2012-05-14, 14:35
  #5257
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ambience
Stort tack! Mycket bra förklaringar och bra länkar.

En följdfråga; vi testade även med 2-brom-2-metylpropan och det reagerade relativt snabbt och bildades en gulaktig vätska. Eftersom det är tertiär kol så är det väl främst en SN1-reaktion, men påverkar även längden på kolkedjan reaktionshastigheten? Övriga föreningar hade ju butan som alkan men i detta fall är det ju propan som är "stommen".

Tyckte att jag svarade på den i föregående inlägg... Ja, det är till en hög grad en SN1 reaktion då den är både steriskt hindrad och du har etanol som stabiliserar karbokatjonen. Den lilla storleksförändringen kommer inte att ändra särskilt mycket. Jag gissar att anledningen till att ni använde den är att den troligtvis är billigare.
2012-05-14, 15:45
  #5258
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av YellowLemon
Tyckte att jag svarade på den i föregående inlägg... Ja, det är till en hög grad en SN1 reaktion då den är både steriskt hindrad och du har etanol som stabiliserar karbokatjonen. Den lilla storleksförändringen kommer inte att ändra särskilt mycket. Jag gissar att anledningen till att ni använde den är att den troligtvis är billigare.

Okej, men hur kommer det sig att den reagerar såpass fort ändå? Den reagerade avsevärt mycket fortare än både 1-brombutan och 2-brombutan. Borde vara tvärtom tycker jag. Eftersom med 1-brombutan blir det främst en SN2-reaktion och med 2-brombutan blir det väl ungefär 50/50 SN2/SN1-reaktion.
2012-05-14, 17:17
  #5259
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ambience
Okej, men hur kommer det sig att den reagerar såpass fort ändå? Den reagerade avsevärt mycket fortare än både 1-brombutan och 2-brombutan. Borde vara tvärtom tycker jag. Eftersom med 1-brombutan blir det främst en SN2-reaktion och med 2-brombutan blir det väl ungefär 50/50 SN2/SN1-reaktion.

Ok, då kan du ju också dra slutsatsen att nitratjonen inte är en jättebra nukleofil, med en dålig nukleofil så blir SN1 givetvis mer fördelaktigt då valet av nukleofil inte är lika viktigt.

Det är helt omöjligt för mig att veta hur stor andel som går SN1 kontra SN2 i din reaktion, skriv inte 50/50 i labbrapporten då det bara är ett antagande.
2012-05-14, 17:24
  #5260
Medlem
lunchtimes avatar
Har lite problem med en kemi a uppgift som jag gärna skulle få hjälp med att lösa.

Ett kolkraftverk bränner kol som innehåller 0,01 % svavel. Kraftverket förbränner 5 600 ton kol varje dag. Hur stor volym svaveldioxid avges då till luften varje dag om vi räknar med en molvolym på 25 dm3/mol? Redovisa dina beräkningar.

Har kommit fram till ett svar men det verkar iaf i mina öron lite orimligt.
2012-05-14, 17:24
  #5261
Medlem
TheKingOfPops avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Forzo
Självklart måste han ju ha menat det...

Då får man gå in och kolla vilken entalpiändring reaktionen får. Är den positiv har man en endoterm reaktion och är den negativ är reaktionen exoterm.


Jajamen, så långt är jag också med! Men hur det fungerar där har jag också problem med. Några av frågorna jag har är:

När väte reagerar med syre så bildas vatten, är den exoterm eller endoterm?

När kol brinner?

När kvävemonoxid bildas ur kvävgas och syrgas?

När ammoniak bildas ur vätgas och kvävgas?

Kan omöjligt veta detta rakt upp och ner, helt utan någon bra tumregel att rätta mig efter..
2012-05-14, 17:37
  #5262
Medlem
Dr.Lecters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av TheKingOfPop
Jajamen, så långt är jag också med! Men hur det fungerar där har jag också problem med. Några av frågorna jag har är:

När väte reagerar med syre så bildas vatten, är den exoterm eller endoterm?

När kol brinner?

När kvävemonoxid bildas ur kvävgas och syrgas?

När ammoniak bildas ur vätgas och kvävgas?

Kan omöjligt veta detta rakt upp och ner, helt utan någon bra tumregel att rätta mig efter..

Som de sagt tidigare. Kolla på entalpivärdena.
2012-05-14, 17:38
  #5263
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lunchtime
Har lite problem med en kemi a uppgift som jag gärna skulle få hjälp med att lösa.

Ett kolkraftverk bränner kol som innehåller 0,01 % svavel. Kraftverket förbränner 5 600 ton kol varje dag. Hur stor volym svaveldioxid avges då till luften varje dag om vi räknar med en molvolym på 25 dm3/mol? Redovisa dina beräkningar.

Har kommit fram till ett svar men det verkar iaf i mina öron lite orimligt.

Du bör endast ha 1 siffra i svaret IMO då du bara har 1 siffra på hur många procent svavel kolet innehåller. Redovisa dina beräkningar även här så att det är lättare att se om du svarat rätt eller fel så slipper jag göra hela uppgiften... Ha även med en balanserad reaktionsformel och skriv enheter på dina värden samt skriv vad det är du gör.

/YL
2012-05-14, 17:45
  #5264
Medlem
lunchtimes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av YellowLemon
Du bör endast ha 1 siffra i svaret IMO då du bara har 1 siffra på hur många procent svavel kolet innehåller. Redovisa dina beräkningar även här så att det är lättare att se om du svarat rätt eller fel så slipper jag göra hela uppgiften... Ha även med en balanserad reaktionsformel och skriv enheter på dina värden samt skriv vad det är du gör.

/YL
M=32,07[g/mol]
m(svavel)=(5600*10^6)*0,0001=560 000[g]
n=560 000[g]/32,07[g/mol]=17461,80231[mol]
V=25[dm3/mol]*17461,80231[mol]=436 545,0577
Svar: Volymen svaveldioxid som avges är 400 000 dm^3
2012-05-14, 17:55
  #5265
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lunchtime
M=32,07[g/mol]
m(svavel)=(5600*10^6)*0,0001=560 000[g]
n=560 000[g]/32,07[g/mol]=17461,80231[mol]
V=25[dm3/mol]*17461,80231[mol]=436 545,0577
Svar: Volymen svaveldioxid som avges är 400 000 dm^3

Det ser bra ut, hade dock föredragit att göra om det till m3 istället, 400m^3....
2012-05-14, 17:58
  #5266
Medlem
lunchtimes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av YellowLemon
Det ser bra ut, hade dock föredragit att göra om det till m3 istället, 400m^3....
Kanon! Tack så mycket för hjälpen
2012-05-14, 21:12
  #5267
Medlem
Hej!

Har gjort en laboration på skolan och ska skriva en rapport. Allting gick bra att skriva tills att jag hörde av farsan att ämnen med lägre densitet stiger lägre och det är därför Koldioxid stiger högre än Syre. Slog dock upp vad de hade för densitet och Syre hade lägre densitet än Koldioxid. När jag såg detta så tvekar jag om det jag har skrivit är korrekt så jag undrar om ni kan rätta mig.
Experimentet gick ut på: Att testa förbränningstiden i tre olika bägare. Alla bägare hade olika volymer (250ml, 400ml, 2000ml). Vi skulle ställa dessa bägare upp och ner vänt ovanför ett värme ljus och se hur lång tid det skulle ta för ljusen att slockna, vi skulle också testa att ha en liten öppning i dessa bägare berätta vad öppningen hade för inverkan på förbränningstiden.
En sak till som vi också skulle göra var att ställa tre olika värme ljus i ett upp och ner vänt akvarium på olika höjder och se vilket som slocknade först.

Resultat
När bägarna hade en liten öppning så blev förbränningstiden längre.

Ljuset som var högst upp i akvariet slocknade först.

Vad jag kom fram till
Citat:
Vad hände?:
Då bägarna sattes ovanför ljusen så kunde ljusen endast ta syret som fanns inuti bägaren. Vilket betyder att syret i bägaren kommer eventuellt att ta slut, och det kommer bildas en stor mängd koldioxid.
Ljusen i bägaren slocknade på grund av syrebrist. När veken brann så pågick en förbränning som omvandlade cellulosa och syre till koldioxid, vatten och energi. (Formel: C6H12O6 + 6O2 ---> 6CO2 + 6H2O + Energi). Och när elden inte kan få tillräckligt mycket syre så tillverkar elden kolmonoxid (CO) istället för koldioxid.
I luften finns det cirka 20-21% syre (O) och för att ett ljus ska kunna brinna krävs det cirka 16% syre, och när det inte finns så mycket syre i luften så kommer ljuset att slockna. Ljuset slutar också att brinna eftersom det finns en stor volym koldioxid som förhindrar elden att få syre. Vilket gör att den slocknar eftersom syredelen i brandtriangeln tas bort och då kan förbränningen inte fortsätta. Om vi dock skulle elda vätgas i denna bägare så skulle det ta längre tid för lågan att slockna. Eftersom att det inte finns något kol [C] som syret kan reagera med, och då kan det inte bildas koldioxid (CO2) vilket kan kväva elden. Och då kan endast syret ta slut om elden skulle slockna.

Vad hade pipen för inverkan:
Om pipen inte var blockerad med häftmassa så blev det en längre förbränningstid. Anledningen till att det blev det är att luft kan då komma in i den öppna pipen och cirkulera luften i bägaren, detta resulterar till att koldioxiden i luften kan cirkulera bättre i bägaren så att elden inte kvävs lika snabbt av koldioxiden.

Varför kommer det imma på glaset?:
Inne i bägaren så gör ljuset luften ganska varm, vilket ökar molekylerna och atomernas rörlighet. När då ljuset släcks så sänks lufttemperaturen i bägaren vilket gör att molekylerna och atomernas rörlighet minskar. När detta händer så kondenserar vattnet från gas till flytande och lägger sig på glaset.

Varför släcktes ljusen i akvariet från högsta till lägsta.

Efter detta så sattes det käppar i hjulet. Så att rätta mig och förklara vad som har hänt?
P.S.
Om jag har varit otydlig någonstans i denna text så var snäll att också berätta det.
2012-05-14, 21:17
  #5268
Medlem
drameds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Dr.Lecter
Som de sagt tidigare. Kolla på entalpivärdena.

Ursäkta om den här frågan låter stöddig eller så men undrar uppriktigt bara...hur kollar man entalpivärdena?

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in