Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag läste en bok i slutet av 90-talet som hans maka Birgitta Tullberg skrivit tillsammans med honom. "Naturlig etik - en uppgörelse med alturismen" 1994

http://books.google.se/books/about/N...AJ&redir_esc=y

Den gjorde intryck men jag minns inget av debatten den orsakade. Hittade dock lite info om vad den ställde till med;

http://www3.lu.se/info/lum/LUM_09_99/02_arv.html

* .

Här sätter du ner fingret på något som ibland förbises. Det är inte så enkelt som att alla som kritiserar invandringspolitiken hamnar i frysboxen. Newsmillskribenter och bloggare som Merit Wager når visserligen bara en liten krets, men de är respektabla. Samma sak kan sägas om Zulmay Afzali, som skrivit "En flykting korsar ditt spår", eller om Jan Tullberg. Det är för mycket ordning och reda med dem för att de ska gå att rå på, samtidigt som de inte har så stor genomslagskraft att man gör sig besväret att angripa dem i onödan.


Sandelin och Arnstberg var redan persona non grata när de skrev boken. Sandelin har tidigare kunnat bli publicerad på DN Debatt och i Göteborgsposten, men redaktörerna tyckte väl vid någon punkt att han gick för långt. Duon förlorade inget väsentligt på att ösa på för fullt. Den invandringskritiska rörelsen har för övrigt så många egna kanaler och sympatisörer att det faktiskt går att marknadsföra och sälja en bok utan hjälp av mainstreammedia. Jag skulle tro att "Invandring & Mörkläggning" sålt lika bra eller bättre än politisk litteratur utgiven av de stora förlagen normalt gör.


Angående punkt ett: Avpixlat har redan skärpt till sig så gott dess lätt labila medarbetare nu kan, och dessutom sampublicerar man med Dispatch International, vilket innebär att det finns åtskilligt med icke-anonymt material på sajten. Tillsammans med krönikörerna Dagerlind, Madoru, Torssell och den pliktskyldigt återkommande Mishra blir anklagelserna om opersonlig hatsajt inte så trovärdiga.

Däremot är det så att marknaden för invandringskritiska medier kan vara mättad. Avpixlat faller snabbt på Alexa, vilket troligtvis beror på att redan övertygade SD-sympatisörer inte orkar med mer eländesbeskrivningar, medan det tillkommer få nya läsare.

Fria Tider pendlar mellan riktigt bra artiklar och att komma med rena osakligheter. Redaktionen gör ett hyfsat jobb, men varumärket är något överskattat. Och de surmulna bredsidorna mot HBT(Q)-rörelsen och feminism/jämställdhet bidrar till att marginalisera sajten.

Snaphanen har bra, sansade texter. Troligen den invandringskritiska blogg som har bäst genomsnittlig nivå. Men man predikar för de redan troende. Exponerat är bara en hatsajt och behöver knappt kommenteras.

Bäst är föga förvånande Dispatch International, eftersom de bedriver eget journalistiskt arbete. Men vi får se hur länge de klarar sig rent ekonomiskt.

SD har pratat om att starta en ny tidning, men än så länge är det bara just prat. Troligen är organisationen lamslagen av inre konflikter. Uteslutningen av Ehn kostade på.

Min poäng är att alternativmedia knappast lär erövra något nytt territorium inom det närmaste.

Vad gäller punkt två och tre som du anför har jag inte så mycket att tillföra. Sandelin och Arnstberg var som sagt redan utstötta av etablissemanget, och eftersom det skärs ner hej vilt på landets medieredaktioner kan vi knappast vänta oss några nya, spännande röster i det offentliga samtalet.


Mångkulturens vänner har inte bara Åkesson, invandringskritiska bloggar och Flashbackrassar att bekymra sig över. Dessutom måste de hantera att det finns politiska strömningar bland invandrare som är i enlighet med hur saker och ting brukar gå till i deras ursprungsländer. Vi kan räkna med en konsekvent sekteristisk reaktion. Invandrarna kommer ursäktas vad de än gör. Att vi svenskar förväntas sitta och le som idioter är ett mycket sakligt sätt att beskriva det.


Jag hör till dem som menar att man inte ska tillskriva journalisterna större makt än vad de har, och att man absolut inte ska lägga ner energi på att hata dem. Den verkliga makten finns nämligen hos den enskilda medborgaren och de politiska partierna, det handlar bara om att använda sig av den. Men visst är det lite provocerande med dessa satans Bror Duktig-människor som alltid ska leka politruker? De förestående massuppsägningarna inom mediebranschen kommer förhoppningsvis dämpa dem en smula.

/SD-trollet

Det låter som att du förespråkar två totalt motsatta strategier här. Kan du förtydliga? Menar du att Gudmundson (till skillnad från Sandelin, Arnstberg, Formgren eller Wager) är så pass etablerad att han kan kosta på sig större utsvävningar gällande associationer till SD-media? Eller anser du att Dispatch är en mer rumsren produkt än Avpixlat eller Affes?

TACK! Oerhört intressant. Ännu en bok som blivit en icke-bok genom svenska Orwell-medias försorg.


I Arnstbergs och Sandelins bok publiceras ett utdrag ur ett opublicerat manuskript av Jan Tullberg. Om jag förstod rätt, så hade det inte gått att hitta någon förläggare.

Gudmundson är betydligt mer etablerad än de övriga du nämner. Att han fortfarande är kvar på SvD:s ledarredaktion demonstrerar detta. Han har många vänner i "etablissemanget". Sen har vi de "folkligt etablerade" namnen som Herman Lindqvist, Ulf Nilsson och Janne Josefsson. Sitter man säkert som dessa är vinner vi alla på att de nyttjar sina positioner till att legitimera alternativmedia och till att flytta frontlinjerna i debatten.

När det gäller Sandelin & Arnstberg som står på gränsen till att vara acceptabla röster i MSM är refererande till Avpixlat och Affe kontraproduktiv. Det gör det lätt för Seglora Smedjas bataljoner att markera dom med pestflagga och knuffa ut dom över kanten och ut i näthatarnas Limbo.

Men som Charlie Lindh skriver i sitt mycket läsvärda inlägg ovan så var Sandelin & Arnstberg redan pestflaggade och de hade nog därmed inget att förlora.

En common sense-stjärna i vardande som Marika Formgren vore det dock eländigt att förlora pga guilt by association with Flashback.

Det tycks gå upp för somliga att det går alldeles utmärkt att formulera och distribuera "olämpliga" åsikter och nå ganska många människor oavsett om dinosaurie-media lägger sig i. Jag förstår inte varför realister och ilskna gräsrötter har så svårt att se värdet i de många alternativa kanalerna som finns. Flashback t ex är ett gigantiskt forum där enskilda poster når 10.000-tals människor när vinden ligger rätt. Och här, till skillnad från t ex Aftonhoran, kan man vara säker på att inläggen verkligen blir lästa, snarare än förbibläddrade, vilket jag tror 90% av Aftonhorans läsare gör när de ser rubriker om zigenarsnyft o dyl. Jag skulle vilja påstå att när man borrar ner till frågan om vilka artiklar som verkligen blir lästa (inte bara publicerade) så är skillnaden i reach mellan dinosaurie-media och alternativa kanaler inte särskilt stor. Dessutom är dinosaurierna på väg ner, och alternativa kanaler på väg upp. Det är 2013 nu, inte 1993.

Sandelin & Arnstbergs bok kommer att gå åt som smör i solen, och detta oavsett om DN nämner den eller ej. Glöm trötta gamla PK-media, de har grävt ned sig i skyttegravarna och väntar nu mest på döden. De kommer inte att ändra sig om någonting, de kommer inte att ge upp, de kommer inte att öppna en dialog med "fel" personer. Läget är och kommer att förbli fastfruset. Därmed kan man ignorera dem.

Jag har för mig att 98% INTE läser ledartexter överhuvudtaget och att Avpixlat har fler unika veckobesökare än opinionstexterna på aftonbladet.se.

Då ska man också komma ihåg att en stor del av de som läser en PK-text på Aftonbladet är arga SD-supporters som älskar att reta upp sig på idiotin.

Den som får in en text på Avpixlat kan alltså utan vidare hitta FLER LÄSARE än Lindberg, Pettersson och Swedin. Mats Dagerlind har säkert fler läsare per krönika än de allra flesta PK-skribenterna, oavsett tidning.

Det sprids en länk bland vissa "hippa" typer just nu på Facebook.
http://nojesguiden.se/blogg/nanna-jo...ebook-rasister

Nöjesguiden är ju nuförtiden någon sorts post-marxistisk hipstermagasin för surdegsbröds-typer ute på det etniskt segregerade Södermalm. Visserligen är vissa av grupperna hon tar upp lite larviga, men just att slänga sig med att alla är rasister känns ju väl lågt. Är det så här vänstern vinner mediakriget? Rasist-anklaga allt och alla med vit hudfärg.

Rasiststämpeln har stadigt i förlorat i kraft på sistone. Det du länkar till är bara gravstenen över rasiststämpeln. Må den vila i frid.

Förvisso träffsäkert skrivet angående påhittade PK-åsikter och påhittade PK-motståndare.

Vi minns ju alla när de äckliga fjollorna på Avpixlat hittade på att "PK" ansåg att pepparkakor var rasistiska.
Resultatet? Jo, någon "antirasistisk" ärkeidiot svalde betet och skrev nån puckad text om att Avpixlat hade fel och att det kanske var lite rasistiskt med bruna pepparkaksgubbar ändå.

Ungefär så funkar idiotins kretslopp. Vi ser det regelbundet när SD-bloggare och Aftonbladets kulturredaktion hetsar och provocerar varandra till att ständigt slå nya rekord i dumhet.

När man jämför hur många "läsare" olika media har på nätet får man inte glömma bort att statistiken förmodligen är otroligt skev till Aftonbladets fördel. På vääldigt många arbetsplatser tar man fram den sidan som mikropaus-sida när man har en minut till övers. Rent slentrianbeteende som sitter i då Aftonbladet var tidigt ute på nätet. Syftet med sådana mikrobesök på Aftonbladet är inte att läsa en ledare eller djupa nyheter, nä man vill bara kolla att inget "allvarligt hänt ute i världen".

Grejen är väl den att på Flashback, Avpixlat m.fl. är folk redan medvetna om vad som händer. Det gör alltså ingen jättestor skillnad såvida det inte länkas ut i "vanlig" media, som trots allt har många fler läsare.

Jag tror att det effektivaste sättet att få många att "vakna" är att kommentera i just vanlig media. Sen kan man hänvisa till alternativmedia, men att utgå från gammelmedia är A och O då de har miljontals läsare varje dag.