2015-06-09, 22:35
  #8665
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Linara
Det beror på din lärare och/eller ämnesgruppen på skolan du går på vad fokus kommer att ligga på. Ämnesplanen för kemi 1 och 2 hittar du här:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kem?tos=gy&subjectCode=kem&lang=sv
Alla delar av det centrala innehållet skall skall behandlas i kursen, men det är upp till lärare/ämneslag att avgöra hur djupt man går in på repsektive del så länge som alla elever får chansen att utveckla förmågorna i kunskapskraven. Rekommendrar att du pratar med (eller mailar) den lärare du kommer att ha i kemi 2 och frågar vad som kommer att vara de huvudsakliga fokusområdena.


Jag frågade faktiskt min lärare. H*n strök under de områden h*n kommer lägga ned mest vikt på och jag fick även en kronologisk bild över hur kursen kommer att vara upplagd.

Vilken strategi är bäst inför kemi 2? Mycket läsning?
2015-06-10, 19:02
  #8666
Medlem
Hej,

Jag håller på och skriver en betygsgrundande laboration och tänkte precis skicka in min laboration, men kände mig lite osäker och fick en klump i magen.

Tänkte att jag kollar om någon här kan bekräfta att jag tänkt rätt och om inte kanske är villig att instruera mig något?

Här kommer lite info som är nödvändig.

Kopparplåt och svavelpulver värmdes upp i en degel. Det som är känt att ett ämne svaveloxid bildas och ett ännu okänt ämne som vi genom kemiska beräkningar ska lyckas lista ut.

- Jag ska skriva upp en obalanserad formel med en utav produkterna är ? alltså CuxSy.

Vikter (g):
Degel: 16,93
Koppar: 0,83
Svavel: 1,75
Svavel + koppar: 2,58
Efter förbränning svavel + koppar: 1,06



Så här har jag alltså försökt lösa problemet.


M(S): 32,1 g/mol
M(Cu): 63,5 g/mol
n(S): 1,75/32,1 = 0,054 mol
n(Cu): 0,83/63,5 = 0,013 mol



Våra angivna vikter i tabellen ovan visar att 0,83 g koppar reagerar med 1,75 g svavel för att bilda det nya ämnet om 1,06 g. Vi kan utifrån tabellen och våra beräkningar notera att det återfinns differenser mellan produktens totala vikt och reaktanternas totala vikt. Skillnaden där emellan uppgår till 1,52 g. Det torde då rimligt att anta att 1,52 gram förbränts och bildat någon form av gas, i detta fall giftiga svaveloxider varför testet utförts i dragskåp. Den ena produkten är alltså känd, då den anges i laborationsinstruktionerna samt då en gasbildning identifierats under förbränningen.

En obalanserad reaktionsformel:
S + Cu + O2 -----/-----> CuxSy+ SO2

Det är rimligt att anta att differensen mellan vikten innan förbränning och efter förbränning om 1,52 g reagerat med syre för att bilda svaveloxider, då det är en känd produkt med ovan angivna beteckning (SO2). Därmed har endast ca 0,23 g svavel reagerat med koppar för att bilda produkten med en ännu okänd molekylformel.

0,23 g svavel har substansmängden 0,0072 mol (0,23/32,1=0,00716) då torde koppar om 0,83 g fortfarande finnas kvar med en substansmängd om 0,013 mol. Varför den empiriska formeln bestäms enligt följande; 0,00716/0,0013 = 0,53 ≈ ½. Det här resultatet innebär att i ämnet finns kopparatomer och svavelatomer i proportionen 2:1. Cu1S torde vara en utav produkterna med hänsyn till vårt resultat av proportionen.
Det är nu lättare för oss att balansera formeln då vi vet slutprodukternas empiriska formel.

En balanserad reaktionsformel:
S + 2Cu + O2 --------> Cu2S + O2

Detta underlättar för oss nu när vi vill beräkna substansmängden av det nya ämnet:
M(Cu2S): 159,1 g/mol
m(Cu2S): 1,06 g
n(Cu2S): 1,06/159,1 = 0,0067 mol.
2015-06-10, 21:59
  #8667
Medlem
Snabb fråga, får man ha decimaler med när man balanserar redoxreaktioner? Kan man t.e.x ha 0.5C2H4?
2015-06-10, 22:26
  #8668
Medlem
pyro860s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HappyStreet
Snabb fråga, får man ha decimaler med när man balanserar redoxreaktioner? Kan man t.e.x ha 0.5C2H4?

Jag vet personer som skulle sagt att att man absolut inte ska det, men jag har också stött på personer som inte bryr sig. Personligen hade jag multiplicerat hela reaktionen med 2 i slutet och fått bort alla halvor. Men om det är "fel" beror antagligen mest på vilken lärare du har.
2015-06-10, 22:29
  #8669
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av relativist
Hej,

Jag håller på och skriver en betygsgrundande laboration och tänkte precis skicka in min laboration, men kände mig lite osäker och fick en klump i magen.

Tänkte att jag kollar om någon här kan bekräfta att jag tänkt rätt och om inte kanske är villig att instruera mig något?

Här kommer lite info som är nödvändig.

Kopparplåt och svavelpulver värmdes upp i en degel. Det som är känt att ett ämne svaveloxid bildas och ett ännu okänt ämne som vi genom kemiska beräkningar ska lyckas lista ut.

- Jag ska skriva upp en obalanserad formel med en utav produkterna är ? alltså CuxSy.

Vikter (g):
Degel: 16,93
Koppar: 0,83
Svavel: 1,75
Svavel + koppar: 2,58
Efter förbränning svavel + koppar: 1,06



Så här har jag alltså försökt lösa problemet.


M(S): 32,1 g/mol
M(Cu): 63,5 g/mol
n(S): 1,75/32,1 = 0,054 mol
n(Cu): 0,83/63,5 = 0,013 mol



Våra angivna vikter i tabellen ovan visar att 0,83 g koppar reagerar med 1,75 g svavel för att bilda det nya ämnet om 1,06 g. Vi kan utifrån tabellen och våra beräkningar notera att det återfinns differenser mellan produktens totala vikt och reaktanternas totala vikt. Skillnaden där emellan uppgår till 1,52 g. Det torde då rimligt att anta att 1,52 gram förbränts och bildat någon form av gas, i detta fall giftiga svaveloxider varför testet utförts i dragskåp. Den ena produkten är alltså känd, då den anges i laborationsinstruktionerna samt då en gasbildning identifierats under förbränningen.

En obalanserad reaktionsformel:
S + Cu + O2 -----/-----> CuxSy+ SO2

Det är rimligt att anta att differensen mellan vikten innan förbränning och efter förbränning om 1,52 g reagerat med syre för att bilda svaveloxider, då det är en känd produkt med ovan angivna beteckning (SO2). Därmed har endast ca 0,23 g svavel reagerat med koppar för att bilda produkten med en ännu okänd molekylformel.

0,23 g svavel har substansmängden 0,0072 mol (0,23/32,1=0,00716) då torde koppar om 0,83 g fortfarande finnas kvar med en substansmängd om 0,013 mol. Varför den empiriska formeln bestäms enligt följande; 0,00716/0,0013 = 0,53 ≈ ½. Det här resultatet innebär att i ämnet finns kopparatomer och svavelatomer i proportionen 2:1. Cu1S torde vara en utav produkterna med hänsyn till vårt resultat av proportionen.
Det är nu lättare för oss att balansera formeln då vi vet slutprodukternas empiriska formel.

En balanserad reaktionsformel:
S + 2Cu + O2 --------> Cu2S + O2

Detta underlättar för oss nu när vi vill beräkna substansmängden av det nya ämnet:
M(Cu2S): 159,1 g/mol
m(Cu2S): 1,06 g
n(Cu2S): 1,06/159,1 = 0,0067 mol.
Ser rimligt ut. Det du kan lägga till är din teori om varför det inte går exakt jämnt upp och blir 1/2 kopparatom per svavelatom. Det är generellt bra att ta med avvikelser från det man kan förvänta sig i idealfallet i diskussionen och vad man tror att det kan bero på, för att visa att man tänkt på eventuella felkällor. Passar det laborationen kan man även föreslå förbättringar för att undvika felen, men det är tveksamt om den delen är tillämpbar för just den här laborationen.
__________________
Senast redigerad av Linara 2015-06-10 kl. 22:36.
2015-06-10, 22:34
  #8670
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HappyStreet
Snabb fråga, får man ha decimaler med när man balanserar redoxreaktioner? Kan man t.e.x ha 0.5C2H4?
Generellt sett skall man undvika det. Rent matematiskt är det inte fel, men det påverkar läsbarheten. Det är bra att ha substansmängderna i reaktionsbalansering som heltal i de fall där det går.

Det finns vissa reaktionstyper eller sammanhang där man istället anger utbyten och ämneshalter relativt en referenssubstans som då har koefficienten 1. Det är vanligt inom t.ex. biologiska beräkningar på kolbalanser och vissa fall när man räknar på utbyte i kemiska reaktorer med flera produkter. Då kan man ange att för 1 mol ämne A man tillsätter reaktorn får man 0,432 mol ämne B + 0,235 mol ämne D +... etc. Vanligen sätter man den begränsande substansmängden in i reaktionen som referens.
Det är dock specialfall och bör endast användas om man vet att det är vedertaget inom just det område man räknar på.

-edit: La till ett exempel på hur en sådan formel kan se ut.
__________________
Senast redigerad av Linara 2015-06-10 kl. 22:40.
2015-06-10, 22:38
  #8671
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Linara
Generellt sett skall man undvika det. Rent matematiskt är det inte fel, men det påverkar läsbarheten. Det är bra att ha substansmängderna i reaktionsbalansering som heltal i de fall där det går.

Det finns vissa reaktionstyper eller sammanhang där man istället anger utbyten och ämneshalter relativt en referenssubstans som då har koefficienten 1. Det är vanligt inom t.ex. biologiska beräkningar på kolbalanser och vissa fall när man räknar på utbyte i kemiska reaktorer med flera produkter. Det är dock specialfall och bör endast användas om man vet att det är vedertaget inom just det område man räknar på.

Citat:
Ursprungligen postat av Pyro860
Jag vet personer som skulle sagt att att man absolut inte ska det, men jag har också stött på personer som inte bryr sig. Personligen hade jag multiplicerat hela reaktionen med 2 i slutet och fått bort alla halvor. Men om det är "fel" beror antagligen mest på vilken lärare du har.

Tack så mycket för dom snabba svaren!
__________________
Senast redigerad av HappyStreet 2015-06-10 kl. 22:54.
2015-06-11, 00:04
  #8672
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HappyStreet
Snabb fråga, får man ha decimaler med när man balanserar redoxreaktioner? Kan man t.e.x ha 0.5C2H4?

Jag som kemist anser det vara fel då det kan resultera i halva atomer eller molekyler som inte är stabila eller existerar.
2015-06-11, 02:10
  #8673
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Jag ska lägga ned mer tid på kemi 2. Kände du att det var mycket utantillkunskaper som skulle matas in i kemi 2 om man jämför med den första kursen?
I princip.
2015-06-20, 23:43
  #8674
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Roxic
Något som är aprotiskt kan inte ge vätebindningar.

Tack så mycket för svar!
2015-06-21, 22:42
  #8675
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Lila-Orkidee
Tack så mycket för svar!
Ytterligare en definition på aprot är att den inte kan delta i protolysreaktioner. Kloridjonen är t ex en aprot. När HCl dissocierar kan Cl- inte ta upp H+ igen, vilket gör att reaktionen går åt ett håll. Aproter är alltså motsatsen till protolyter.
2015-07-05, 12:22
  #8676
Medlem
Hej!

Har en uppgift som jag totalt har glömt hur man ska lösa.

Vad blir masshalten järn i rakbladet om du hade fått följande värden på laborationen?

Rakbladets massa (g): 0,614

Volym KMnO4 vid titrering (ml):
Bägare 1: 9,8
Bägare 2: 10,2
Bägare 3: 9,9


Jättetacksam för hjälp!

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in