Citat:
Ursprungligen postat av
Totius
Överensstämmelsen mellan satellitmätningarna och mätningarna av havens värmeupptag med Argo-bojarna är närmast perfekt, se ”
Annual Mean Net TOA Radiation & In-Situ Planetary Heat Uptake” i NASA:s presentation i maj 2025:
https://ceres.larc.nasa.gov/documents/STM/2025-05/02_Loeb_State_of_CERES-Spring_WEB_2025.pdf
NASA skulle knappast gå ut med detta om de inte vore så säkra som de kan bli på att siffrorna stämmer.
Håller med om att OHC och strålning ser konsekventa ut efter justering. Men det är något att ha i minnet, att LW- och SW-instrumentens absoluta noggrannhet inte klarar av att hamna bättre än på runt 4W/m², en orimlig siffra. Efter justering via OHC ser mätvärdena liknande ut. Och för trenderna (vilket de jämför i din länk) spelar det ju inte någon roll om det finns en avvikelse på några W/m², om avvikelsen är stadig. Vi vet dock inte ifall instrumenten är stadiga i kalibrering. Det kan vara så att de driver. Men antagandet man gör är att de inte driver i sin kalibrering. Baserat på kurvorna i din länk är driften, om det finns någon, låg.
Här har du en källa till 4W/m² innan justering:
"Despite recent improvements in satellite instrument calibration and the algorithms used to determine SW and LW outgoing top-of-atmosphere (TOA) radiative fluxes, a sizeable imbalance persists in the average global net radiation at the TOA from CERES satellite observations. With the most recent CERES Instrument calibration improvements, the SYN1deg_Edition4 net imbalance is ~4.3 W m-2 , much larger than the expected observed ocean heating rate ~0.71 W m-2 (Johnson et al. 2016). This imbalance is problematic in applications that use Earth Radiation Budget (ERB) data for climate model evaluation, estimations of the Earth's annual global mean energy budget, and studies that infer meridional heat transports. The EBAF dataset uses an objective constrainment algorithm to adjust SW and LW TOA fluxes within their ranges of uncertainty to remove the inconsistency between average global net TOA flux and heat storage CERES_EBAF_Ed4.2 5/1/2025 Data Quality Summary V5 2 in the Earth-atmosphere system. "
https://ceres.larc.nasa.gov/documents/DQ_summaries/Versioned/CERES_EBAF_Ed4.2_DQS_V5.pdf
Annat man ska ha i minnet är att satelliterna bara passerar över samma plats några få gånger per dag. Det kan vara molnigt just då, och senare vara klart, vilket CERES då inte ser, vilket bidrar till osäkerheter. För att kompensera för detta används data från vädersatelliter som relativt ofta tar fotografier för att bestämma molnighet. Man använder sedan en modell som estimerar vad LW och SW borde varit mellan CERES-observationerna. Detta fungerar antagligen bra mellan typ -60 - 60°, där vädersatelliterna har en bra vinkel på sin kamera.
Men vid polerna är det svårare att använda vädersatelliter för att fylla i "luckorna" eftersom att vädersatelliterna bara ser molnen från sidan (eller inte alls) plus att inte bara molnen är vita, även marken är vit av snö och is. Utöver detta finns få havsobservationer vid polerna eftersom att Argo-bojarna behöver kunna flyta på ett isfritt hav för att fungera.
Sammantaget är osäkerheterna större vid polerna. Och det är en sak Vinos skriver om i sina böcker. Hans hypotes grundar sig i vad som händer vid polerna, men det finns inte tillräckligt med vetenskapliga belägg för att varken till fullo validera eller falsifiera hans hypotes. Men av de belägg han presenterat verkar hypotesen rimlig. Solens varierande aktivitet modulerar hur mycket energi som transporteras till polerna, och därmed hur mycket LW som strålar ut i rymden.