Det jag inte förstår är varför det finns ett kiralt centrum i a men inte i b. För kolet binder ju inte till fyra olika grupper som är ett krav för att det ska vara ett kiralt centrum i varken a eller b!
Det kolet binder till -OH, -H, -CH3 och -CH2. Visst, man kan diskutera det där med "olika grupper" och hävda att chx är samma här, men dom räknas som olika "grupper", således blir det ett kiralt kol.
Här är det enklast att se om det är enantiomerer är att rita upp dom mot varandra, och då verkligen så du påvisar hur olika grupper pekar ut eller in i planet. Sen så tar di den andra och vrider och ser om dom kan överlappa.
Det kolet binder till -OH, -H, -CH3 och -CH2. Visst, man kan diskutera det där med "olika grupper" och hävda att chx är samma här, men dom räknas som olika "grupper", således blir det ett kiralt kol.
Här är det enklast att se om det är enantiomerer är att rita upp dom mot varandra, och då verkligen så du påvisar hur olika grupper pekar ut eller in i planet. Sen så tar di den andra och vrider och ser om dom kan överlappa.
Enklast är om du har två molekyler som du byggt mha molekylbyggsats så ser du att dom inte kan överlappa på varandra. Testa nu på B själv.
Hint:
Jag ser redan nu att den kommer gå att överlappa efter rotation då du speglat den i huvudet... Så.. Vad blir den då?
Hur vet du att det även binder till ett väte? Det syns ju inte på bilden? Vad menar du med att de inte kan överlappa varandra? Att de aldrig kan bli exakt lika efter dem speglat sig?
Hur vet du att det även binder till ett väte? Det syns ju inte på bilden? Vad menar du med att de inte kan överlappa varandra? Att de aldrig kan bli exakt lika efter dem speglat sig?
För att kol kan binda till fyra olika grupper. Vätena är ju inte utritade på ändarna men finns likväl där ändå. Det är lite av finessen med skelettstrukturer, att slippa rita ut alla väten hela tiden.
Ja, så kan man väl säga. Ta din vänsterhand tex och håll upp den i luften. Lyft upp din högerhand så att båda handflatorna är mot varandra. Spegelbilder, eller hur? Försök nu att överlappa dom. Det går inte - dom är alltså enantiomerer!
__________________
Senast redigerad av pyro860 2016-05-03 kl. 21:59.
För att kol kan binda till fyra olika grupper. Vätena är ju inte utritade på ändarna men finns likväl där ändå. Det är lite av finessen med skelettstrukturer, att slippa rita ut alla väten hela tiden.
Ja, så kan man väl säga. Ta din vänsterhand tex och håll upp den i luften. Lyft upp din högerhand så att båda handflatorna är mot varandra. Spegelbilder, eller hur? Försök nu att överlappa dom. Det går inte - dom är alltså enantiomerer!
Tack för hjälpen! Nu rann polletten ner! Jag har hela tiden tänkt att det går ju visst, är ju bara att vrida på molekylen efter den avspeglat sig. Men man får ju inte vrida på handen igen?
Hej jag ska göra ett lab och bestämma koncentrationen
Jag har en kolv med kopparsulfatlösning av okänd koncentration uppgiften är att komma på så många sätt som möjligt att bestämma kopparsulfatlösningens koncentration utan att titrera och jag har tillgång till zinkplåt, kopparplåt ,magnesiumband , bariumlösning ,kolstavar och kopparstavar
några förslag om hur man kan utföra labben.
Hej jag ska göra ett lab och bestämma koncentrationen
Jag har en kolv med kopparsulfatlösning av okänd koncentration uppgiften är att komma på så många sätt som möjligt att bestämma kopparsulfatlösningens koncentration utan att titrera och jag har tillgång till zinkplåt, kopparplåt ,magnesiumband , bariumlösning ,kolstavar och kopparstavar
några förslag om hur man kan utföra labben.
Något elektrokemiskt verkar ju aktuellt. Nu är elektrokemi inte min favoritgrej men visst är spänningen ibland proportionell mot antal mol grundämne enligt den där nF nåt formeln.
Varför gynnar en temperaturökning den endoterma reaktionen och en temperaturminskning den exoterma?
Enkelt förklarat: vid endoterma reaktioner absorberas värme från omgivningen. Så ökar du temperaturen kan du säkert räkna ut resten. I övrigt kan fenomenet beskrivas m.h.a formeln för Gibbs fria energi
Enkelt förklarat: vid endoterma reaktioner absorberas värme från omgivningen. Så ökar du temperaturen kan du säkert räkna ut resten. I övrigt kan fenomenet beskrivas m.h.a formeln för Gibbs fria energi
Vattenlösningar av alkalisalter av andra svaga syror reagerar basiskt. Ett exempel är natriumkarbonat. Vid reaktion med vatten ställer följande jämvikt in sig:
CO3^(2-) + H2O ↔ HCO3^(-) + OH^(-)
Bara en liten del av CO3^(2-) bildar HCO3^(-) men ändå så många så att lösningen får basisk reaktion.
Jag förstår inte två saker:
Varför är det bara en liten del av CO3^(2-) bildar HCO3^(-)? Vad avses med "får" basisk reaktion? Förstår att det innebär [OH^(-)] > [H^(+)]
N2O4 <> 2NO2 där delta H > 0 åt höger (endotermt dvs)
Förstår alla frågor förutom varför det blir mer färglöst när man ökar trycket. Varför är det så? Båda befinner ju sig i gasfas så komprimeringen innebär att det blir mindre gas, som därmed ger upphov till att jämvikten går långsammare? Är det rätt?