Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag har deltagit i en frågetråd (https://www.flashback.org/t1371700) och kan knappast anklagas för att jag behöver skydd från "verbalt motstånd". Dessutom var det inte polemik mot någon, ens Fula Gubben, jag var intresserad av att exemplifiera med en linje som drevs i tråden. En tråd jag annars följer men inte har mycket tid att aktivt delta i.

Nej, då skulle jag förneka min egen dotters existens. Det vore konstigt.

Det är få saker personer på Timbro gör förutom att just debattera mot meningsmotståndare. Så någon sådan taktik existerar inte, tvärtom. Skulle jag inte diskutera med meningsmotståndare skulle jag inte jobba kvar där. Sedan är det väl primärt meningsmotståndare på arenor som dagspress, Twitter och inom partipolitiken och facken det handlar om, inte forumtrådar.

Meningsmotståndare låter bra. Men är det bara ett vackert ord med alltför uttunnat innehåll ?

Utgör urvalet av meningsmotståndare ett tvärsnitt av det svenska folket ? Eller kan ett annat mönster skönjas ? Följer åsikts fördelningen proportionellt inom gruppen av meningsmotståndare åsiktsfördelningen hos hela befolkningen ?

Han är varken amerikan eller ryss utan som alla antivita haters är han jude precis som hans antivita broder Wolodarski på judiska DN

http://en.metapedia.org/wiki/Noel_Ignatiev

http://patrickgrimm.typepad.com/zion...-ignatiev.html

Det beror ju på hur man uppfattar vad som är att överleva. Som namn kanske, men inte som klassisk tidning med undersökande journalistik och intellektuella analyser. DN är trots allt en affärsdrivande verksamhet och det finns ingen efterfrågan av sådant de skriver om. Marknaden för vänsterliberal kulturmarxism är jävligt liten. Med andra ord: det går inte att skapa ett fiktivt behov hur länge som helst.

Men Timbro går ju bra säger någon. Timbro lever på fonder och stiftelser från näringslivet. Tanken är att massinvandtring ska gynna företagare i och med konkurrens om jobben, sämre anställningstrygghet, lägre löner och det hela. En tämligen rationell och logisk strävan. Dessutom är det ju skattebetalarna som bekostar projektet. En ytterligare fördel är att man blivit god vän med vänstern, till och med deras allra mest extrema former. Hitintills har hela det här projektet inte kostat näringslivet någonting, snarare har man vunnit på det genom att högern ostört har kunnat genomföra skattesänkningar, privatisering av välfärden samt att vi fått en passiv arbetstagarorganisation.

Skillnaden mellan Timbro och DN är att Timbro bedriver lobbyverksamhet mot politiker och myndigheter medan DN har enskilda läsare som mål. Ytterst skulle man kunna säga att Timbros hela verksamhetsidé är att så split i samhället medan DN vill det motsatta. Men man kan inte ena ett folk genom att anklaga det. Det säger nära på sig självt att detta företag är misslyckat.

Just därför når SD framgång. Detta partis koncept bygger på att försöka bygga upp en slags gemenskap, igen, och det genom att framhäva det positiva med Sverige, sådant vi är bra på och bör bevara. En lyckad politik måste visa på något eftersträvansvärt, inte att hela tiden vara emot något. Visserligen kan man säga att SD är negativ till fri invandring, att man ser en fara i stor invandring, invandring skapar problem osv. Men allt fler inser att det ytterst inte handlar om detta, utan om att man vill ha tillbaks den trygghet vi tidigare hade, dvs. allt det som Timbro med största iver vill rasera.

Hade Timbro velat diskutera med meningsmotståndare, så hade man arrangerat sådana forum eller arenor där detta hade kunnat ägt rum. Någon sådan vilja existerar uppenbarligen inte. Vilket är fullt logiskt då det inte ligger i Timbros, ytterst deras ägares intresse och trovärdighet att som lobbyorganisation få sina ståndpunkter prövade av oliktänkare.

http://inslag.se/journal/2013/3/23/tonlagen.html

Sanna Raymans make Peter Santesson skriver om höjda tongångar på AB:s kultursida:


Har också reagerat på dessa domedagsprofetior som man använder sig av i Aftonbladet.
När vanliga, sansade inlägg i debatten inte räcker, när människor fortfarande står oförstående inför Aftonbladets skribenters åsikter så ska man alltså skrämma människor till insikt. Tonen höjs ännu en gång... även om det kanske var det höga tonläget som från början fick folk att dra öronen åt sig en smula?

Minns att Oisin Cantwell skrev något liknande högtravande om ett datum vi alla skulle minnas, för det var då saker verkligen förändrades i Sverige, det var början på slutet...
Jag får ibland en känsla av att de hoppas på att deras eländiga profetior ska inträffa bara för att de ska få nöjet att säga "vad var det vi sa", för att förstärka deras känsla av att de är de goda mot resten, mot ondskan.
Kanske kommer de hamna i någon historiebok som de verkliga hjältarna, kanske kommer att fint pris att instiftas i deras ära? En staty placeras på något torg av Daniel Swedin i antirasismens namn?

Klart han ska få en staty! Kanske Swedins nuna till och med kan få pryda 100-kronorssedeln i framtiden?

Tonen i deras texter får en ju att förstå att de har något mycket farligt som pågår, och Aftonbladet den enda platsen där sanningen kommer fram. Det är Aftonbladet mot eliten, mot mörkret.
Det är så självförhärligande att man inte kan annat än att skratta lite om det inte vore för att jag tror att det faktiskt är en ganska farlig väg att gå. Att skrämma människor är och kommer aldrig att vara en bra grej. Det är destruktivt vare sig man är god eller ja, motsatsen...

Vad är anledningen till att man vill att människor ska tro att Sverige är nästa Sydafrika, att vi går mot ett sådant samhälle?
För de kan ju omöjligen tro på det själva? I sådana fall skulle jag nog påstå att de är en aningens paranoida.

Edit: Kan vara värt att tillägga att bakgrunden till Swedins ledare är att busschauffören Bengt Backman ville separera sk "snusgubbar" och vanliga passagerare från varandra...

http://www.expressen.se/nyheter/buss...lir-forbannad/


Stackars Bengt, inte bara är han nu utpekad som främlingsfientlig och avstängd från sitt jobb, han är också den klarast lysande symbolen för ett framtida ondskefullt Sverige, med apartheidsystem och allt...

Lysande Swedin!

Vad säger Daniel Swedin konkret då? Vilken politiker eller mediafigur, händelse förutom bussincidenten lyfter han fram? Jag vill inte gynna AB med klick, därför frågan.

För om Swedin inte har något konkret exempel är ju hans text bara "ett nerskjutande av en halmgubbe". Det är i så fall inget farligt, bara en amatör-Goebbels i aktion.

Känslopjunks-propaganda kan vara effektivt i medvind, men eliten har inte medvind idag och det vet den.

Aftonbladet hade inte det här tonläget för några år sedan (bortsett från kultursidorna då), de var lagom softa och mittensossiga. Men alltsedan Pettersson, Lindberg och stalinistkeruben Swedin tog över är det som om någon tinat fram 68-vänstern ur cryosleep. Det är spott och fräs och nävar i luften och oförsonligt högerhat dag ut, dag in. Är den där trojkan en trojansk häst som Ohly har puttat in, eller vad är det frågan om?

Jahapp, tack för "huvud-uppen" Siegfrid. Det var ju positivt att Cwejman hittat ett stycke där Fula Gubben försökte låta sansad snarare än att hånfullt raljera om skäggbarn osv. Kanske ska börja höja nivån på mina inlägg? Men då försvinner ju det skojiga.

Den här "rasifieringen" är en rätt intressant fråga. I USA har man drivit det väldigt långt; både media och vanligt folk snackar om race, race, race utan att blinka, och varenda demografisk skärning som görs brukar även inkludera etnicitet. När man är nere på individnivå är man förstås mer försiktig, men i samhällsfrågor är ras alltid en central parameter. Situationen är radikalt annorlunda mot Sverige, men troligen hamnar vi där så småningom.

Det finns ett argument om "racial pride" som stöder snacket om ras (alltså "black and proud" osv) som har en viss vikt, så en helt entydig analys är svår att göra. Att white guilt hör hemma på historiens sophög tycks dock vara ett faktum överallt utom möjligen på Aftonhorans kultursida.

De som äger och styr media har mycket bättre koll på vad som händer än "realister" på Flashback, det kan du vara säker på.

När ska folk sluta vara så dumma att de tror att alla ledande makthavare inom media och politik inte vet vad som händer? De vet vad som händer eftersom det är de som har iscensatt det hela. De vill att det som händer ska hända. Att de sen har nyttiga idioter och korrupta lismare som anställda är en annan sak. De som sitter på den verkliga makten vet mycket väl vad som händer och hur det står till. Att allt skulle vara ett "misstag" och att makthavarna inte vet hur det förhåller sig är helt orimligt och osannolikt.