Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Den globala temperaturökningen under 1900-talet skedde språngvis, som mest under 20- och 30-talet och sedan under 80- och 90-talet. Mellan dessa två perioder låg temperaturen rätt så stilla och t.o.m. sjönk något. Vi verkar ha kommit in i en ny period av stagnation. Det finns mer än CO2 som påverkar klimatet.

Jag har några PDF-böcker om du är intresserad.

En ökning med 100ppm från 280ppm till 380ppm innebär 35%. Och om nu det skulle betyda 0,3-0,4 C så kommer nästföljande 100ppm från 380ppm-480ppm inte innebära dessa 0-3-0,4C. Så att tala i termer C/100ppm är fruktlöst.

Jag ser att du ändå nånstans tycks vara med (dina första två meningar), samtidigt som du ändå missar målet lite grann. Exempelvis finns det ingen övre gräns för CO2's växthuseffekt såvitt jag vet. Däremot är det väl inte troligt att vi rasar iväg till flera kppm. Men för enkelhetens skull kan vi väl istället enas om branschstandarden där varje fördubbling av co2 innebär xC? Det som enligt IPCC innebär 2-4,5C.

Exempel:
25ppm=10C/10C
50ppm = 12C/14,5C
100ppm=14C/19C
200ppm=16C/23,5C
400ppm=18C/28C
800ppm=20C/32,5C
1600ppm=22C/37C
3200ppm=24C/41,5C
6400ppm=26C/46C
12800ppm=28C/50,5C
osv, osv...

OK?

Snälla.....

Än en gång. Eftersom temperaturökningen inte kommer att avstanna förrän långt efter att vi slutat dumpa CO2 i atmosfären så finns det ingen jämförelse. Hittills är det 0,8C, men det kommer fortsätta bra länge till och då är 800-talet helt plötsligt en riktigt klen tröst. Så för att uttrycka mig milt tycker jag din jämförelse haltar.


Du menar att alla klimathistorieforskare menar att ett varmt klimat = bättre klimat? Så är det naturligtvis inte. Däremot tror jag många kan skriva under på att ett klimat något varmare än det vi har idag är gynnsamt för vissa regioner. Men då skulle jag tro att man menar någon enstaka grads högre global medeltemperatur. Men nu är det ju inte detta som kommer bli följden, så hela detta resonemang blir taget ur sin kontext om vi pratar om en uppvärmning på exempelvis 3-5C globalt.

Hojta om även du är intresserad av PDF'er...

Och medan ni sitter här så ser verkligheten ut så här...

Om ni inte fattat det än så är vi på väg mot en snabb klimatkatastrof. Inte pga utsläppen utan pga alla feedbackmekanismer de startat och det är på tok för sent att göra något, vi skulle börjat för kanske 60 år sedan.




Jag skulle utan vidare kunnat postat 5 fulla sidor med extrema händelser bara senaste året. Men gjorde inte det pga plats.

Så vitt jag förstår så måste det finnas en gräns för koldioxidens växthuseffekt eftersom den bara verkar inom vissa frekvensband och därför kan man teoretiskt komma till en punkt då all energi inom dessa frekvensband absorberats/reflekterats. Den värmeenergi som strålar ut i de andra frekvensbanden påverkas inte av koldioxiden. Därför kan koldioxiden bara ha en viss begränsad växthuseffekt.
Vattenånga verkar delvis inom samma frekvensband som CO2. Därför konkurrerar de med varandra om att mota värmestrålning. Av den anledningen ger inte CO2 den växthuseffekt man förväntar sig om vi samtidigt har vattenånga i atmosfären. Det gör det vanskligt att beräkna koldioxidens växthuseffekt. Men, jag ska erkänna, det här är nytt för mig och jag ska försöka ta reda på mer.
Det är kul med den här debatten för den stimulerar till att lära sig mer.

Du har missförstått. Det finns nog ingen som med fog hävdat att CO2 kan nå en mättnadsgrad i det avseendet att den inte längre påverkar temperaturen. Har du källan som påstår det? Eftersom varje tillförd co2-molekyl bidrar med mindre uppvärmning (pga det logaritmiska förhållandet dessa emellan) så är det lätt att förledas att tro att effekten är avtagande mot noll, när den i själva verket inte är det. Här är en graf som visar den logaritmiska skalan för T / Kelvin.
http://gallery.myff.org/gallery/1715...an-rad-bal.GIF

Och här har du en mer vetenskaplig förklaring.
http://www.skepticalscience.com/satu...co2-effect.htm

Och om du vill kika på ytterligare exempel så kan du läsa på om Venus som jag tror har ca 95% CO2 i sin atmosfär.

Härligt...

Det är definitivt av intresse! Läser hellre en bok dock, men det verkar som jag får leta reda på vettig litteratur själv, eftersom min fråga antagligen kommer försvinna i diskussionsbruset.

Jag ska kolla upp några titlar.

Återkommer med info och länk.

http://www15.zippyshare.com/v/32982437/file.html

Några böcker. Hann inte gå igenom biblioteket så noga.

Den jag först och främst tycker du skall titta på är Wearts.


Tjipp

Tackar! Ska se vilken av dem som verkar mest intressant och se om jag kan köpa/låna den, annars får man väl försöka sätta sig framför datorn och läsa den i värsta fall.

Jag måste rätta mig själv.
Jag skrev tidigare att koldioxid bidrar med 1 grad växthuseffekt.
Det är inte sant.
Sant är dock det jag skrev att klimatmodellerna beräknar att en fördubbling av koldioxidhalten ger 1 grad temperaturökning och att resterande temperaturökning beror på beräknade förstärkningseffekter.
Man kan se olika siffror på koldioxidens växthuseffekt och procentuella andel av växthuseffekten.
Det kan verka förvillande.
Det beror på att man räknar på olika sätt. Växthusgaserna verkar i frekvensområden som överlappar varandra och tar därför ut varandra. Om man bara räknar med koldioxid så får man ett värde på växthuseffekten. Om man adderar vattenånga så kommer vattenångan att absorbera en del värme som koldioxiden skulle ha absorberat och då minskar koldioxidens växthuseffekt.
Dessutom så bidrar moln till växthuseffekten. Molnens andel tar man ibland med, ibland inte, när man anger olika växthusgasers andel av växthuseffekten vilket naturligtvis ger helt olika siffror.

Molnens bidrag till växthuseffekten är stor, det kan vi själva se. En kall vinterdag med klar himmel kan temperaturen ligga på -10 grader. När det sedan slår om och blir mulet väder kan temperaturen raskt stiga med 10 grader. Det hände nu i veckan.
Att inte ta med moln i klimatmodellerna gör ju resultatet av dessa högst osäkra.
Det är moln och vattenånga som ju varierar avsevärt och som står för den absolut största delen av växthuseffekten som gör klimatmodellering så komplicerat och svårt. Det gör att osäkerheten i klimatmodellerna mycket väl kan överstiga resultatet av dem.