte lita ett jävla dugg på fysikerna när de snackar om universums ålder och dess andra beskaffenheter? Pratar de emot sig själva och vi alltså inte kan ta dem på orden så finns bara ett alternativ kvar - forska vidare själv eller håll käften. Att ifrågasätta att de pratar emot sig själva är ett minst sagt oväkommet inslag i "debatten"? Det tycker jag låter som en onödigt begränsande och ovetenskaplig inställning som inte direkt leder fram till något givande. Antingen tror ni på oss eller så söker ni själva - men våga fan inte komma med frågor, det har vi inte tid med - det är din tanke?


Så galna som människor bevisat sig vara på de flesta nivåer så är allt annat än en skeptisk inställning till dem.. galenskap som jag ser det. Hur skulle man inte kunna förhålla sig skeptisk inför omedvetet vilseledande och logiska motsägelser?


Nej nej... det handlar inte om att uttalandena inte överensstämmer med min intuition utan mot deras egna tidigare uttalanden. De säger helt enkelt A idag och B imorgon och förväntar sig att jag ska köpa både A och B fast de talar emot varandra. Gräs växer. Gräs växer inte. Tro på det nu Yppsilon.

Nå... gör du det?

Det fanns inget innan big bang för det var big bang som startade allt, både tiden och rummet. Men vi vet inget om tiden innan big bang, det kanske handlar om ett multiversa.

Säger samma forskare.

Du ser inget problem i det?

Vill du filosofera finns ju den forum-delen.

Vad jag säger dig är att du försöker vara skeptiskt bara för att. Det finns inget värde i det.

Ska försöka förklara detta igen på ett annat sätt.

Att kunna något och förstå det, innebär inte att jag automatiskt kan förmedla det till dig, så du förstår det som jag gör? Vår diskussion är ju ett bra exempel på det här.

Speciellt blir detta ett problem när fysiker försöker förklara fenomen som varken du eller jag någonsin kommer uppleva med våra egna sinnen eller hur?

Så min poäng var att det är bra att vara skeptiskt mot populära generaliseringar av kunskap som görs. Men inte bra att vara det mot kärnprincipen om man inte har underlag för det.

Hoppas det är bättre beskrivet av mig nu.

Sen känns det för mig som du försöker avkräva en nästan religiös dogmatism av naturvetenskapen annars bär den ingen sanning?
Att förståelsen ändras av resultaten är inte det samma som att resultaten ändras av förståelsen.

Som exempel, vi vet iaf med stor säkerhet att Einsteins speciella relativitetsteori är sann. Ett utfall av teorin är att rummet, alltså 3d-rymden vi lever i, och tiden, är samma mynt men olika sidor typ.

Ok, så om rummet expanderar och Big Bang startade våran rymd vi lever i. Kan man göra ett kvalificerat antagande att tid som vi förstår den som inte fanns innan Big Bang.

Har man bevis för det? NEJ. Kan man dra en deduktiv analogi utifrån vår kunskap idag att så borde vara fallet? JA.

Alltså jag förstår inte hur du inte förstår min poäng. Jag tycker jag har varit tydlig med hur forskarna pratar emot sig själva och varför jag förhåller mig skeptisk till deras emotsägelser. Du hör vad jag säger och skulle själv aldrig köpa emotsägelser men du ogillar när jag inte gör det och kommer med massa ovidkommande prat men vägrar vidröra mina huvudsakliga argument.
Du blir liksom inte av med argumenten genom att försöka skyffla bort dem till filosofidelen för att du ogillar frågeställningen. Ge mig ordentliga svar istället eller låt bli helt så är du snäll.
Jag har tydliga frågor och söker tydliga svar.

Du har förmodligen inte levt så länge att du kan uppskatta hur djävla mycket 13,8 miljarder år faktiskt är... ;)

I takt med att vetenskapen faktiskt förstått/bevisat hur länge arter, livsformer, geologi osv faktiskt har funnits, så börjar man naturligvis fundera vidare.

Med ditt synsätt så borde bara det som går att "besöka" på Jorden kunna deklareras som fakta och att övrigt bara är filosofi/religion.

Tack vare fysik/astronomi så hittar man BEVIS på hur länge planeter, solsytem, galaxer funnits och att det faktiskt FINNS en begynnelse, samt hur länge sedan det var.

Fast VAD är det forskarna debatterar? De områden man inte funnit konsensus runt. När gör man det? Genom att flytta fram olika ideer som får rigoröst testas i empiriska sammanhang.

Går det att testa en hel del teoretiskt fysiska hypoteser? Nej. Inte idag. Är det ogrundat att ändå tala om hypoteser man saknar empiriska grund för? Ja inom fysiken så har de en historisk av att kunna ”förutse” vissa förhållande när de kommer ur tidigare empirisk kunskap och inte bryter mot de fysikaliska lagarna eller omdefinierar dem på ett godtagbart sätt.

Det är precis det du ser när du vill vara skeptisk antar jag?

Hur många procent av månens yta ser vi när det är fullmåne?

Mellan 50% och 59%. Om du inte tror det är en projektion för då är det 0%.

Det finns ingenting i det som Ulf Danielsson uttryckte i texten från 2007 som motsäger den problematik du lägger fram - vilket är, om man förstått det rätt, att det framkommer motsägelsefulla påståenden rörande huruvida Big Bang var "starten på allt". Danielsson uttrycker det jävligt bra med texten ...det finns en tidpunkt som markerar när den materia och energi som fyller dagens universum skapades. Påståendet är löjligt väl observationellt validerat och det finns idag ingen seriös forskare som motsäger existensen av det här ögonblicket. Det faller sig då även naturligt att referera till det här ögonblicket som skapelseögonblicket, eller tidpunkten då universum skapades, eftersom allting som vi ö.h.t. kan observera skapades just då.

Märk väl att det här fortfarande inte svarar fullt ut på frågan om det fanns någonting innan det här ögonblicket (som kan kallas Big Bang för enkelhetens skull). Om man med "något" syftar på den materia som nu finns så är svaret att Nej, det fanns inte. Om "något" istället syftar på något mer abstrakt, som existensen av fysikaliska lagar, så är svaret definitivt inte Nej. Oavsett om universum skulle vara en ensam kvantfluktuation eller en del av ett inflationsfält så fanns det grundläggande fysikaliska lagar även där och då (även om tid om rum som sådant kanske inte existerade innan). När och hur de mest grundläggande fysikaliska lagarna skapades har man naturligtvis ingen jävla aning om.

Växer jorden hela tiden av metioriter. Eller finns det saker som lämnar jorden. Förutom sateliter då som vi skickar. Är det mätbart?

Nope växer inte då de flesta brinner upp vid atmosfären, annars skulle vi ha ett gigantiskt klot likt en övergödd BBM-hora.