Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Ok, du skiljer på organisationen och scientologi. Som jag förstår det så har du tagit avstånd från scientologikyrkan och nu frilansar? Jag har inte läst någon scientologibok, men min erfarenhet av dig är inte så mycket bättre än det jag sett hur människor i organisationen agerar.
Jo, jag har tagit avstånd ifrån scientologikyrkan och skiljer definitivt på faktisk scientologi och vad scientologikyrkan sysslar med. Först därför att jag märkte att man inte praktiserade vad texterna säger och sedan att man avsiktligt ljög för medlemmarna om t.ex. organisationens storlek och ”expansion” och påstådda framgångar och bedrifter. Jag ansåg inte att jag kunde vara en del av det när mina försök att korrigera felaktigheterna inte ledde till någon ändring.
Sedan dess har jag även gradvis tagit allt mer avstånd ifrån scientologin som sådan, även om jag fortfarande anser att det finns vissa korn av sanning inom scientologin. Med ”korn av sanning” menar jag inte vetenskapligt bevisad sanning, utan att det stämmer med min verklighetsuppfattning och att jag alltså sett att livet faktiskt fungerar på det viset, men att det långt ifrån gäller allt inom scientologin. Jag har inte praktiserat någon scientologiprocess eller gjort något annat scientologirelaterat med någon annan på över 20 år, så nej, jag är ingen aktiv scientolog ens utanför organisationen. Jag ser mig alltså som f.d. scientolog.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Du menar alltså att bara för att Jv anser att falsk religion beskrivs som skökan i bibeln, så är man inte ödmjuk?
Nej, det menade jag inte. Jag menade att påståenden om att andra kristna egentligen inte är kristna och alltså kan liknas vid skökan inte är en ödmjuk inställning gentemot övriga kristna. (Jag räknar dem som kristna, även om du kanske inte gör det, så därför kallar jag dem för ”övriga kristna”.)
Ödmjukhet handlar (i alla fall enligt ordboken) om att inte hävda sig gentemot andra, att inte framstå som stolt eller förmer än andra. Då kan man knappast påstå att man har den enda sanningen, att andra har fel och att man själv är en av Gud utvald grupp. Det är inte ödmjukt. Så är det bara.
En annan nyans av ödmjukhet är att inte klandra andra eller att inte påpeka deras fel, vilket alltså gör att någon som kallar andras religiösa åsikter som falska och liknar dem vid berättelsen om skökan inte kan sägas vara ödmjuk.
Det är vad jag menade. Har du en annan betydelse av ”ödmjuk” så får du gärna visa mig var den finns att läsa.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Menar du att man inte kan beskriva något som ont, utan att sluta vara ödmjuk?
Nej, det menade jag inte heller. Jag menar att sättet som det beskrivs på och attityden inte är ödmjuk.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Det har allting med frågan att göra, Jesus var ödmjuk, han tvättade t.ex. lärjungarnas fötter, men bara för att man är ödmjuk, så betyder det inte att man ignorerar ondska och orättvisa.
Just det, men just i det ögonblick som du citerade så var han inte ödmjuk, eller hur?
Han skällde ju ut och förbannade de skriftlärda och fariseerna och kallade dem för ormar och huggormsyngel. Knappast ett ödmjukt sätt att uttrycka sig på.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Nej, jag sade inte att hela gruppen är dömd, jag sade att individer blir enskilt dömda av Gud, men falsk religion i sin helhet är dömd.
Jo, jag såg det, men det tycker jag bara är en undanflykt. Med det menar jag att ni sannolikt inte anser att det finns särskilt många inom dessa övriga samfund som faktiskt genom rent leverne kommer att kunna ha en möjlighet att få en gynnsam dom av Gud medan de är medlemmar i dessa andra samfund och följer vad de samfunden lär och predikar, det vill säga att de inte kan t.ex. både be till helgon och vara Gud till lags.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Detsamma gäller för Jehovas vittnen, bara för att Jv som organisation är utvald av Gud, så betyder det inte att alla i organisationen kommer att få en gynnsam dom från Gud. Det kan t.ex. finnas vargar i församlingen:
Just det. Det beror ju på hur varje enskild medlem har levt sitt liv och hur fast dennes tro är (och i slutänden, naturligtvis, om Gud och paradiset ens existerar över huvud taget).