Citat:
quark skrev
Jag kan ingen japanska, men här är en ny tabell med data som är så osannolika att det måste vara sant.
I reaktor 2 nu. Enorma mängder aktivitet av I-134: en miljard becquerel per kubikcentimeter.
NISA-experten gör försök att göra det låta mindre farligt: "Det är borta snart".
Men olyckan hände för 380 halveringstider sedan. Aktiviteten av jod-134 borde ha varit omätbart lågt om reaktorn hade varit av. Det blir allt mer uppenbart att det pyr fortfarande ordentligt i olika reaktorer.
Reaktor 2: Cesium-137 2.3 X (10 upphöjt till 6) = 2 300 000 Bq/cm3.
"Japanska gränsvärden för jod-131 och cesium-137"
Jod-131 i mjölk och dricksvatten: 300 becquerel per kilo för vuxna och 100 bequerel per kilo för barn.
Jod-131 i grönsaker: 2000 becquerel per kilo.
Cesium-137 i mjölk och dricksvatten: 200 becquerel per kilo
Cesium -137 i grönsaker: 500 becquerel per kilo"
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=40845.250;wap2
Om en vuxen får 63 000 Bq cesium 137 i kroppen via födan, orsakar detta en stråldos på 1 mSv.
Detta förhållande gäller bara för cesium 137, inte andra radioaktiva ämnen.
http://www.stuk.fi/sateilytietoa/mitaonsateily/sv_FI/ionisoiva/
För Cesium-137 gäller att halveringstiden är 30 år. Därför tar det ungefär 120 år för koncentrationen av Cesium-137 att nå ner till 7% av den initiala koncentrationen.
För ämnen med lång fysikalisk halveringstid, som exempelvis Cesium-137, är den biologiska halveringstiden av stor betydelse. Den biologiska halveringstiden är den tid det tar för ett radioaktivt ämne att halveras i människans kropp - dvs om du vid ett tillfälle äter en måltid som innehåller 200 Bq (Becquerel) kommer du att efter ca tre månader ha kvar 100 Bq och efter ytterligare tre månader ungefär 50 Bq eftersom den biologiska halveringstiden för Cesium-137 är ungefär tre månader.
http://www.risknet.foi.se/radiak/fakta.htm
Hmm...

"Det är bort snart".