Citat:
Känslor är svårt att tygla, om man har vissa känslor så går dessa inte att ta bort på en gång. Men känslorna bygger på hur man lever sitt liv, vad man väljer att göra och tänka på i sitt liv.
Ett exempel: En krigsskadad person som har PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) känner väldigt mycket. Personen kan agera utåt på ett kriminellt sätt, betyder detta att personens kriminella gärningar är godtagbara, eller betyder det att personen måste bearbeta dessa negativa känslor?
Citat:
Jag säger att människan är inte skapad lika, vi är skapta med en uppgift. De är inte normalt att man skall ha ett yrke och en fritid. De är inte så vi är skapta utan mer att vi har en uppgift. Om vi har en uppgift vi inte kan utföra så blir de kaos. Samhället går inte efter våra biologiska behov, så de kan uppstå komplikationer. Så brott hänger ihop med att samhällsstrukturen är felaktig. Religion har baserat detta och är inte fullbordade mer än för de personer som är skapta inom ramarna.
Jag håller med om att människor inte är skapade lika, vissa föds t.ex. med fysiska sjukdomar som neurosedyn, andra föds med psykiska sjukdomar. Men nyfödda är inte predestinerade att bli onda, det handlar om många faktorer där den fria viljan är den viktigaste faktorn.
Citat:
Nej ondska är inte bara ett ord, om en person torteras så håller nog dom flesta människor med om att det är ondska, att det är något ont att tortera andra människor som exempel.
Citat:
Det finns ett skriftställe som belyser detta extra tydligt:
"I Eden, Guds trädgård, bodde du. Du var höljd i ädelstenar av alla de slag: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, rubin och smaragd. Av guld var dina smycken och prydnader, gjorda åt dig den dag du blev skapad.
Du var en kerub som jag hade smort och satt till beskyddare. På det heliga gudaberget bodde du. Där gick du bland gnistrande stenar. Du var oförvitlig i allt vad du gjorde, från den dag du blev skapad till dess att orätt kom i dagen hos dig.
Din vidlyftiga köpenskap drev dig till våld och synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och jagade bort dig, beskyddande kerub, från de gnistrande stenarna. Din skönhet gjorde dig högmodig, och du förödde din vishet och storhet." (Hes 28:13-17 Bibel2000)