Samlingstråd - A-kassan

Hör med dem innan, för det blir lätt fel.

Jag har från och med denna månaden varit med i a-kassan i ett års tid vilket ger mig rätt till underhållstöd om jag är arbetslös. Jag har arbetat i en butik i ett år sedan jag tog studenten och känner att dagarna är skit trista. Många av mina jämnåriga kompisar är ute och reser, högskolan m.m. Jag har ca 60.000 i besparingar. Borde man ta ett sabbatsår och känna sig fram lite? Eller är det dumt att kasta bort en fastanställning?(jag kan ej komma tillbaka) Dock så kan inte tänka mig att jobba på samma ställe i 4-5 år till

Studier är vägen till framgång min vän. Om du inte skall starta något eget.

Studier för mig är nog uteslutet eftersom jag är så skoltrött. Starta eget låter ju intressant. Tror dock jag ej har den evangemangen riktigt ännu, som krävs om man ska starta eget.

Jag skulle säga att det dummaste du kan göra bara är att slappa. Vad leder det till? Jo torskade sparpengar, du är ett år äldre + att du torskar din bästa chans till pengar just nu.

Jag skulle säga att du jobbar kvar tills du tänkt ut vad du egentligen vill göra för det verkar ju som att du inte riktigt vet det än.

Tänk på att det är mycket hårdare krav på arbetslösa numera, man måste vara beredd på att söka jobb och gå på div meningslösa jobbsökarkurser m.m. Sen har du ju även en viss tid utan ersättning förutsatt att du själv säger upp dig, tror det är 50 dagar utan ersättning (vilket blir ungefär 2 ½ månad). Så då är det mycket bättre att se till att bli uppsagd egentligen. Å andra sidan så har du ju besparingarna så du klarar väl dig ändå.

Finns det ingen möjlighet att komma vidare/avancera/få mer intressanta arbetsuppgifter där du jobbar nu om du bara lägger manken till?

Ett annat alternativ är väl att fortsätta jobba där men söka jobb som du tycker är intressantare, jag såg inte att du tog upp det alternativet. Att sitta hemma och pilla sig i naveln samtidigt som sparpengarna rinner iväg känns ju riktigt ruttet.

Ta du och slappa ett år så ska du säkert se att du stöter på Leif Johansson eller varför inte Carl Henric Svanberg på gatan som ger dig ett jättehäftigt utmanande och utvecklande jobb med bra lön dessutom. Det är så det funkar här i livet, slappa lite, softa, chilla, palla göra något som är tråkigt, sen kommer allt som ett paket med posten!

OK det var ironi. Du orkar inte plugga, du har inte det som krävs för att starta eget(tror du). Hur fan ska du orka jobba för att komma upp dig då? Ta dig i kragen för helvete annars kommer du stanna i utvecklingen helt.

Man måste tänka på framtiden och inte bara på det som är roligt just nu. Tänk om du säger upp dig/ser till att bli avskedad för att ta ett sabbatsår och när du sedan är beredd att börja jobba igen så har ekonomin försämrats och du får inget jobb, hur skulle du må då vetandes att du har slängt bort ett jobb för att slappa?

När jag har tråkigt på jobbet (händer visserligen inte så jätteofta) så brukar jag bara tänka en sak: Jag får i alla fall betalt för att ha tråkigt.

Men sedan så handlar ju livet inte bara om pengar heller, helt seriöst. Men å andra sidan så är det ju också väldigt viktigt med en utbildning om du inte vill jobba kvar i butiken HELA LIVET istället för 4 - 5 år till.

Så här skulle jag ha gjort: Jobba kvar i butiken tills du kommer på någonting som verkar någorlunda intressant att plugga, vänta inte för länge bara. När du kommer på vad du vill plugga och är hyfsat säker på att du kommer in (sök program med realistiska intagningspoäng), DÅ säger du upp dig, så att du får kanske 3 - 4 månader att "leva livet" innan du börjar plugga.

Att bara slänga bort ett fast jobb utan att ha någon plan är inte allt för lyckat, så se till att veta vad som händer när A-kassan tar slut.
Och för att få A-kassa så kommer arbetsförmedlingen tvinga på dig massa värdelösa kurser och tvinga dig att söka massor av jobb du inte vill ha, så du kommer alltid att ha en dryg jävel som vakar över dig och undrar varför du inte söker jobb osv.

Tack för era kommenterar. Jag tänker så här. Jag är ju bara 20 år och vill ha lite "kul" innan jag "ta tag i mitt liv". Resa lite och så kanske, flytta till storstan med kompisarna. Hade jag haft familj och barn så hade jag nog inte tänkt säga up mig från ett fast arbete. Men som det ser ut just nu så har jag inget större ansvar, har väldigt lite utgifter och lever ganska billigt. Dessutom så vill jag även komma bort från den här hålan(har bott i samma stad hela mitt liv)

Jag är ej så karriär-medveten. Vet ej vad jag vill göra. Hade nog tyckt i grund och botten att alla jobb är tråkiga. Fast har ju iofs bara haft ett jobb så man får kanske testa sig fram?

Ha d

Pröva du dina vingar, att vara inne i "ekorrehjulet" med fast heltidsjobb kan ju även göra en aningen insnöad och oförmögen att se klart på sin situation. Så då kan det definitivt göra gott att "pröva på något annat" som att resa, slappa, flytta eller byta jobb, speciellt när man är så ung. Det är ju dessutom just nu en väldigt gynnsam tid för detta på arbetsmarknaden, finns gott om kortvariga jobb i de större städerna. Så det ordnar sig nog ska du se.