Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

3 gånger fler än vad det finns vattenmolekyler. (H2O = 2st H och 1st O. I ovanstående uträkning förstår jag inte varför du använder det avrundade värdet när du multiplicerar det med avogadros tal. använd 55,50683289*6,22*10^23 istället! Jag ogillar dessutom starkt formuleringen på frågeställningen "vilket är antalet vattenmolekyler i denna substansmängd?" då mol är ett antal, varför skulle man inte kunna använda det i ett uttryck???

Hur kommer du fram till att du har 2 värdesiffror?

Tack så mycket. Då var jag inte på helt fel väg när jag satt och kluddade förut.

Ämnet propadien innehåller två dubbelbindningar. Kan motsvarande förening med två trippelbindningar existera?

Rita upp den så inser du att det inte går.

Kemi A.

Hur många mol kväveatomer finns det i 3 mol ammoniak, NH3?

Hur många gram kväveatomer finns i 3 gram ammoniak, NH3?


(Säkert en väldigt lätt/dum fråga, men vill vara säker)

3mol alternativt:
1kväveatom / molekyl


räkna ut hur stor andel av massan som är kväve sedan multiplicerar du detta med 3g:
(14/(14+1,008*2))*3g = svaret, orkar inte knappa in det på miniräknaren men det löser du själv.

Här om dagen sade min lärare att man kan räkna ut jonens laddning via periodiska systemet. typ att Grupp 1 jonerna har 1+ i laddning, grupp 2 har +2 i laddning. Sedan funkar det även med att grupp 17 har 1- i laddning, grupp 16 har 2- i laddning.

Hur kan man ta reda på anda joners laddning då?
T.ex. Silverjon (Ag) eller kanske sulfatjon.

Det är inget liten fråga du har....
Det funkar för en hel del atomer, men givetvis inte alla. Du får helt enkelt kolla mer på orbitaler, s p d..... Dom strävar i princip efter att ha fulla orbitaler.

Jag antar att ni just nu pratar om "K L M" skal osv?

Man kan i princip utgå från att syre alltid har -2 och väte +1 för att förutsäga vad motjonerna till dessa har för oxidationstal, det finns dock givetvis undantag.

Läs på om orbitaler
http://en.wikipedia.org/wiki/Atomic_orbital

Nivån: Naturvetenskap A (Kemi)
Vi la tre gurkstavar i tre olika provrör. I varje provrör var det en unik lösning, lösningarna var avjonat vatten, NaCl-lösning och vanligt kranvatten.
Innan vi gjorde labben hade vi diskuterat Osmos ett långt tag och själva labben går ut på att man ska se och förstå Osmos.
Jag har nu skrivit en labbrapport men jag har en fråga som jag verkar inte hitta svar på och här kommer den.
Är detta korrekt skrivet med att NaCl-lösningen löses upp till joner? (Taget ur en del av min slutsats från labbrapporten) "Vi ser det genom att när gurkstaven var i NaCl-lösningen har högre saltkoncentration än gurkstaven. NaCl-lösningen blir till Na+ joner och Cl- joner som sedan neutraliseras av gurkvattnet. Därför så sjönk vikten hos gurkstaven"

Ja NaCl dissocierar i vatten till Na+ och Cl-. Då det är ett mindre antal joner i gurkan än vad det är i den vattenlösningen runt gurkan så kommer vatten att vandra ut ur gurkan i högre utsträckning än vad det vandrar in. Detta leder till att gurkan tappar vikt då vattenmängden minskar.

Läs lite mer om osmos här på wiki:

http://en.wikipedia.org/wiki/Osmosis

Tackar Yellowlemon. Du svarade också på min frågeställning! (Vad händer med gurkans celler vid olika koncentrationer av salt?)

Eller vänta du kanske missförstod mig, Jag stoppade ner en gurkstav i ett provrör fylld med NaCl-lösning. Inte vattenlösning.