Frågor om Jehovas Vittnen

Jag längtade verkligen efter att bli tillräckligt gammal för att döpa mig! Exakt vilken ålder detta skulle kunna ske minns jag inte riktigt, konstigt nog. Men jag hade helt klart för mig att jag skulle bli heltidsförkunnare och viga hela min tillvaro åt rörelsen. Jag studerade ivrigt inför varje möte så jag skulle få svara under mötet, och var alltid med i grupperna som gjorde framträdande på scenen så man skulle framstå som en förebild för de andra unga i församlingen. Helt sjukt vad man engagerade sig, och vilken tur att jag lyckades få upp ögonen och lämnade innan jag blev värre traumatiserad än jag blev.

Intressant, vad var den antisemitismen, kan du utveckla?

Det var precis vad jag tänkte med Jehovas Vittnen, att det var så mycket måsten och krav hela tiden. Då jag ibland mötte personer från andra, "falska" kyrkor- så uppfattade jag att dom var så kravlösa i jämförelse, men det var ju enligt Jehovas Vittnen ett tydligt tecken på att dom var förvirrade och inte visste vilket som var den rätta läran.

Vad var det som fick dig att bryta upp, när började tvivlet att gro?

Judarna var ju de första som svek Jehova och de tappade ju sin status som guds utvalda folk,. Även min nyfikenhet kring judendomen och judarnas status var ämne för några samtal med de äldste, och jag fick nog aldrig några riktiga svar på varför inte judar skulle kunna leva i paradiset, bli en av de smorda eller ens kunna bli äldste. När jag började ifrågasätta så var det så mycket som hände samtidigt så minnet är lite ihopblurrat. Eller så fick jag helt enkelt inga svar,på det heller, samma som Noas ark, Jättarna, Demoner, kvinnors status, böghatet och deras jävligt obehagliga inställning till sex över lag osv. Att jag var så vetgirig och inte var nöjd med svaren "det bara är så, Jehova är allsmäktig" gjorde att jag blev utstött ur församlingen, Morsan och min syster fick ta jävligt mycket skit när de bestraffade mig genom att ge sig på dom. Min sista kontakt med den församlingen var att jag började slåss med en av de äldste, de övermannade mig och kastade helt sonika ut mig. Jag, min mamma och syster flyttade till en annan stad, de bytte församling och jag vägrade ha med JV att göra. Long story short. Min far begick självmord, jag hoppade av sekten, droger, våld, sex, skakig skolgång, självskadebeteende, psykvård. Sen vart jag väl vuxen antar jag. Jag tror jag delar historia med många avhoppare faktiskt.


Det som startade alltihop var dock så enkelt att jag satt så många timmar på biblioteket när jag gick mellanstadiet. Jag var en så där överintelligent unge som grävde i allt, älskade naturvetenskap, matematik och historia. läste, forskade, ifrågasatte allt jag bara kunde. I början var det ju självklart för jag skulle kunna tjäna gud bättre, men det blev ju inte som jag tänkt.

Jag var också "en så där överintelligent unge som grävde i allt, älskade naturvetenskap, matematik och historia. läste, forskade", men jag kom till slutsatsen att det är Jehovas vittnen som har svaren och sanningen om vår verklighet. Jag växte upp i princip ett ateistisk hem, vänner och bekanta pratade aldrig om Gud eller religion, så jag antar att även dom var ateistiska, och jag själv betraktade mig som ateist och trodde på evolutionsteorin trots att jag inte hade satt mig in i frågan.

När Jehovas vittnen ringde på dörren, när jag var i 24 års åldern, så bekräftade dom att jag inte hade tänkt fel, jag hade inte fått förståelse för mina tankar om verklighetens tillvaro från min omgivning. Jag kände att jag hade hittat sanningen om vår verklighet, och detta genom "Levande bibeln", en översättning som inte har något med Jehovas vittnen att göra, utan jag hade fått den översättningen från en församling som har kopplingar till Pingströrelsen.

När jag sträckläste NT i min ensamhet i den översättningen, så insåg jag att sanningen finns i bibeln. Och eftersom jag hade fått denna översättning från denna frikyrkliga församling, så trodde jag att dom hade sanningen och stannade kvar där i några månader, bland det första jag reagerade på, som inte stod i bibeln var när dom pratade om treenigheten. Då började jag jämföra vad denna församling sade och vad Jehovas vittnen sade, och allt Jehovas vittnen sade stämde med bibeln.

Dessutom, du har fel i hur Jehovas vittnen ser på judar, dagens judar ser man på samma sätt som andra religiösa. Och mycket annat som du uttrycker har du fått om bakfoten.

Ja, det blir konstigt när de är så övertygade om något och sen inte kan svara...

Bra sammanfattning, då förstår jag. Visst, denna utfrysning är farlig, där tänker jag speciellt på barnen, men även vuxna som tappar hela sitt sociala sammanhang, att bli utfryst och bli socialt isolerad är nog en bland de värsta saker en människa kan uppleva.
Då väljer man nog hellre att vara låtsasreligiös, än att bli av med "vänner", kanske sitt hem, kanske inte får träffa sina barn som inte vill umgås längre.. släkten fryser ut en, man är plötsligt en dålig människa som ingen vill umgås med...

Hur är det nu, förr vet jag det var någon skandal på en skola som J.V hade, har dom kvar sina friskolor?
Finns det ställen de kan vända sig till och få hjälp när de vill lämna församlingen? Förr vet jag det fanns s.k avprogramerare, vet inte om det finns längre.

Vi kan svara, problemet är om människor inte kan lyssna.

Har Jehovas Vittnen haft friskolor? Inte vad jag känner till. 🤔

Utmärkt exempel på fördomar som florerar om Jehovas vittnen.

Alltså jag vet inte om det skulle vara mer negativt om JV skulle driva skolor. Men såvitt jag vet har det aldrig förekommit.

Ni kan inte ge svar på en enda kritisk fråga och sämre "lyssnare" än JVs kan man knappast hitta. Ni täcker ju fan i mig för öronen på riktigt såfort obekväma sanningar tas upp.

Det glädjer mig dock att du förmodligen skrämt bort 10 gånger fler potentiella offer än du rekryterat.