Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Saker förändras, har alltid hänt, kommer alltid att hända. Är det en katastrof? Nej, all evidens tyder på att den måttliga uppvärmning vi kan förvänta oss och koldioxidberikningen i sig har positiva konsekvenser totalt. Det finns belägg för att samtliga tidigare temperaturoptima i mänsklighetens historia har haft positiva följder. Om man anser att denna inte har det bör man rimligen ha några belägg för det.

Sedan går det alltid att hitta någon som på något sätt anser sig lida av vilken förändring som helst.

En katastrof är det ingen som har pratat om, i alla fall inte jag. Nja, det finns onekligen ekosystem som kommer lida av den förväntade utvecklingen, och andra gynnas. På vilket sett skulle till exempel Det stora barriärrevet påverkas positivt?


Uppvärmning som skett längre tillbaka kan ha, eller har, haft en del goda konsekvenser, det skall inte förnekas. Frågan just nu är dock hur pass ytterligare stor uppvärmning de känsligaste ekosystemen klarar av, därav exemplet med revet. Just Barriärrevet är ett av de absolut mest komplexa ekosystem vi har, och att blicka bakåt fungerar inte alltid eftersom de tidigare perioderna av uppvärmning dels inte haft så hög frekvens på just de latituderna där revet är beläget, och dels för att revet inte var lika utvecklat då som idag. I takt med att revet har utvecklats har det därmed blivit komplexare och känsligare nu än det varit tidigare.

Edit. Sedan påverkas ju mängd andra faktorer också, till exempel väder och vind, luftkvaliteten, föroreningar m.m. som jag skev i mitt inlägg på sidan innan denna samt längre bak i tråden.

Det jag har sett är att vattenångan minskar i atmosfären under en period fram till 2001.
http://www.friendsofscience.org/assets/documents/NVAP_March2013.pdf


Minskning av värmestrålning från växthusgaser (vattenånga):
http://wattsupwiththat.com/2014/08/05/bombshell-study-shows-greenhouse-gas-induced-warming-dropped-for-the-past-14-years/

Har du någon länk till ditt påstående om en 4% ökning av vattenångan?

"An analysis of NASA satellite data shows that water vapor, the most important greenhouse gas, has declined in the upper atmosphere...[]"

"During the past 25 years, satellites have measured a 4 percent rise in water vapor in the air column."
http://earthobservatory.nasa.gov/Features/ClimateStorms/images/ncdc_climate_indicators_humidity.png
http://earthobservatory.nasa.gov/Features/ClimateStorms/

Det fetmarkerade i citaten är skillnaden, annars tycks båda uppgifterna stämma.

Det där har med uppvärmningen att göra. Det jag skrev syftade snarare till uppkomsten av diverse oväder.
Hur som helst, vattenångan må stå för den största delen av växthuseffekten men trots att koldioxid bara utgör hälften så stor del, är det den gas som sätter temperaturen - medan mängden vattenånga bestäms av temperaturen. Vattenånga är en feedback, inte en forcering. Många växthusgaser absorptionsspektra överlappar varandra men eftersom man vet vilka våglängder varje växthusgas absorberar kan man räkna ut hur stor uppvärmning varje gas bidrar med. Vattenånga står för ca 50%, koldioxid för 20% och moln för knappt 25% - enkelt räknat. Därutöver har vi eventuellt en väldigt liten andel aerosoler.

Den infraröda strålningen skingrar sig ju högre upp i atmosfären man kommer tills man når en varierande höjd på mellan 5 – 10 km då atmosfären tunnas ut tillräckligt mycket för att energin kan stråla ut i rymden. På den höjden är det väldigt lite vattenånga vilket medför att koldioxiden står för energiförlusten. I takt med att koncentrationen av koldioxid ökar, ökar också nivån (gränsen för detta fenomen att utspela sig) i atmosfären eftersom en kritisk densitet måste uppstå för att strålningen skall kunna reflekteras ut. Ända tills vi når troposfären blir temperaturen successivt kallare och IR-förlusten står i proportion till T**4 - Stefan Boltzmans lag. Det innebär att något mindre energi strålas ut i rymden än tidigare eftersom den totala energimängden måste balanseras ut, för att kunna kompensera det här värms jorden upp för att kunna stråla ut mer energi. Dock finns det en lucka i IR-spektrat utan absorption vilket kan ge upphov till en liten energiförlust på grund av vattenånga och IR-utsläpp. Annulationen är ungefär -7 grader per kilomenter och närmare -4 runt tropikerna. Detta gäller upp till troposfären varpå temperaturen stiger igen.

Koldioxid har helt enkelt ett bredare omfång än vatten när det kommer till atmosfäriska temperaturer. Koldioxidmolekyler ger en initial växthusuppvärmning som behövs för att upprätthålla koncentrationen av vatten. Det här faller tillbaka på hur temperaturen sjunker relativt höjden.

Vad man kanske borde göra är att försöka kvantifiera mängden strålning som kommer från koldioxid, jag vet inte om det redan har gjorts och om det finns någon data på det(?).

Artikeln var likväl intressant och kan garanterat bidra med en hel del, den är absolut inte att fördöma.

Det här representerar så klart växthuseffekten, och inte uppvärmningen som det kanske framstod. Ett litet förtydligande bara.

Jag har läst att koldioxidens växthuseffekt är 6-7 grader men också 3 grader.
Jag antar att det beror på hur man ser det eftersom vattenångans och koldioxidens verksamma frekvensband överlappar varandra. Vilken gas tillsätter man först?
När vi nu ökar koldioxidhalten så måste vi se det på det viset att vattenångan redan är där och gör en del av jobbet som koldioxiden annars skulle ha gjort.
I vilket fall som helst så verkar alla vara överens om att en fördubbling av koldioxidnivån från 260 till 520 ppm ger 1 grad ökad växthuseffekt, utan hänsyn till återkopplingseffekter.

Sedan sker en hel del av värmetransporten uppåt genom konvektion.

http://www.klimatupplysningen.se/2014/08/12/varmestralning-fran-ovan/

Om det här är representativt för hela jorden, så har vattenångan minskat i atmosfären och därmed också växthuseffekten. Det stämmer ju också bra in på den uppvärmningspaus vi har.

Syftar du på klimatkänsligheten? Ja, ett plus ett är inte lika med två i de här sammanhanget som bekant. Att beräkna klimatkänsligheten har det gjorts flera försök till. 1998 gjordes en kalkylering som visade på att en fördubbling av koldioxidhalten bara skulle medföra en klimatkänslighet på 0,4 C – förutsatt ett λ på 0,1 C / (Wm-2).

En annan uppskattning där man kombinerade temperaturrekonstruktioner från den senaste istiden med klimatmodellsimuleringar för att kunna föreslå en uppskattning av hastigheten på den förväntade uppvärmningen från en fördubbling av koldioxiden i atmosfären gav en median på 2,3 C, med felmarginalen 1,7 - 2,6 C. Andreas Schmittner, som kalkylerade det hela menade att ”resultatet antyder mindre sannolikhet för extrema klimatförändringar än man tidigare trott.” Samtidigt hävdar kritiker att känsligheter >6 C inte kan förenas med paleoklimatiska och geologiska bevis, och därför bör tilldelas väldigt låg sannolikhet. Senare har andra kommit fram till att känsligheten kan ligga mellan 1 och 10. Omfånget beror på vilka faktorer som är viktigast under en given tid. De som har räknat på det här anser att påverkan från till exempel antropogen sulfataerosol väger tyngre än solvariationen (antar att de hänvisar till det långvariga solminimum vi haft ett tag nu). Slutsatsen från det här har stått i ganska tydlig kontrast till den tidigare.

Något annat som är intressant är att ytterligare en analys över sex olika tidsskalor - från den elvaåria solcykeln till klimatvariationer över geologiska tidsskalor visade en typisk klimatkänslighet på 2,1 C (0,54 ± 0,12 K / (Wm-2)), utan hänsyn till någon kosmisk påverkan. Med det med i beräkningarna landade resultatet på ~1,3 (0,35 ± 0,09 K / (Wm-2)). Dock förutsatte man att instrålningen konstant motsvarade 3,8 Wm-2 (ΔTx2 = 3,8 Wm-2 λ), vilket kanske var lite generaliserande.

Ang. vattenångan utgör den som sagt den största delen av växthuseffekten, men det är viktigt att komma ihåg att den inte bidrar med någon uppvärmning i sig. Vattenångan är en feedback. Koncentrationen av vattenånga beror på temperaturen - varmare temperaturer avdunstar mer vatten från haven, expanderar luftmassor och leder till högre luftfuktighet. Vid nedkylning kondenseras den och faller ner som nederbörd. När koldioxidkoncentrationen stiger går lufttemperaturerna rimligtvis upp och mer vattenånga dunstar ut i atmosfären, som sedan förstärker växthuseffekten. Likaså när temperaturen sjunker, fast tvärtom.

Satellitbaserade mätningar har visat att den totala atmosfäriska fukthalten över haven har ökat med 0.41 kg/m² sedan mitten på 80-talet ungefär. Det finns även resultat som - åtminstone - preliminärt visar att det finns en antropogen koppling till det.

Yupp, konvektion och delvis inversion.

0.41 kg/m² per årtionde från 1988 var det tydligen.

Vet du ens vad konvektion respektive inversion betyder?

Uppmatta temperaturer pa Jorden ligger mellan -90 grader och +60 grader. Det spannet av 150 grader, i en atmosfar dar CO2-nivan pa ca 0.04% fordelas relativt lika, kanske satter de falsifierade klimatmodellernas noll-komma-decimalgradsprognoser i lite perspektiv. Manskliga CO2-utslapp ar uppenbart oviktiga for klimatet. Manga andra faktorer ar mycket viktigare.

Tycker intuitivt att en massjämförelse borde vara mer rättvisande i sammanhanget, och även då ser man att mängden vattenånga i atmosfären har ökat. Den specifika luftfuktigheten över land och hav har ökat med ca 0.1g/kg per decennium, enligt mätningar från 1970.