Citat:
Ursprungligen postat av
SithMaster
Mitt svar är att det svenska folket gav bort sitt land frivilligt i allmänna val. Förmodligen förstod de inte att det var det de gjorde, men det är iaf det de samlat röstat för i ett antal decennier.
Väljarna får sällan vad de röstar på. Inte har en överväldigande majoritet av svenska folket velat ha det samhälle vi har nu. Flyktingpolitiken har varit noli me tangere fram till senaste valen för partierna utom ett och det har negligerats eller nazistämplats av andra partier och totalmedia. Inte ens i valrörelsen 2018 talades det särskilt mycket om den chockerande förändrade demografin i Sverige från media och 7 riksdagspartier. (Minns när Sverige plötsligt nådde 10 miljoner för några år sen och hur en förundrad mediakår noterade faktumet utan direkt entusiasm. Kan naturligtvis inte bevisa detta eftersom det inte sattes på pränt men ett tränad öga kan urskilja sånt mellan rubriker och rader)
"Vi såg det inte komma" passar bra här.
Väljarna har inte haft något att välja på när båda blocken haft samma inställning till folkutbytet fram till idag. SD är av media och andra partier för stigmatiserat för att kunna få mer än max 20 % av väljarkåren och kan få igenom 10 % av sin politik när en reinfeldtskt skadad Kristersson skall styra efter ett ev regeringsskifte nästa höst.
Vi får det samhälle en majoritet av väljarna röstat fram (ett mandat handlar det om), det är rätt men det är för enkelt att säga att svensken får det land han/hon röstar för. Det ligger oändligt med bråte mellan det politiken lovar i valdebatten och beslutet som fattas i riksdagen. Inte mycket sipprar fram mellan bråten och görs så är löftet oigenkännligt när det kommer fram.
Ett exempel: Folkpartiet/Liberalerna. Det som lovades väljarna från Westerberg fram till Björklund och det partiet verkligen gav sina väljare och Sverige? Det går inte att skriva om av humana hänsyn till partiet.
Ännu kommer av arbetsmarknadens förändring och bostadbristen 90 000 svårintegrerade in i landet årligen. Ett nytt Jönköping varje år. Om detta tiger Kristersson, ja faktiskt även Åkesson.
Politikerväldet och mediakåren är en gigantisk lögnapparat som verkar tillsammans för egna intressen. Notera hur alltmer skattepengar går till fristående medier och hur folket tvångsbeskattas av statliga medier, däri ligger kärnan i kotteriet politiker - media. Inför denna kolossala makt är väljaren chanslös.
Kotteriet är ett gisslantagande av politikerna genom media - hota med mindre pengar till oss och vi skriver skiten ur ert parti.
Det enda lösningen är att direkt efter valet om det blir blå majoritet, att röja ut rötan med skattpengar till Schibsted och Bonnier. Då har folket 3 år på sig att inse hur illa det varit och bra det blivit och då förmår inte tidningshusen att förleda igen. Och t o m Public Service kan friskna till.
Säg det istället för att väljarna har valt fram det Sverige som uppenbaras framför oss. Vi, en överväldigande majoritet av folket, är grundlurade. Att det går beror av en låg politisk kultur hos folket i allmänhet. Bara att jämföra med närmsta grannfolken.
I USA - som Sverige liknar mest genom medaiförtrycket där som här - börjar nu redan backlashen för woke-folket. De tar sig för pannan och undrar hur de, trots Trump, kunde rösta fram en halvsenil gubbe som försämrat det mesta i USA på endast halvannat år. (Mats Larsson, Expressen)
Måste annonsera om Jan Guillous krönika i dagens Aftonbladet. Han skriver efter att för tusende ggn nazistämplat Åkesson om "förbrytaren" Ebba Busch. Själv tänker inte Guillou på att han gjort sig skyldig till och fällts för betydligt värre brott än att säga sanningen på fel plats som Busch - spioneri. Och om det är lämpligt att då stämpla andra som förbrytare. Så långt tänker hah inte. "Jag är inte politiker" skulle han svara. Nej men han spelar rollen av etisk och moralisk vägvisare, skälmen.
