Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Nästan helt enig. Jag ser dock rockader över skyttegravarna: Wolodarski, Einhorn, Rosenberg, Åsbrink har kritiserat den svenska coronakollapsen. Folk med liberala tendenser men med självständigt tänkande gör samma. Fränden, Spännar, Malm, Berglöf et al angriper intensivt alla, även ovannämnda, som ifrågasätter FHM. Dessutom finns det en liten grupp av invandringskritiska men svenskt systemtroende som står på FHM:s sida. Jag ser det som att den första gruppen inte är religiöst övertygade globalister utan söker politik som gynnar dem själva. Den andra gruppen som slutit sig till den grumliga sidan är ”JBP-liberaler”. Den tredje gruppen, Frändengänget, är fanatiker, ofta etniskt svenska, och deras tankeprocesser är postmoderna och förnekar därför siffror, matematiska modeller och fakta, varför deras angreppssätt helt ägnas åt att strida för makten om tolkningsföreträdet (”experter”, ”ryska troll”, osv); de står orubbade för ”öppenhet” etc. Den fjärde gruppen märks minst men har i denna fråga övergått till den ”andra sidan” eftersom de vill tro på den svenska staten, kanske finns också inslag av svensk exceptionalism samt missriktade ekonomiska hänsyn.

Delar ditt synsätt.

Tror att t.ex. jag själv tillhör den sistnämnda gruppen. Har lite svårt att inte se onyanserad kritik mot den svenska linjen som kritik mot Sverige och det som är svenskt oavsett vilken regering som sitter vid makten.

Det är när allt kommer omkring svenska staten som kan förändras och dess politik utformas för att gynna det svenska folket.

Kan faktiskt inte låta bli att se det som lätt fåraktigt att acceptera en kritik för att den ingår i ett åsiktspaket. Den här "krisen" har gett mig insikter i hur svensk gruppsykologi fungerar, och då inte endast inom PK-falangen. Det är lättare nu att förstå varför svenskar röstar både för och emot invandring med övertygelse. Det står även klart att det finns ett anti-PK som också är PK. Polariseringen total.

Vad gäller den första gruppen så bör man nog lägga på vågskålen det faktum att Wuhan influensan har ansetts som ett hot mot den globala liberala världsordningen med öppna gränser etc. Om bekämpandet av influensan leder till ökad nationalism så är det naturligtvis illa för globalismen.

Den aktuella utvecklingen gör också att jag själv börjar omorientera mig. Nu undrar jag om det vore möjligt med någon form av ”exit” för sådana som mig. Kan landet delas? Jag vill inte leva i ett samhälle som topprids av tjänstemän som inte arbetar dag och natt för att skydda de äldsta och sköraste medborgarna, där folkvalda inte får och/eller förmår att kliva in när myndigheter sviktar, och där allt besjungs av en skränande medieklass, och till råga på allt får de ett (iofs litet) majoritetsstöd i befolkningen. Jag vill inte vara med.

Jag förstår dig. Det jag tänker är att mer kunde göras för att förhindra smittspridning via punktinsatser på områden där det behövs. Att tala om ekonomiska hänsyn i detta läge är f.ö. vedervärdigt, så där avviker jag själv från din fjärde grupp. Känner mig ganska ensam bland sossar, liberaler och SD-människor. Tänk själv, vill jag säga. Det är trist att se hur landet slits sönder av ivriga tillskyndare på två fronter. Men, det är nog så det blir med den politik man fört under lång tid.

Sunt förnuft måste råda. En medelväg.

Det är en lösning på det sättet att en förtidspensionering gör att man slipper betala dyrt för åtgärder. Dessutom om staten får brist på pengar lär man ju dra ner på pengarna som betalas ut. Det kan ju lätt bli en livstidsförsörjning på en nivå som de själva inte är nöjda med.

Skulle nog säga att det vi ser beträffande samling kring Löfven och regeringen är ett utslag av den negativa sidan av svensk nationalism.

Svenskarna är en nation av nordliga germaner och i händelse av kris så sluter folket upp kring och följer ledaren. Oavsett om det är mot Poltava eller i "kriget" mot Wuhan influensan. Svenskarna och deras höfdingar.

Håller med, det är de som kan inkluderas i min fjärde kategori.

Kopplingen Corona och mångkultur sker också på en av många hyllad artikel i Arbetet som mycket riktigt kallar det kulturkrig:

Johannes Klenell: Coronakrisen förvandlar forskare till Paradise Hotel-deltagare
Kulturkriget är inte en speciellt bra grogrund för vetenskap. Och det kommer eskalera ju längre in i Coronakrisen vi kommer, skriver Arbetets kulturredaktör.
...
Problemet här sträcker sig långt bortom bristande medieträning. Eller att kombinationen Skypeintervju, frissigt hår, iPhonelurar med sladd och furupanel som bakgrund möjligen är en bättre fond för att prata chemtrails än signalera rimlighet.

Frågan är om forskarna som nu kliver in på arenan ens är införstådda i att de lämnat sitt elfenbenstorn av peer review-artiklar lästa av en liten insatt skara och klivit in i ett kulturkrig.
...
Det här är människor som helt uppenbart är mycket kunniga på sina områden men som tycks vara helt omedvetna om att de nu kommunicerar på en arena med tiotusentals oinsatta, men tänkande, människor.
...
Redan från början blev det tydligt att Söderberg-Nauclér inte är en särskilt van nätkrigare. Hennes kändisskap började med Coronakrisen.

Och hon tycks omedveten om att stora delar av den publik hon fått alltid önskar livet ur Sverige.

Jag är absolut ingen expert på statistik, men jag gissar att den nya fanbase Söderberg-Nauclér fått är samma excelbladsriddare som brukar sitta och närläsa våldsbrotts- och orosrapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för att hitta bevis för att invandringen slagit Sverige i spillror.

Alltså samma kategori som märkligt nog alltid visar sig vara experter på allt från vem som är lämpad som rikspolischef, hur man bäst bekämpar skogsbränder, flyktingmottagning och nu då epidemiologi.
...
Något som eventuellt började med intentionen att vara fullt normal kritik mot Folkhälsomyndigheten slutar med Putin efter samma trista medielogik som gjorde att riksdagsledamoten Hanif Bali gick från ung antirasist till någon sorts medelålders Twitternarr för läsarkretsen hos Nyheter Idag.

Men det går åt andra hållet också. Den fullständigt okritiska kören runt Anders Tegnell och FHM är i mångt och mycket ett lika stort problem. Ingen vet om den svenska modellen fungerar förrän efteråt och än så länge är ju, i ärlighetens namn, hans och FHM:s starkaste kort att de håller sig lugna och sakliga i debatten.
...
Kulturkriget är inte en speciellt bra grogrund för vetenskap.

https://arbetet.se/2020/04/16/coronakrisen-forvandlar-forskare-till-paradise-hotel-deltagare/

Då vet vi att debatt endast får föras av regeringens utsedda experter. Dvs ingen debatt önskas överhuvudtaget annat än att kulturgiganterna håller med regeringen i varje ärende de håller med myndigheterna.
Det viktigaste är att man inte har furupanel hemma. Också i fråga om pandemier. Det är ju ett kulturkrig och att då komma med fakta är att be om ovidkommande kritik.

Ännu ett kulturkrig definierat av en kulturredaktör. Likt den om invandringen.
DE är experter på allt. Även furupanels inverkan på pandemier. Och på Invandringens konsekvenser för ett mångkulturellt Sverige.
Kulturredaktörerna är de ny experterna. På allt. Praktiskt.

Vad kan gå fel?

Ekonomiska hänsyn är lika med hänsyn till liv och hälsa. När det inte gäller elitens personliga hälsa förstås.


Känner inte igen mig i någon kategori. Möjligen hamnar jag i "övrig"-gruppen fyra som inte märks. Jag stöder Tegnell och FHM, för att de

a) Ser en större bild, när de försöker minimerar antalet döda, än bara i Coronasmittan i sig

b) Erkänner att de är osäkra, och hela tiden korrigerar i små steg.

Det är så befriande skönt att slippa höra de tvärsäkra, handlingskraftiga idioterna also known as "politiker" klampa runt som elefanter i en porslinsbutik. Det enda de klarar är att bränna andras pengar, skära breda remmar ur andras läder, vilket de kissar på sig för att överträffa varandra i nu. Enligt Philip Tetlocks forskning när det gäller förmågan att förutspå framtiden vinner de som vågar vara osäkra, alltid redo att uppdatera och som tar små steg.

Tegnells approach ser jag som ett mönster för gott, konservativt, ledarskap.
What do you do, Sir? som Keynes la till.

http://zhurnaly.com/cgi-bin/wiki/Characteristics_of_Superforecasters

Skulle nog säga att det är mer grundläggande än så. Man kan kalla det borgfred eller nationell samling. I kristider så samlas stammen/nationen/folket kring ledarna. Gäller för svenskarna och för andra folk som har nationalstater.

Det är en mer grundläggande funktion än förnuft och rationellt tänkande. Driften ligger på instinktsplanet skulle jag tro.

Rent praktiskt så skulle jag nog säga att det finns många händer som gnids på Sveavägen och i Rosenbad just nu när de ser opinionssiffrorna raka i höjden.

Det här var väldigt uppfriskande att läsa, och jag håller med dig rent generellt. Eller, jag delar dina observationer.

Sedan, apropå det här med att "sluta upp bakom ledaren"... Det hade varit en annan sak om regeringen varit duglig. Det är trots allt lite mystiskt att förtroendesiffrorna skjuter i höjden just nu, med tanke på att regeringen som sådan inte gjort mycket mer än det som förväntas av den på ett minimum.

Jag tror inte att det är svenska nationalister som uttrycker sitt gillande, utan snarare "vanligt folk". När jag ger den svenska linjen mitt stöd (ok, med åtskilliga undantag) gör jag det för att jag tror att det svenska folket fixar detta. Jag tror på folket och inte på statsministern som ledargestalt.