Auktoriserad revisor - ställ era frågor

Hur stor chans har man att bli anställd som revisorsassistent etc. om man inte vill jobba på engelska? Tror ni en magister i redovisning skulle hjälpa?

Alltså ska du jobba inom big 4 får du nog räkna med att delar av arbetet är på engelska. Dock är verkligen majoriteten på svenska, men att säga att du inte tänker göra något på engelska kommer begränsa dina möjligheter, oavsett vilken utbildning du har.

Räcker det att jobba ett år på big 4 som assistent innan man kan få en controller-tjänst, eller ska man jobba 2 år?

Räcker med ett år för en junior controller tjänst.

Skulle dock rekommendera minst tre år, då är du riktigt attraktiv på marknaden.

Fast blir jag inte lika attraktiv om jag då får den där junior controller tjänsten? Vill ju satsa på det spåret. Lönen för junior controller lär ju vara mer än vad en revisionsassistent får?

Hur är jobbet som controller? Är det lika slitsamt som rev.assistent?

Revision är möjligtvis värt om man söker sig till Big4 brukade min professor säga. Jag har kollat lite annonser på revisorassistenter och de brukar skriva att man ska ladda upp kopia på betyg från skolan i och med ansökan; jag antar att det är meningslöst att försöka söka om 90% av betygen har varit g? Även om det råder "brist" på revisorsassistenter.

Om man jobbar hårt från dag 1 fram till säg 10 år, är det då säkert att man blir partner och kan kamma hem 500k lönerna? Eller krävs det utifrån ambition också en sorts talang som inte kan tränas upp lika lätt.

Ska ha intervju för tjänsten redovisningsekonom.
I ansökan stod det att det är självklarhet att man har goda kunskaper i Excel.

Vad menas med goda kunskaper här? Till vilken utsträckning används excel i de rudimentära uppgifterna man gör som redovisningsekonom? Räcker det att man kan använda de vanligaste funktionerna eller?

Jag skulle personligen säga att gränsen för "goda kunskaper i Excel" går någonstans vid pivot och/eller macron. Men beroende av avsändaren kan detta diffa kraftigt. Du kan rädda dagen genom att kunna en del udda ecxel-formler och propagera för deras förtäfflighet.

Kid-nivå med andra ord. Perfekt.

Nej.

Nej, ja.

1. Beror på redovisningsregelverk (K2, K3, K4/IFRS). K2 = i princip aldrig, K3 = får värderas till verkligt värde (inte skall). IFRS = Skall (tror jag) redovisas till verkligt värde. På frågan när är svaret när extern rapportering lämnas, dvs för de flesta bolag årsvis i samband med årsredovisning. Om man lämnar exempelvis kvartalsrapporter gäller det då också.

1B. Det vanliga revisorssvaret "det beror på". Det är upp till revisorn vilken typ av värdering som kan accepteras. En aggressiv värdering på ett mer svårvärderat objekt kräver naturligtvis en mer formell värdering. I motsats kan det för ett "normalt" objekt i en större ort gå bra med intern värdering. Det finns ett flertal aktörer som gör värderingar och det vanligaste är anlitande av en extern konsultfirma exempelvis Svefa. De tjänar pengar på värderingarna.

2. Enligt god redovisningssed rubriceras skattekontot som övrigt kortfristig fordran (alternativt skuld om saldot är negativt). Det är dock sällan stora belopp och rör sig endast om klassificeringsfel i årsredovisningen, så kassa & bank kan säkert accepteras.

1 o 1.B Syftar på stora fastighetsbolag - t ex lågbelånade Hufvudstaden som redovisade förlust trots
att de tjänade pengar o har jättekassa - frågeställningen i huvudsak - när är bottomline för denna typ
av redovisning o jag antar att denna endast gäller för publika bolag.

2. Skattekontot är kontanter o särskilt om man förbetalat skatt (vilket man ofta gör - syftar inte
på kortfristiga pengar som moms arbetsgivaravgifter o personalskatt - utan endast bolagsskatt-
t ex för bolag utan personal o moms 1 gång per år - uppenbarligen är likvida medel ok o särskilt
om man har utbetalningsspärr så att överskott ligger kvar till nästa period/nästa år