2013-01-20, 17:58
  #6457
Medlem
Crejzis avatar
Jaha, postar frågan där istället.

2220 Kj x 3 = 6660 Kj? var det inte svårare än så?

Delar Man C3H8 på 6? (eftersom 1 mol C3H8 gav 3 mol CO2)
2013-01-20, 18:00
  #6458
Medlem
Crejzis avatar
eller det kanske är -2220 Kj man delar på 6?
2013-01-20, 18:25
  #6459
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Forzo
Solsystem i minatyr är ändå en ganska bra förklaring. Man har en atomkärna, massa tomrum och några elektroner som flyger omkring. Exakt hur och var elektronerna befinner sig beskrivs med hjälp av atomorbitaler som fås fram genom att lösa Schrödingerekvationer. I molekyler kan dessa atomorbitaler sedan bilda så kallade hybridorbitaler.

Mer läsning:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Atomorbital
http://en.wikipedia.org/wiki/Atomic_orbital
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektronkonfiguration
http://en.wikipedia.org/wiki/Electron_configuration

Ja, de här wikipediahänvisningarna verkar ju tyda på något annat än solsystem tycker jag. Till exempel inkapslad energi med vågfunktioner både hos både kärnan och elektronerna. Så egentligen är kanske atomen igenting då, men det är kanske metafysik..
2013-01-21, 21:23
  #6460
Medlem
mrrandom14s avatar
Hjälp med fysikalisk kemi Ytkemi


Har jag gjort rätt på den här uppgiften?

Ett kapilärrör av teflon med (inre) diametern 0,2 mm sticks ner i en lösning i en bägare. Lösningen i kapillärröret får då en menisk som ligger 1,0 cm under ytan för lösningen i bägaren. Kontaktvinkeln mellan teflonröret och vätskan mäts i ett annat experiment upp till ca 110° och densiteten mäts till ca 900 kg/m3. Om man sedan tar ett kapillärrör av glas med inre diametern 1,0 mm och sticker ner i lösningen ser man att kontaktvinkeln med lösningen är nära 0°. Hur högt stiger då lösningen i glaskapillärröret?


Har gjort så här:

γ =(ghrρ)/2cosΘ = (g*0,01*0,1*900)/2cos110 = -12,92


h = (γ2cosΘ)/grρ = (-12,92*2*cos0)/g*0,5*900 = -0,0058 m = -0,58 cm

Ska radien vara i mm? Mitt svar blir ju negativt, vilket betyder att lösningen sjunker...? Men frågan är hur högt stiger lösningen i glaskapillärröret??
2013-01-21, 22:33
  #6461
Medlem
EdgeofEndings avatar
Jag pluggar just nu på bindningar, och varken boken eller wikipedia får mig att fatta..

Väte-, dipol- och waalsbindningar verkar alla rätt knepiga, kan någon förklara dem så man förstår? Jag kommer inte ihåg namnet, men vill minnas någon bindning antingen kunde vara polär/opolär/bipolar, vad är det jag tänker på då?
2013-01-22, 07:58
  #6462
Medlem
Spinnakers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av EdgeofEnding
Jag pluggar just nu på bindningar, och varken boken eller wikipedia får mig att fatta..

Väte-, dipol- och waalsbindningar verkar alla rätt knepiga, kan någon förklara dem så man förstår? Jag kommer inte ihåg namnet, men vill minnas någon bindning antingen kunde vara polär/opolär/bipolar, vad är det jag tänker på då?

Dipolär betyder att en molekyl består av två poler. I vatten tex så drar syre hårdare i elektronerna än väteatomerna (elektronnegativitet), vilket gör att syre kommer få den partiella laddningen - och det blir en + laddning mellan väteatomerna (detta kallas dipol eller att molekylen är polär). Vätebindningar kan uppstå då H är bunden till O, N eller F. Det är som en stark dipol. Van der waals bindningar uppstår mellan molekyler som är opolära. Där är det istället elektrondensiteten hos molekylen som kan bidra till en temporär dipol. Denna molekyl påverkar sedan närliggande molekyl, som i sin tur påverkar nästa, osv. Van der waals krafter är svaga och ämnen där de verkar har en låg kokpunkt (ex H2, Cl2, osv).

Vet inte om du begriper nåt.
2013-01-22, 08:13
  #6463
Medlem
EdgeofEndings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Spinnaker
Dipolär betyder att en molekyl består av två poler. I vatten tex så drar syre hårdare i elektronerna än väteatomerna (elektronnegativitet), vilket gör att syre kommer få den partiella laddningen - och det blir en + laddning mellan väteatomerna (detta kallas dipol eller att molekylen är polär). Vätebindningar kan uppstå då H är bunden till O, N eller F. Det är som en stark dipol. Van der waals bindningar uppstår mellan molekyler som är opolära. Där är det istället elektrondensiteten hos molekylen som kan bidra till en temporär dipol. Denna molekyl påverkar sedan närliggande molekyl, som i sin tur påverkar nästa, osv. Van der waals krafter är svaga och ämnen där de verkar har en låg kokpunkt (ex H2, Cl2, osv).

Vet inte om du begriper nåt.

Tror jag fattar. Vattenmolekyler är då dipolära vätebindningar? Starkare bindningar ger ju högre kokpunkt etc., har vatten hög kokpunkt för sin typ, vad den nu är för typ?
2013-01-22, 12:19
  #6464
Medlem
Spinnakers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av EdgeofEnding
Tror jag fattar. Vattenmolekyler är då dipolära vätebindningar? Starkare bindningar ger ju högre kokpunkt etc., har vatten hög kokpunkt för sin typ, vad den nu är för typ?

Precis! Vatten har en relativt hög kokpunkt.
2013-01-22, 13:09
  #6465
Medlem
FESKEs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mrrandom14
Hjälp med fysikalisk kemi Ytkemi


Har jag gjort rätt på den här uppgiften?

Ett kapilärrör av teflon med (inre) diametern 0,2 mm sticks ner i en lösning i en bägare. Lösningen i kapillärröret får då en menisk som ligger 1,0 cm under ytan för lösningen i bägaren. Kontaktvinkeln mellan teflonröret och vätskan mäts i ett annat experiment upp till ca 110° och densiteten mäts till ca 900 kg/m3. Om man sedan tar ett kapillärrör av glas med inre diametern 1,0 mm och sticker ner i lösningen ser man att kontaktvinkeln med lösningen är nära 0°. Hur högt stiger då lösningen i glaskapillärröret?


Har gjort så här:

γ =(ghrρ)/2cosΘ = (g*0,01*0,1*900)/2cos110 = -12,92


h = (γ2cosΘ)/grρ = (-12,92*2*cos0)/g*0,5*900 = -0,0058 m = -0,58 cm

Ska radien vara i mm? Mitt svar blir ju negativt, vilket betyder att lösningen sjunker...? Men frågan är hur högt stiger lösningen i glaskapillärröret??

Detta kanske kan hjälpa, http://en.wikipedia.org/wiki/Young%E2%80%93Laplace_equation

Du ser ut att ha blandat ihop siffrorna lite.
2013-01-22, 13:35
  #6466
Medlem
Hej!

Jag håller på med en laborationsrapport där vi har blandat i tre mediciner mot magsyra i ett varsin bägare fylld med 200 ml vatten, 5 droppar svavelsyra och BTB. De tre medicinerna vi testade är Samarin, Novaluzid och Rennie. Samarin och Novaluzid blev (surt) gul/orange’t medan Rennie blev (basiskt) blå/lila. Vilken är mest effektiv mot magsyra och varför?

Tack i förhand!
2013-01-22, 13:38
  #6467
Medlem
EdgeofEndings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stjarnstoft
Hej!

Jag håller på med en laborationsrapport där vi har blandat i tre mediciner mot magsyra i ett varsin bägare fylld med 200 ml vatten, 5 droppar svavelsyra och BTB. De tre medicinerna vi testade är Samarin, Novaluzid och Rennie. Samarin och Novaluzid blev (surt) gul/orange’t medan Rennie blev (basiskt) blå/lila. Vilken är mest effektiv mot magsyra och varför?

Tack i förhand!

Min tanke är att magsyra är rätt surt, och genom att slänga i nåt basiskt så motarbetar man det. Ingen aning om jag har rätt, men det känns logikst
2013-01-22, 13:44
  #6468
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av EdgeofEnding
Min tanke är att magsyra är rätt surt, och genom att slänga i nåt basiskt så motarbetar man det. Ingen aning om jag har rätt, men det känns logikst

Precis! Neutralisering. Men betyder verkligen det att Rennie är mest effektiv p.g.a att den blev mest basisk eller har det med de kemiska ämnenas arbetssätt att göra? Ex. att Rennie reagerar på ett helt annat sätt.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in