Men jag står fast vid att du bör läsa boken och prata med läraren. Du har väl antagligen inte hängt med på lektionerna för man har väl knappast prov på sånt man inte gått igenom ?
går teknik/media jo jag får väll kanske ta o göra de men om någon har lust o förklara något för mig skulle de vara jätte snällt :/
Gör ett undantag till den självklara regeln "Citera aldrig TS" samt "Hjälp aldrig människor som lider av lättja".
Citat:
Ursprungligen postat av Vidargron
tjenna skulle vara as grymt om någon kunde hjälpa mig med mitt hemprov spc: med 1,3,7,8 och 10
Hemprov
1. Metaller leder ström och är smidbara. Förklara dessa egenskaper.
Metaller leder ström på grund av dess bindningstyp: metallbindning. Denna bindning kan vara lite trixig att förklara men i grund och botten handlar det om att varje metallatom - precis som alla andra atomer - har ett antal valenselektroner. Skillnaden är att metallatomen i en metallbindning kommer att "dela med sig" av sina elektroner till alla i bindningen som vill ha dem. Andra metallatomer i bindningen har självklart positivt laddade protoner (atomkärnan m. neutroner, dock ej relevanta i sammanhanget) som attraheras till dessa elektroner. Det som händer är att varje metallatom attraheras till de andras elektroner samtidigt, vilket gör att dessa elektroner inte tillhör någon bestämd atom. Elektronerna är ständigt i rörelse och ingen atom kan "säga": "Det här är min elektron", till skillnad från jonbindningen där elektroner avgetts/upptagits och varje enskild atom har en definitiv laddning.
Anledningen till att metaller är smidbara är även på grund av denna bindning. När du böjer en metall förflyttar sig atomerna. I en jonförening - kristall - skulle detta resultera i att kristallen spricker. Detta då alla atomer i föreningen har bestämda laddningar: + och -. När dessa atomer med bestämda laddningar förflyttas kommer atomer med samma laddning att stöta på varandra och repellera varandra. I en metall finns inga bestämda laddningar för att elektronerna är fria i ett "elektronmoln".
2. Hur kommer det sig att en legering är hårdare än de metaller den är tillverkad av?
3. Förklara varför klor, brom och jod förekommer i molekylform.
- Alla dessa ämnen vill uppnå full oktett. Detta gör atomerna genom att bindas till en annan atom; i detta fall en annan klor-, brom- eller jodatom. Bindningen som upprättas är en kovalent bindning, en opolär sådan.
4. Studera följande föreningar ; N2O5, P4O6, KF, BN, F2, HCl
a) Vilken/Vilka har jonbindning?
b) Vilken/vilka av föreningarna har opolär kovalent bindning?
c) Ordna resten av föreningarna efter sjunkande polaritet, så att den mest polära kommer först.
Se FONClBrISCH och Paulingskalan
5. Vilken partikel i vart och ett av följande par har störst radie? Motivera ditt val!
a) litiumjonen eller litumatomen
då metalljoner bildar joner genom att avge elektroner och därmed "förlora" ett "skal" har litiumatomen en större radie.
b) oxidjonen eller syreatomen
Motsatsen här.
6. a) Beskriv en valfri molekyl som har polära kovalenta bindningar och som samtidigt är en dipol. Rita strukturformeln för molekylen.
H2O, vatten. Strukturformel är jobbig att rita här i inlägget, så orkar inte.
b) Beskriv en valfri molekyl som har polära kovalenta bindningar men som ej är en dipol. Rita strukturformeln för molekylen.
O=C=O, CO2.
7. Vilka kemiska bindningar bryts respektive bildas när du rör ner salt i vatten?
När du rör ned ett salt i vatten kommer först jonbindningen mellan jonerna i saltet att brytas. Sedan hydratiseras även dessa joner av vattenmolekyler, vilket skapar en dipol-dipol-bindning mellan vattenmolekylen och jonen. Beroende på jonens laddning kommer antingen syre- eller väteatomerna i vattnet att bindas till jonen. Om jonen är + binds syret. Om jonen är - binds vätet.
8. I nedanstående ämnen bryts huvudsakligen en viss typ av bindning när ämnet smälter, vilken?
a) BaO, bariumoxid
b) CBr4, koltetrabromid
c) CH3OH, metanol
d) CHCl3, triklormetan
e) CuZn2
f) Si, kisel
DE INTERMOLEKYLÄRA. Nej, men seriöst. Lite får du fan göra själv. Ledningen är dock att det alltid är de intermolekylära bindningarna som bryts när ett ämne övergår från ett mindre energirikt aggregationstillstånd till ett mer energirikt sådant.
9. H2S är en mycket giftig gas. Den luktar som ruttna ägg.
a) Hur ser en H2S molekyl ut?
b) Hur kommer det sig att H2S är en gas men H2O är en vätska?
b) Mellan H2O-molekylerna finns vätebindningar. Detta finns inte mellan H2S-molekylerna.
10. Du har två provrör, A med vatten och B med petroliumeter. I provrör A släpper du ner en jodkristall (I2). I rör B lägger du ner en sked av det blå saltet kopparsulfat. Det händer inte något anmärkningsvärt varken i A eller B. I rör A ligger jodkristallen i botten av provröret och i rör B ligger det blå kopparsulfatet i botten av röret. Du häller nu ihop innehållet i de två provrören och skakar om. Nu får du en lila lösning ovanpå en blå lösning. Vad har hänt? Förklara på partikelnivå.
__________________
Senast redigerad av roggeee 2011-03-31 kl. 18:18.
Och just det, på 8:an. Det är inte alltid de intermolekylära bindningarna som bryts vid övergång till en mer energirik aggregationsform. När det inte är så handlar det då alltså om att bindningarna mellan molekylerna är mycket starkare än de mellan atomerna i molekylerna. Om du skulle kolla i en tabell över styrka på bindningar skulle du antagligen hävda att detta är något av en omöjlighet. Detta inträffar dock främst när långa, stora molekyler binds till varandra. Då är ett högt antal elektroner inblandade vilket kan skapa mycket starka bindningar mellan molekylerna. Annars är det i regel så att bindningar mellan molekylerna i ett ämne är svagare än bindningarna mellan atomerna.
Sen kan det även bli en definitionsfråga vad som är intra- och intermolekylära bindningar i ex jonkristaller. Där är det ju bindningar mellan atomer som bryts. Samma med diamant/vissa andra rena former av kol. Med just diamant är hela diamanten en gigantisk molekyl, och då blir det såklart svårt att säga att intermolekylära bindningar bryts när ämnet övergår till en annan aggregationsform.
Hur skulle ni svara på den här frågan?
Hur kan man se om det är en dubbelbindning i en molekyl, du behöver ställa upp ett ”försök” där du visar på en reaktion som påvisar dubbelbindningen.
Först tillverkar eten, wikipedia säger att man ska värma läkarsprit tillsammans med koncentrerad svavelsyra. Kemiskt korrekt men farligt, råder dig att leta efter andra metoder.
Sen tar du bromvatten (brom löst i vatten) och låter etenet "bubbla" igenom bromvattnet.
Enklast är att fylla ett provrör med bromvatten, köra ner en plastslang i provröret och sedan låta dis förvånas över att färgen i bromvattnet försvinner.
Hej.
Det skulle vara jättesnällt om någon kunde hjälpa mig med det här.
Jag håller på och skriver en labrapport om titrering. Min fråga är:
Varför syns bara ett protolyseringssteg på titreringskurvan, trots att svavelsyra är tvåprotonig?
Jag har hört två svar, det ena är att ett steg sker när man blandar ut det med vatten. Det andra är att det andra protolyseringssteget gör det tilll jämvikt, och därför syns det inte på titreringskurvan.
Min lärare säger att det är en kombination av båda. Jag fattar inte. Kan någon berätta för mig vilket som stämmer, och berätta lite mer utförligt hur det är?
är det någon som vet en bra hemsida där man kan läsa lite om kemi, typ som en lärobok?
Jag gillar wikipedia, man börjar med att söka på någonting för att sedan klicka sig vidare steg för steg när man blir intresserad. Engelska varianten är överlägsen den svenska!
Jag gillar wikipedia, man börjar med att söka på någonting för att sedan klicka sig vidare steg för steg när man blir intresserad. Engelska varianten är överlägsen den svenska!
tack, men kan man verkligen lita på det som står på wikipedia då?