Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Hej!
Jag försöker plugga kemi och det går inte alls bra. Jag har väldigt svårt att få grepp om hur man skriver och balanserar reaktionsformler. Jag har försökt hitta liknande uppgifter via google men har inte blivit klokare av det, hoppas någon kan hjälpa mig här. Frågan lyder:

"Skriv och balansera reaktionsformlerna (med minsta möjliga heltalskoefficienter). Glöm inte aggregationsformerna."

a) En vattenlösning med aluminiumjoner blandas med en vattenlösning med hydroxidjoner och det bildas en fällning.

Rätta mig gärna om jag skriver fel. En alumiuniumjon skrivs Al3+ och en vattenlösning kan väl skrivas HCI, alltså saltsyra? En hydroxidjon skrivs OH-. Hur ställer jag upp det och vad är en fällning? Aldrig hört min lärare ens nämna det förut.

Behöver hjälp med en uppg i kapitlet kemisk jämvikt Kemi 2. Är medveten om att det är jäkligt rörigt att ställa upp uträkningar fint på datorn. Men om nån hygglig själ vill ögna igenom nedanstående och ta en titt på min uppställning och ge kommenterar vore jag tacksam!

Kolmonoxid CO och klor Cl2 reagerar under bildning av gasen karbonylklorid COCl2. I ett försök utgick man från 4,12*10^-3 mol CO och 4,16*10^-3 mol Cl2 som inneslöts i ett reaktionskärl med volymen 500 cm3. Där fick gaserna reagera vid temp 395 grader celsius. Då reaktionen uppnått jämvikt innehöll kärlet 2,24 * 10^-3 mol COCl2.
Beräkna jämviktskonstanten för bildning av COCl2 ur CO och Cl2 vid 395 grader.

Min slutgiltiga uppställning lyder:

(2,24*10^-3)/0,5) / (4,12*10^-3)/0,5) * (4,16*10^-3)/0,5) vilket ger ett felaktigt svar.

Rätt svar är 0,310 * 10^3

http://i.imgur.com/imjJDma.jpg

Hur ska man tänka här? Svårt att hitta relevant information i boken. Har bara lite av en aning.

Har svaren, och förstår framför allt inte varför C hamnar i vattenfasen i första separationen.

Svar:

I första separationen hamnar C och D i vattenfasen och A och B i eterfasen.

I nästa steg hamnar C i vattenfasen och D i eterfasen (på vänstra sidan). Både A och B hamnar i eterfasen (på högra sidan).

Är van der waalsbindingen inkluderat i alla intermolekylära bindningar. Jag vet att det finns dipol-dipol binding och vätebidning men förekommer van der waalsbining ändå med dessa men i så pass liten utsträckning att det vanligtvis försummas?

Och vad kallas den intermolekylära bindningen mellan H2-molekyler?

Jag vill minnas att den sortens bindning i princip alltid är inkluderad i alla intermolekylära bindningar.

Är det möjligt att rita isomerer enligt några få regler eller är det något man bara måste komma ihåg?/kemi1

Edit: Jag menar isomerer för alkener. Är antalet isomerer lika med antalet olika strukturer man kan göra av kolskelettet utan att de speglar varandra på något sätt?

Som jag fattar det hela så tar ditt matematisktlogiska resonemang inte hänsyn till det tredimensionella utseendet på de olika orbitalerna...
En "klotformad" S-orbital finns ju innerst på varje vågrät period i det periodiska systemet, samt tre st. "dubbelpäronformade" P-orbitaler i alla perioder utom den första, medan de fem D-orbitalerna i alla perioder utom de tre första inte lika enkelt som S- och P-orbitalerna kan uttryckas matematiskt... eftersom fyra av D-orbitalerna liknar dubblerade P-orbitaler medan den femte ser helt annorlunda ut... de uttrycks således med Dyz, Dxz, Dxy, Dx² - y² och Dz²... och hur de ser ut visas t.ex. här...

Jag är inte helt 100 på om detta är tillåtet här men jag undrar om någon skulle vilja hjälpa mig med en grej inom naturkunskap B, då mot betalning? Tar på sin höjd 60minuter, för den insatte troligtvis mycket snabbare. Ett par hundringar som belöning.

Om någon är intresserad så PMa gärna mig för mer info.

När det gäller elektronen så har man ju faktiskt inte kunnat bevisa dess rörelsebana utseende och form utan bara påvisat och kunnat styra dess samlade kraft och riktning. Partikel, kvanta eller annan magnetisk virvelström kring gravitationsfält förklarar fenomenet på helt olika sätt. Våra jordiska begrepp begränsar fantasin.

jag har fått en kemi fråga som lyder såhär och som jag söker svaret till:
"När ekvivalenta mängder av saltsyra och natriumhydroxid förs samman kan man räkna med att 100% av ämnena reagerar. Hur stor del reagerar om man för samma ekvivalenta mängder ättiksyra (Ka = 1,8 x 10^-5 M) och ammoniak (Kb = 1,8 x 10^-5 M) i vattenlösning?"

Hej, skriver inte här för att jag är lat utan dum och stressad.
Verkar inte som om jag hinner få ett svar men kan knappast förlora något på det, har en labbrapport som måste in idag och det värsta som händer är att jag inte klarar kursen

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.236634!/kolometriskund_ACCESSIBLE.pdf

Det är i stort sett den laborationen jag håller på med, ska beräkna den okända lösningens koncentration, och jag har ingen aning om hur. Vet att jag ska använda c = n/V men inte när eller hur. Jag är förlorad.

Lösning hit och salt dit. Vad gjorde ni egentligen? Blandade H2O med NaCl(s) eller är det andra kemikalier som åsyftas?

Vilket stökiometriskt samband mellan proverna kan antas om de har samma nyans?
Denna vet du, då råder 1:1 förhållande.