Citat:
Ursprungligen postat av ElinAndersson
patetiskt, ser ni en röd tråd?

Ta och läs många utan dom kontaktannonser som är från "helsvenska" tjejer.
Där är det "Du ska vara snygg, du ska vara stark, du ska vara tränad, du ha god ekonomi, du ska ha jobb, du ska ha ett stabilt liv mm mm".
Många helsvenskar som även vill ha en man med god ekonomi...
Sedan får du även tänka dig att det ligger i deras kultur att mannen ska försörja kvinnan genom att mannen oftast har mycket godare ekonomi än kvinnan i deras länder.
Det ligger även i kulturen att fråga väldigt öppet vad för inkomst manen har i början av ett förhållande.
Tänk även så här, om du ska flytta ifrån din familj, dina vänner, dina arbetskamrater, dina barndomsminnen, ditt land. Då vill du nog inte få någon jävla problemkille som aldrig har haft jobb, inte kan sköta ekonomi, inte har bra ställt. Visst, kärleken (den ÄKTA pratar vi om nu) har inget med pengar att göra, men sätter man ut en kontaktannons så kan man självklart gallra ut dom värsta nitlotterna.
Men visst finns det många tjejer som söker lyckan från sitt fattiga land genom att skaffa en kille från ett annat land.
Men samma sak sker ju även i Sverige, man ser ju lite då och då en riktigt ful gamal gubbe som är rik med en ung och vacker helsvensk tjej, tror du på alvar att det är någon skillnad?
Citat:
Ursprungligen postat av WalterSullivan
jävla slynor dom måste ha en man som försörjer dom resten av livet dom klarar sig inte annars

"suck" kvinnan har alltid varit det svaga könet
Hur kommer det sig att dom flesta asiatiska tjejer har jobb vääääldigt fort i Sverige?
Har själv en tjej från Asien (träffade henne i Sverige, hon var här i Sverige på semester), hon fick jobb ca 4 månader efter hon kom till Sverige med UT, och alla hennes vänner som hon har fått här i Sverige som också är från Asien har nästan alla jobb...
Sedan så är det en jävla klysha att dom ska vara så underlägsna. Dessa tjejer är fan så mycket mer "stake" i än vad det är i svenska tjejer.
Vill dom inte säger dom DIREKT "NEJ!", inte som i Sverige "Kanske, vet inte, beror på". Dom är mycket mer rätt fram. Dom säger det dom vill, är något inte bra säger dom det på direkten utan att hålla det inne och trycka på det i flera veckor.