Citat:
Ja, precis. Typ pentylbutanoat då har du pentylsvans som binder till estersyret och sen en butansvans som är bundet till karbonylkolet.
Citat:
Det har med hastighetsbestämmande steg att göra. Sn1 sker ju som bekant i två steg medans Sn2:an i ett steg.
Två punkter från Wikipedia som kanske gör det klarare:
• En SN2-reaktion sker snabbast vid ett primärt kol, långsammare vid ett sekundärt, och sällan alls vid ett tertiärt, vilket beror på steriska faktorer; nukleofilen får svårt att närma sig kolatomen.
• En SN1-reaktion sker snabbast vid ett tertiärt kol, långsammare vid ett sekundärt, och sällan alls vid ett primärt. Detta har sin grund i två faktorer: Dels att motsvarande karbokatjoner är stabilare än primära (genom induktiv effekt från fler alkylgrupper). Dels är dessa substrat betydligt mer steriskt hindrade än primära. Nukleofilen får svårt att närma sig kolatomen från ”baksidan” alltså en SN2-attack; detta ger tid till det mer tidskrävande steg ett i SN1-reaktionen.
Citat:
Om det ändå vore så enkelt...
Dom är däremot väldigt ofta förekommande i exempel och sånt pga att dom är vanligast. Svaga baser är dom som är bäst lämnande grupper, tex OH- är ett annat exempel. Men i någon mening är halogenerna bäst på att lämna, och bäst ju längre ner i den gruppen du kommer.
Undrar dock: hur vet du vid en reaktion (om du bara får två ämnen där det till synes kan handla om båda) vilken som kommer att ske?
Det är iofs bra för senare studier. Men hmm, denna kanske kan vara nåt?