Ja, staten måste reformeras inifrån. Men HUR ska det kunna ske i Sverige när det INTE ENS går att enas om en problembeskrivning? VAD behöver reformeras och VARFÖR?
Mångkulturen är ett bra område för att tydliggöra problemen eftersom den påverkar hela samhället. HUR ska man kunna åtgärda ett problem innan problemet är definierat? Det är förstås omöjligt.
Om inte svenska folket snart reser sig mot våra dysfunktionella medier och makthavare är det kört. Ett så svagt folk klarar inte det ansvar som demokratin kräver. Då kommer andra kulturer att ta över. Vi går mot samma öde som Syrien, såvitt jag begriper. Och det är helt självförvållat – det är helt jävla otroligt.
Vi enas mer och mer.
Det är lustigt hur fort ett "Hmm, hur ska jag säga X utan att bli lynchad?" kan förvandlas till ett "Äh, tramsigt att ens påpeka X när alla redan vet exakt vad problemet är".
Ja du, Totius. Det är inte lätt att svara på vad som måste göras, och hur. Rätt talande, tycker du inte?
Med tanke på att det politiska systemet är riggat så att det är svårt att genomföra massiva reformer hamnar man lätt i ett slags moment 22. Politiken är bakbunden av de lagar som reglerar statens verksamhet, samtidigt som en restaurering kräver politiska insatser. Som i sin tur antagligen behöver politisk majoritet för att det ska bli något av det.
Stat och myndigheter måste avpolitiseras, vilket är lättare sagt än gjort. Staten bör även ta över en rad uppgifter som i nuläget åligger en mängd märkliga myndigheter. Det är alltför lätt i dag att ge en eller annan myndighet i uppdrag att själv utföra ett uppdrag, eller till och med att utvärdera sin egen verksamhet.
Det kan dock ifrågasättas om en än mer autonom stat nödvändigtvis är bättre.
I övrigt är det bara att hoppas på att yngre människor med sunda åsikter ska vilja och våga söka jobb i staten/förvaltningen med tiden, och vid myndigheter, och att detta sker oegennyttigt.
På något jävla sätt måste det göras svårare att göra karriär på tvivelaktiga grunder inom det offentliga. Jag tänker även att den nya generationen tjänstemän ligger lågt med sina ideal innan jämvikt råder.
Och folket, sedan. Det tycks inte vilja bli några protester. Vad återstår? Att tänka själv. Internet är en underbar källa att ösa ur när man vill bidra till att väcka vanligt folk.
Kampen fortsätter, etc.
VARFÖR skulle det behövas massiva reformer?
Den som bemödar sig med att lära sig hur lagar och regler ser ut finner ett väldigt bra system. På pappret. Problemet är att (nästan) alla skiter i reglerna och gör som de vill.
”Journalisterna” i Sverige är slöa, okunniga och självgoda. De ids inte gräva. De VILL bara tycka och känna. Då blir det såhär.
Det kan givetvis finnas många andra förklaringar men med Ockhams rakkniv behöver man inte gå längre i analysen. Åtminstone inte inledningsvis.
Det är lustigt hur fort ett "Hmm, hur ska jag säga X utan att bli lynchad?" kan förvandlas till ett "Äh, tramsigt att ens påpeka X när alla redan vet exakt vad problemet är".
Precis. Och konsekvensen i bägge fallen är tystnad. Och konsekvensen av tystnaden är att ofoget legitimeras. Sådär håller det på hela tiden. Otroligt tröttsamt att uppleva.
Precis. Och konsekvensen i bägge fallen är tystnad. Och konsekvensen av tystnaden är att ofoget legitimeras. Sådär håller det på hela tiden. Otroligt tröttsamt att uppleva.
Nja. All tystnad är inte av ondo.
Mellan tystnaderna har samtal skett. Positioner förflyttas i gråzonen. Människor fattar sanningar efterhand och förflyttar sig så snabbt deras identitetsbygge tillåter.
I min bekantskapskrets är det nu normaliserat att vara motståndare till massinvandringen och vilka, grovt talat, "stänga gränserna" för denna typ av invandring för överskådlig framtid. För några år sedan var det något slags diffus allmän vänster-zeitgeist som rådde. Jag är inte så självgod att jag tillskriver mig själv status som något retoriskt unikum, utan räknar med att detta avspeglar utvecklingen i stort.
Den som bemödar sig med att lära sig hur lagar och regler ser ut finner ett väldigt bra system. På pappret. Problemet är att (nästan) alla skiter i reglerna och gör som de vill.
”Journalisterna” i Sverige är slöa, okunniga och självgoda. De ids inte gräva. De VILL bara tycka och känna. Då blir det såhär.
Det kan givetvis finnas många andra förklaringar men med Ockhams rakkniv behöver man inte gå längre i analysen. Åtminstone inte inledningsvis.
Det var Ockham med besked om man lät sig nöja med att statstjänstemän struntar i de regler som finns. Det är ju en hyfsat stor brist — ett systemfel — om det går att göra det.
Felet ligger nog snarast i att regelverket medger rätt vidlyftiga tolkningar, om vi säger så, samt att stora delar av det dagliga arbetet bygger på att enskilda tjänstemän gör egna bedömningar.
Återinför tjänstemannaansvaret.
Jag är f.ö. lite osäker på vilka situationer du tänker på, mer exakt, där man skiter blankt i lagar och regler. Säkert att det inte har med bedömningar/beslut att göra?
Invandringens vara eller icke vara — liksom den uppifrån påtvingade mångkulturen — beror hur som helst på beslut fattade på högre nivå än myndighets-.
Det fuskas dock så det står härliga till med tillstånd som utfärdas på oklara grunder, och där kan vi tala om aktivism. Samma sak kan sägas om det idoga lobbyarbete media bedriver för att lansera bilden av Sverige som ett invandrarland. Detta påverkar politiken.
__________________
Senast redigerad av Blot-Sven 2020-07-15 kl. 00:25.
Mellan tystnaderna har samtal skett. Positioner förflyttas i gråzonen. Människor fattar sanningar efterhand och förflyttar sig så snabbt deras identitetsbygge tillåter.
I min bekantskapskrets är det nu normaliserat att vara motståndare till massinvandringen och vilka, grovt talat, "stänga gränserna" för denna typ av invandring för överskådlig framtid. För några år sedan var det något slags diffus allmän vänster-zeitgeist som rådde. Jag är inte så självgod att jag tillskriver mig själv status som något retoriskt unikum, utan räknar med att detta avspeglar utvecklingen i stort.
Jag tänkte mer på tystnad gentemot makthavarna. Tar din bekantskapskrets kontakt med medier, politiker, myndighetschefer och så vidare?
Det var Ockham med besked om man lät sig nöja med att statstjänstemän struntar i de regler som finns. Det är ju en hyfsat stor brist — ett systemfel — om det går att göra det.
Felet ligger nog snarast i att regelverket medger rätt vidlyftiga tolkningar, om vi säger så, samt att stora delar av det dagliga arbetet bygger på att enskilda tjänstemän gör egna bedömningar.
Återinför tjänstemannaansvaret.
Jag är f.ö. lite osäker på vilka situationer du tänker på, mer exakt, där man skiter blankt i lagar och regler. Säkert att det inte har med bedömningar/beslut att göra?
Invandringens vara eller icke vara — liksom den uppifrån påtvingade mångkulturen — beror hur som helst på beslut fattade på högre nivå än myndighets-.
Det fuskas dock så det står härliga till med tillstånd som utfärdas på oklara grunder, och där kan vi tala om aktivism. Samma sak kan sägas om det idoga lobbyarbete media bedriver för att lansera bilden av Sverige som ett invandrarland. Detta påverkar politiken.
Alla system har fel. Meningen är att felen ska korrigeras när de upptäcks. På så sätt får man utveckling och förbättring. Det är givetvis ett systemfel att tjänstemän kan kringgå lagkraven. Problemet är att systemfelet INTE åtgärdas.
Åter till tråden: Det behövs ingen analys av enstaka lagar för att förstå problemet i stora drag. Den massiva invandringen har lett till ett utanförskap som är helt oförenligt med den svenska välfärdsstaten (som definieras av lagar och andra regler). Redan här är felen uppenbara: Sverige har implementerat en mångkulturpolitik som är oförenlig med de lagkrav som gäller för välfärdsstaten.
Ja, staten måste reformeras inifrån. Men HUR ska det kunna ske i Sverige när det INTE ENS går att enas om en problembeskrivning? VAD behöver reformeras och VARFÖR?
Mångkulturen är ett bra område för att tydliggöra problemen eftersom den påverkar hela samhället. HUR ska man kunna åtgärda ett problem innan problemet är definierat? Det är förstås omöjligt.
Om inte svenska folket snart reser sig mot våra dysfunktionella medier och makthavare är det kört. Ett så svagt folk klarar inte det ansvar som demokratin kräver. Då kommer andra kulturer att ta över. Vi går mot samma öde som Syrien, såvitt jag begriper. Och det är helt självförvållat – det är helt jävla otroligt.
Problemformulering föregår det lösningsorienterade. Ansvarsutkrävande följer på skuldfrågan. Det är politiska ABC frågor. Skuldbelägg dem som skuldbeläggas bör, ingalunda något självförvållat, fienden finns mitt i bland oss, en yttre och en inre, identifiera henne. Utvecklingen går mot allt större konflikter, det är verklighetsfrämmande och något naivt tro det finns någon fredlig lösning. Under tiden slits vårt land alltmer sönder av inre konflikter - tiden för några fungerande reformer är decennier borta. Att sedan media och etablissemang vill få oss tro någonting annat och slänga en lapp i lådan vart fjärde år, har ingenting annat att visa än hur diaboliskt effektiv hjärntvätten och media blivit. Man kontrollerar propagandan och båda polerna på sfären och man gör det så in i helvete jävla vetenskapligt överlagt noggrant bra dessutom.
Och ja, huvudproblemet är att inget motstånd görs, det finns ingen opposition att tala om.
Problemformulering föregår det lösningsorienterade. Ansvarsutkrävande följer på skuldfrågan. Det är politiska ABC frågor. Skuldbelägg dem som skuldbeläggas bör, ingalunda något självförvållat, fienden finns mitt i bland oss, en yttre och en inre, identifiera henne. Utvecklingen går mot allt större konflikter, det är verklighetsfrämmande och något naivt tro det finns någon fredlig lösning. Under tiden slits vårt land alltmer sönder av inre konflikter - tiden för några fungerande reformer är decennier borta. Att sedan media och etablissemang vill få oss tro någonting annat och slänga en lapp i lådan vart fjärde år, har ingenting annat att visa än hur diaboliskt effektiv hjärntvätten och media blivit. Man kontrollerar propagandan och båda polerna på sfären och man gör det så in i helvete jävla vetenskapligt överlagt noggrant bra dessutom.
Och ja, huvudproblemet är att inget motstånd görs, det finns ingen opposition att tala om.
Ja, huvudproblemet är att inget motstånd görs, det finns ingen opposition att tala om. Där är vi helt eniga.
Vi är förmodligen eniga i resten också – vi använder bara olika ord. Kommunikation är inte så jävla enkelt.
Hursomhelst, med en fungerande opposition skulle skuldfrågan och ansvarsutkrävandet kunna tydliggöras. Så länge oppositionen saknas hänger allt i luften.
Fenomenen är empiriska OCH verifierbara, inte lätt falsifiera när svart står på vitt. Den store rasprofileraren George Soros och Open Society Foundations gör allt de förmår att föra upp rasbiologin på dagordningen igen. Till sist blir det kontraproduktivt, det är någonstans här vi nu balanserar.
Gårdagens DN rapporterar bakom betalvägg om att 150 kändisar som protesterar mot cancel culture fått svar av 160 kändisar som tycker det är bra:
Citat:
I förra veckan publicerade Haper's magazine ett öppet brev där omkring 150 författare, journalister och akademiker kritiserade så kallad ”cancel culture”. I texten som skrevs under av bland annat J K Rowling och Margret Atwood menade de undertecknade att kulturinstitutioner i dag är hårt ansatta av det rådande samtalsklimatet som de anser har försvagat den ”öppna debatten”.
Över 160 journalister och akademiker har nu gått ut och svarat på det öppna brevet som de är skarpt kritiska till.
”De missar poängen: brevets ironi är att de inte någonstans nämner hur marginaliserade röster genom historien har tystats av journalistik, akademi och förlag”, skriver de i The Objective.
De som har skrivit under arbetar bland annat på New York Times, Vox samt Washington Post och vissa av dem har undertecknat kritiken anonymt.
Kerri has found herself in hot water this week after she signed the now notorious Harper’s letter in defense of free thought and free expression. She appears to have been stunned by the hostile reaction the letter received. Within hours of its publication she tweeted: ‘I do not endorse this @harpers letter. I am in contact with Harper’s about a retraction.’
Small problem: Kerri had endorsed the letter and Harper’s has the emails to prove it. On Monday June 29, she replied to an email about the joint letter saying ‘yes, I will add my signature. It reads well. Let me know what you more you need from me.’
Engelskaprofessor Lucía Martínez Valdivia förklarar att hon skrev på för hon inte visste att det fanns genus- och transfober som också hade skrivit på:
Citat:
For me, the statement was about the importance of everyone having a voice and being able to use it to exchange ideas, both in the classroom and in the wider world. I asked one of the authors about the timing, about the necessity of such a statement, and both by their argument and by my personal experience found myself agreeing that yes, this needed to happen now. When I asked to know who the other signatories were, the names I was shown were those of people of color from all over the political spectrum, and not those of people who have taken gender-critical or trans-exclusionary positions. Should I have asked to see more names? Possibly — some would say absolutely — though that would seem incommensurate with my agreement with the statement itself. In what seems to have been a failure of imagination, a trans-exclusionary attitude didn’t even strike me as a possible interpretation of the text, let alone a likely one.
Jag vet inte om du skojar eller om du menar att mångkulturproblemen skulle kunna lösas genom att på något sätt marknadsföra och kommersialisera de svenska problemen utomlands. Hur skulle det gå till inom ramarna för mediakriget?
För att uttrycka det enkelt har det gått utmärkt att bli miljardär på skattefinansierad invandring, men inte återvandring. Varför? Vilka sorts kapitalistiska grundlagar gör att det är så?
Svaret på era funderingar om vad som kan göras ligger i svaret på hur det kan komma sig att "kapitalismen" eller "vinstmaximering" eller "dollarkursen" aldrig någonsin kommer leda till att Israel avvecklas: Identitetspolitik trumfar marknadskrafter, skapar ideologier, kultur och tidsanda. Marknaderna ÄR reglerade och politiken - i meningen människors vilja - styr över profiten.
Det handlar om att bedriva och normalisera svensk identitetspolitik, vilket sker parallellt med vita amerikaner och olika europeiska folk. Att gynna ingruppen och agera etnocentriskt på alla arenor och i alla sammanhang. Att delta och inte vara passiv, svartpillrad åskådare. Lagstiftning och politiska beslut inom en mångkultur blir en följd av kollektivets gemensamma inriktning, efter samma principer som nationalstatens kapacitet på slagfältet är det samlade resultatet av en mängd faktorer.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
