Citat:
Ursprungligen postat av
AskMeAboutJesus
Ni anser er vara de utvalda och att inga andra blir räddade, om jag inte misstar mig?
Du misstar dig.
Bibeln pratar om att kristna
är utvalda, jag ska bara citera Jesus nu eftersom jag vet att du inte godkänner andra delar av bibeln:
"
Många är bjudna, men få är utvalda.«" (Matt 22:14 Bibel2000)
"
Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består" (Joh 15:16 Bibel2000)
"
Och om inte den tiden förkortades skulle ingen människa bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas. " (Matt 24:22 Bibel2000)
Måste vi hålla tyst om vår tro om att vi är utvalda kristna, så att du och andra inte ska bli upprörda?
Påstår du att du
inte är utvald som kristen (för du påstår väl dig vara kristen???)
Dessutom stämmer det inte att vi skulle anse att: "inga andra blir räddade". Det var bara några inlägg tidigare i denna tråd som jag citerade detta från Vakttornet:
*** w76 1/10 sid. 446-447 § 16-17 Se framåt med tillit till Guds rättfärdighet och rättvisa ***
Men lägg märke till att Jesus inte överlät åt människor att avgöra vilka som är ”fåren” och vilka som är ”getterna”. Hur gott är inte detta! Ja, om vi människor hade ansvaret att döma, hur skulle vi då kunna på rätt sätt värdera sådana faktorer som: Hur stor möjlighet hade personen i fråga att höra och godta de goda nyheterna? Påverkades hans gensvar av hans genetiska grundval, familjeförhållanden eller religiösa bakgrund? Hurudant är hans hjärtetillstånd — älskar han rättfärdighet? Om det är ett barn eller någon som har fötts psykiskt utvecklingsstörd, hur stor betydelse bör då familje- eller samhällsansvar ha i fråga om detta? — 1 Kor. 7:14; 5 Mos. 30:19.
17 Det är obestridligt att ingen av oss är kvalificerad att väga dessa, och kanhända många andra, mycket viktiga faktorer och principer. Vi skulle inte kunna komma fram till domar som är fullkomliga, rättfärdiga och rättrådiga. (5 Mos. 32:4, NW) Varför skulle då någon av oss bli onödigt fördjupad i att försöka avgöra vilka som skall överleva och vilka som inte skall göra det? Om vi säger: ”Jag tror att de här människorna i den här bestämda situationen är ’getter’ och kommer att gå förlorade för evigt, medan de som är i den där andra kategorin kommer att leva”, gör vi inte då oss själva till domare? (Jak. 4:12) Hellre än att försöka avgöra om en viss människa, familj eller skara människor passar in på beskrivningen av ”getterna” eller inte, kan vi vara nöjda med att överlåta saken i händerna på ”hela jordens domare”. — 1 Mos. 18:25.