Citat:
Här lite färsk info för er som tror att 95% av Sveriges befolkning sitter och läser politiska ledare i dagstidningarna eller engagerar sig i KG Bergströms magsura observationer.
Summa: knappt hälften av befolkningen är överhuvudtaget i en position att nås av PK-medias utspel. Av denna hälft så är det förstås bara en viss (liten) del som intresserar sig för de politiska nyheterna, eller snyftsagor om zigenare. De flesta läser sporten, TV-programmet, populärkultur-sidorna, skvaller, osv.
Till detta kan läggas att endast 13% av befolkningen har förtroende för en tidning som Aftonhoran, och att en nästan försumbar del (var det 3%?) bryr sig om att läsa politiska ledare och debattinlägg på kultursidan.
En överväldigande majoritet av svenskarna skiter fullständigt i medias politiska "coverage"; antingen ser de den överhuvudtaget inte, eller så hoppar de förbi den.
En analys som år 2013 bygger på att samhällsfenomenet X eller Y är "mainstream-medias fel" bygger alltså på orimligt överdrivna antaganden om medias räckvidd. Vilket jag har sagt hela tiden. Siffrorna talar sitt tydliga språk... och "värre" (dvs bättre) blir det år för år.
Det är hög tid att avliva myten om gammel-medias betydelse. Ägna er åt verkligheten och vad som sker där istället.
Summa: knappt hälften av befolkningen är överhuvudtaget i en position att nås av PK-medias utspel. Av denna hälft så är det förstås bara en viss (liten) del som intresserar sig för de politiska nyheterna, eller snyftsagor om zigenare. De flesta läser sporten, TV-programmet, populärkultur-sidorna, skvaller, osv.
Till detta kan läggas att endast 13% av befolkningen har förtroende för en tidning som Aftonhoran, och att en nästan försumbar del (var det 3%?) bryr sig om att läsa politiska ledare och debattinlägg på kultursidan.
En överväldigande majoritet av svenskarna skiter fullständigt i medias politiska "coverage"; antingen ser de den överhuvudtaget inte, eller så hoppar de förbi den.
En analys som år 2013 bygger på att samhällsfenomenet X eller Y är "mainstream-medias fel" bygger alltså på orimligt överdrivna antaganden om medias räckvidd. Vilket jag har sagt hela tiden. Siffrorna talar sitt tydliga språk... och "värre" (dvs bättre) blir det år för år.
Det är hög tid att avliva myten om gammel-medias betydelse. Ägna er åt verkligheten och vad som sker där istället.
Jag tror det var 2% som läser ledartexterna på AB, samma storleksordning på kulturen. Vi talar om låga tvåsiffriga tusental läsare för den tröttsamma slentriankrönikan om att "nu är det äntligen dags att ta rasism och kvinnoförtryck på allvar!", trots att nästan 2 miljoner påstås läsa Aftonbladet online.
Jag tror t o m att "näthatarna" har svårt att riktigt bry sig längre om dessa trötta utspel. Om Katarina Mazetti skrivit sin text om svenskhetens icke-varande hade nog färre brytt sig, och brytt sig mindre.
Husby har också stukat självförtroendet hos åsiktseliten. De vet att mer kan komma snabbare än vi tidigare trodde vara möjligt och att det kan slå tillbaka att vara PK framöver. De smarta börjar nog bli lite tystare.
Däremot tror jag att media fortfarande har ett stort inflytande genom urvalet på nyhetssidan. Styr man det internationella och nationella nyhetsflödet så påverkar man ju hur folk tänker och vad de tänker på.
För att förstå detta diskretare inflyande behöver man ju bara fundera på var SD skulle ligga i opinionen om det var FT:s re-writes som miljontals människor skummade igenom istället för Aftonbladet re-writes.