__________________
Senast redigerad av Lantarbetaren 2021-03-31 kl. 17:01.
Senast redigerad av Lantarbetaren 2021-03-31 kl. 17:01.
Det finns ingen strukturell rasism i Storbritannien, påstår regeringen i en ny rapport som redan nu väckt stor uppmärksamhet.Storbritannien: Ingen strukturell rasism finns (Expressen)
Slutsatsen – som enligt rapportförfattarna kommer ”förändra debatten om ras” – har mött kraftig kritik.
I rapporten konstateras det visserligen att det finns en ”noterbar” rasism i Storbritannien – men att man trots det bör ses som en förebild.
Slutsatsen dras efter att ”Commission on Race and Ethnic Disparities” har publicerat delar av sin stora rapport om rasism. Enligt The Guardian hävdar man i sammanfattningen att rapporten kommer att förändra debatten om ras i Storbritannien.
I den 264 sidor långa rapporten går man strikt emot Black lives matter – och hävdar att det inte finns någon strukturell rasism i landet.
– Ingen förnekar att rasism existerar. Vi har hittat bevis för det. Däremot, bevis för strukturell rasism? Nej, det fanns inte där, säger Tony Sewell, chef för Commission on Race and Ethnic Disparities, enligt BBC.
Rapporten slår förstås inte väl ut hos organisationer som Black lives matter.
/.../
21 procent av svarta i Storbritannien uppger i studien att de utsatts för trakasserier – motsvarande siffra för Sverige är 41 procent. I Finland uppger 63 procent att de utsatts.
– Fakta kring strukturell rasism ljuger inte, och vi noterar med en viss förvåning att oavsett hur mycket kommissionen försöker snurra till sina resultat så lever vi inte i en efter-rasism-tid, konstaterar Begun [chef för tankesmedjan ”Runnymede Trust”]
Skälet till att SD:s motsvarigheter runtom i Europa släppts in i finrummen är rent maktpolitiska. När partier, främst borgerliga, ställts inför valet att utestängas från makten eller kunna ta den bara de är beredda att samarbeta med populistiska- och främlingsfientliga partier har de oftast valt det senare.Sett till populisternas utsikter att påverka politiken tycks Hansson se någon sorts anpassning som ofrånkomlig. Han verkar inte ens uppfatta det som ett nederlag att Sverige blir mer som de flesta andra länder, vilket ju länge varit en utbredd uppfattning i vårt land, utan konstaterar mer faktum.
De är inte så att de etablerade partierna längtar efter att få samarbeta med högerpopulister men i många länder har man anpassat sig till den bittra verkligheten att väljarna röstar på populister, hellre än att avstå från makten.
/.../
I västra Europa har demokratin hållit ställningarna trots högerpopulister i regeringar och som stödpartier, åtminstone om man får tro Freedom House Index som graderar ländernas demokratiska status. Länder som Italien, Österrike och Nederländerna liksom de nordiska håller ställningarna.
Det är bara i det helt utan demokratiska traditioner Östeuropa, när högerpopulistiska och främlingsfientliga partier fått egen majoritet, som demokratin lidit svåra nederlag. Som Ungern och Polen.
Ser man till vad de högerpopulistiska partierna lyckats uppnå i regeringsställning kan man konstatera att deras inflytande överlag varit större som påtryckare.Wolfgang Hansson: Sverige på väg att bli ett land som alla andra (AB)
/.../
Andra partier har fungerat som katalysator för att få de etablerade partierna att anpassa sig till deras nationalistiska och mer invandringsfientliga politik. Även inom kriminalpolitiken har de haft stor inflytande utan att sitta i regeringen.
Därvidlag utgör Sverige inget undantag. Nu är Sverige på allvar på väg att bli ett land som alla andra.
Skälet till att SD:s motsvarigheter runtom i Europa släppts in i finrummen är rent maktpolitiska. När partier, främst borgerliga, ställts inför valet att utestängas från makten eller kunna ta den bara de är beredda att samarbeta med populistiska- och främlingsfientliga partier har de oftast valt det senare.Sett till populisternas utsikter att påverka politiken tycks Hansson se någon sorts anpassning som ofrånkomlig. Han verkar inte ens uppfatta det som ett nederlag att Sverige blir mer som de flesta andra länder, vilket ju länge varit en utbredd uppfattning i vårt land, utan konstaterar mer faktum.
De är inte så att de etablerade partierna längtar efter att få samarbeta med högerpopulister men i många länder har man anpassat sig till den bittra verkligheten att väljarna röstar på populister, hellre än att avstå från makten.
/.../
I västra Europa har demokratin hållit ställningarna trots högerpopulister i regeringar och som stödpartier, åtminstone om man får tro Freedom House Index som graderar ländernas demokratiska status. Länder som Italien, Österrike och Nederländerna liksom de nordiska håller ställningarna.
Det är bara i det helt utan demokratiska traditioner Östeuropa, när högerpopulistiska och främlingsfientliga partier fått egen majoritet, som demokratin lidit svåra nederlag. Som Ungern och Polen.
Ser man till vad de högerpopulistiska partierna lyckats uppnå i regeringsställning kan man konstatera att deras inflytande överlag varit större som påtryckare.Wolfgang Hansson: Sverige på väg att bli ett land som alla andra (AB)
/.../
Andra partier har fungerat som katalysator för att få de etablerade partierna att anpassa sig till deras nationalistiska och mer invandringsfientliga politik. Även inom kriminalpolitiken har de haft stor inflytande utan att sitta i regeringen.
Därvidlag utgör Sverige inget undantag. Nu är Sverige på allvar på väg att bli ett land som alla andra.
/.../
I västra Europa har demokratin hållit ställningarna trots högerpopulister i regeringar och som stödpartier, åtminstone om man får tro Freedom House Index som graderar ländernas demokratiska status.
Freedom House is the oldest American organization devoted to the support and defense of democracy around the world. It was formally established in New York in 1941 to promote American involvement in World War II and the fight against fascism.https://freedomhouse.org/about-us/our-history
...
Initially, the mission of Freedom House was to counter isolationism, a powerful force promoted by the America First Committee.
...
Freedom House believed that American leadership was crucial if the post-war world were to evolve into a place where democracy was the normal state of affairs, and not an exception. After the war, Freedom House supported the creation of the institutions that were critical to the promotion of peace, human rights, and cooperation between nations. Freedom House supported the Marshall Plan, the Universal Declaration of Human Rights, and the Atlantic Alliance.
Alarmed at the imposition of Soviet satellite regimes in Eastern Europe and beyond, Freedom House supported an American policy that was meant to counter Moscow’s expansionism and encourage an American foreign policy that placed the promotion of freedom at its core.
Freedom House also devoted its attention to two domestic problems during the 1950s. The first was the struggle for racial equality.
Graduate, Harvard College. Long career in journalism, serving in a variety of roles at the Washington Post, including National Editor and White House Correspondent. February 2017, joined Freedom House, which seeks to promote democratic change through research, advocacy and action; currently, President of Freedom House. Formerly: led the genocide prevention efforts, then Director, U.S. Holocaust Memorial Museum’s Levine Institute for Holocaust Education, which oversees the Museum’s education and exhibition programmes. Former Marshall Memorial Fellow, German Marshall Fund. Former Media Fellow, Hoover Institution. Member, Council on Foreign Relations. Member of the Board: National Security Archive; Harvard Crimson Alumnihttps://www.weforum.org/people/michael-j-abramowitz
Michael Abramowitzhttps://freedomhouse.org/expert/michael-abramowitz
President
Michael J. Abramowitz is president of Freedom House. Before joining Freedom House in February 2017, he was director of the U.S. Holocaust Memorial Museum’s Levine Institute for Holocaust Education. He led the museum’s genocide prevention efforts and later oversaw its public education programs.
He was previously National Editor and then White House correspondent for the Washington Post. He is a member of the Council on Foreign Relations and former fellow at the German Marshall Fund and the Hoover Institution. A graduate of Harvard College, he is also a board member of the National Security Archive.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106