Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det finns flera trender

1) Media är mer explicit politiska. Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet tog kraftigt avstånd från SD på valdagen 2010 och uppmanade sina väljare att inte rösta på dem. Aftonbladet inledde sedan kampanjen ”Gilla Olika”. Denna kampanj växte primärt i sociala medier (läs Facebook och twitter). Under 2009 så lyfte även media kampanjen ”Sverigedemokraterna i riksdagen – nej tack”, denna initierades förvisso av en ung vänsterpartist men media höll denna Facebookgrupp levande. Facebookgrupper har dock liten politisk effekt och det vittnar om hur värdelösa sådana här kampanjer är. I dagarna har Aftonbladet dragit i gång ”Det här är mitt land” – det är också ganska tveksamt om det kommer ge någon effekt.

2) Förtroende för journalister är idag på tre procent. Förtroende för politiker är 6 procent. Detta vittnar om att journalismen är i en förtroendekris. På grund av internet och det faktum att man kan läsa nyheter på internet utan att betala en krona så minskar intäkterna för tidningsmedia. Bokbranschen är för stunden skyddade på grund av alla inte har tillgång till en platta samt att plattornas pris och kvalitet inte är tillräckligt goda för att motivera att fler väljer sådana framför böcker. Det är också svårt för förlagen att motivera att någon skall betala 300 kronor för en Pdf fil. Den dagen då plattorna är tillräckligt goda kommer piratmarknaden för böcker växa och förlagen kommer, i synnerhet de stora, drabbas hårt.

3) Även om intäkterna för de stora mediehusen minskar så är de fortfarande gigantiska aktörer med gott kapital. Vinsterna är enorma. Det är primärt småtidningar med en omsättning kring 100-10 miljoner kronor som går sotdöden. Dessa tidningar är på väg att uppgå i någon av koncernerna. I sin tur innebär det färre journalister på redaktionen och mer material köpt från TT. Det innebär också mer säljare. Jan Helin har sagt att han är stolt över att Aftonbladet inte har gått den populistiska vägen för att sälja mer tidningar. Gott så, men Aftonbladet hade ned Text-TV år 2009 på grund av reducerade vinster. Aftonbladet har också lämnat sina stora och luftiga lokaler i globen och flyttat till Kungsbrohuset – där har många medier från Schibsted flyttat in. Med andra ord – vad vi ser är mer samverkan mellan tidningar i en koncern och mer centralstyrningen från koncernen över de enskilda tidningarna. Detta innebär en större vinstmarginell men det innebär också mer likriktade nyheter. Även Bonniertidningarna i Stockholm har flyttat in i samma hus.

4) Journalister tjänar i regel inte goda pengar och fattigaste av dem alla är frilansjournalister. I princip kan du inte leva på en krönika/kolumn i någon av de större tidningarna. Du måste ha flera kolumner. Inte ens ledarsidorna betalar sin heltidspersonal rimliga löner. Det är bara toppnamnen och den politiska chefredaktören som tjänar pengar. TV-media betalar betydligt bättre löner till sin fasta personal. Samtidigt produceras en mängd journalister från universiteten och det finns många andra akademiker som vill få en fot in i mediebranschen. Jag tror, precis som Oskorei att protester kommer komma från journalistfacken. I synnerhet nu när vi kan räkna med att upp mot tjugo procent av journalistkåren står utanför arbetsmarknaden inom tio-femton år. Arbetslöshet leder till depression, illojalitet mot samhället och tillfälliga arbetsgivare, politisk extremism och mycket mer. Snart kommer vi säkert se journalister som förlorat sin tillvidare anställning på Aftonbladet och som stått utanför arbetsmarknaden i ett par år – börja blogga och skvallra. Detta kommer undermina sammanhållningen bland journalisterna och skada förtroende för journalistiken och mediehusen.

5) Media kommer inte falla in i en populistisk, nationalistisk eller annan mer populär politisk riktning för att sälja mer tidningar och få fler tittare. Media kommer troligtvis producera mer skräp istället. Detta har TV3 och TV5 gjort som i princip bara sänder dokusåpor, amerikanska TV-serier och gamla filmer. Även TV4 är på väg mot ett sådant håll på grund av svikande tittarsiffror. Idag kan du dock titta på TV genom din dator och filmer och serier kan du ladda ned på en handvändning så varför ens använda sin TV? Det är heller inte speciellt avancerat och en god uppkoppling till internet kostar idag bara 300 kronor i månaden. Vidare så sänder även de etablerade medierna över internet och till och med delar ut gratis nyheter genom sina hemsidor.

Slutsatsen är dock given. Medias makt består men de kommer vara svagare än tidigare. Idag är uppstickaren på det svenska internet, den lilla nättidningen Fria Tider som har 40 000 läsare om dagen. De presenterar nyheter från ett libertarianens och den paleo-konservativa personens perspektiv. Två gånger per år samlar tidningen in pengar – det blir oftast inte mer än 50 000 kronor per gång. Det är ungefär vad Aftonbladet betalar till en mycket senior journalist eller en journalist med chefställning. Om Fria Tider omsätter 200 000 per år så omsätter Aftonbladet 2 miljarder. Aftonbladet.se har nästan två miljoner läsare om dagen. Om alla alternativa ”högersidor” på internet samlades skulle de inte ens ekonomiskt kunna konkurrera med en landsortstidning.

Så vad är nyckeln? Nyckeln är att media av sin storlek kan diktera villkoren. Detta kan de göra på grund av sina intäkter. Det är hela premissen för deras makt. Intäkterna kommer från försäljning av tidningar och annonsförsäljning. Försäljningen av tidningar är ett dött lopp. Då är det annonsförsäljningen kvar. Här skulle i princip alternativ media (dock inte själva) agera på samma sätt som MSM gör – alltså, ringa och klaga till de företag som väljer att annonsera i någon av de stora tidningarna. Jag undrar vilken reaktion det skulle få i de stora tidningarna. Detta v ar Fria Tiders idé. Det är hur som helst ett intressant tankeexperiment – om annonsintäkter började försvinna på grund av klagomål från läsare.