__________________
Senast redigerad av StuG 2020-04-15 kl. 21:13.
Senast redigerad av StuG 2020-04-15 kl. 21:13.
Entreprenörskapsforums projekt Integration Sverige syftar till att studera hur utanförskapet i landet kan brytas och leda till bättre ekonomisk integration av utrikes födda. Den första forskningsrapporten visar att de officiella sysselsättningssiffrorna på området ger en felaktig, alltför ljus, bild av de faktiska förhållandena.Inte heller ligger det något speciellt glädjande i Stefan Löfvens bedyranden om att tiden för nyanlända att komma i arbete är nere på fem år. 13-14 år tar det innan ens hälften av dem lyckats uppnå den blygsamma inkomsten 12 600 kronor per månad. De flesta hinner inte ens nå dit under den tid i arbetsför ålder de tillbringar i vårt land.
...
Vi har studerat utrikes födda i arbetsför ålder oavsett skäl för uppehållstillstånd, det vill säga individer mellan 20 och 64 år, och följt utvecklingen under 27 års tid, 1990-2016.
Huruvida en till Sverige inflyttad individ kan försörja sig på sitt jobb eller inte har traditionellt bestämts av sysselsättningsgraden. Den visar på besvärande, men inte alarmerande, siffror för 2016: 68 procents sysselsättningsgrad för invandrade från Afrika och 56 procent för inflyttade från Mellanöstern.Men sysselsättningsgraden ger alltså en missvisande bild.Det räcker för en individ att ha varit sysselsatt i en enda timme under november månad för att bli avprickad som varande i arbete under detta år och därmed integrerad.
En mer rättvisande bild av storleken på det ekonomiska utanförskapet får vi om vi i stället tittar på självförsörjningsgraden. Den uppnås vid fyra prisbasbelopp vilket år 2019 motsvarade en årlig bruttoinkomst på 186 000 kronor eller cirka 12 600 kronor netto per månad.
...
Prisbasbeloppsdefinitionen är praktisk och möjliggör en relevant jämförelse över tid.
Med detta mått går andelen som 2016 kunde försörja sig i gruppen från Afrika ned till mer dramatiska 38 procent och för Mellanöstern stannar den först på 36 procent.
Här har vi alltså att göra med grupper där majoriteten saknar möjligheter till självförsörjning.
Fem år efter ankomsten till Sverige är sysselsättningsgraden runt 55 procent mot under 30 procent för självförsörjningsgraden.Relativt sett går det bättre för Stockholmsutlänningar och sämre för Malmöutlänningar jämfört med rikssnittet. Inte heller är utbildning någon självklar framgångsfaktor, sambandet mellan utbildning och självförsörjningsgrad är svagt bland våra nya svenskar från Afrika och Mellanöstern. Kompetensregnet verkar behäftat med samma typ av missvisande äkthetsbevis som skyddsmasker från skumma kinesiska företag.
Möjligen sammanfaller det med en diskrepans mellan rapporterade utbildningsnivåer och faktiska kunskaper och färdigheter.Det verkar dessvärre inte heller finnas fog för förhoppning om en ljusare framtid för dessa våra mörkermäns förmågor.
Nivåerna är skrämmande låga och det finns ingen markerad positiv förändring över tid. Tvärtom är de redovisade självförsörjningssiffrorna sannolikt överskattade. Exempelvis ingår anställningssubventioner till arbetsgivare i de siffror som presenteras i analysen.Bättre kommer det heller inte bli när coronapandemin övergår till efterföljande coronapandemonium med definitivt slut på andras pengar. Alla tidigare ekonomiska kriser visar tyvärr entydigt att de hopplösa grupperna hamnar i än mer hopplösa positioner än de befann sig i innan krisklubban slog ner på dem.
Det är därför viktigt att denna studie följs upp med kontinuerliga mätningar av självförsörjningsgraden hos våra utrikes födda, och att kommande studier också inkluderar andra generationens invandrare. Dessutom är det naturligtvis avgörande att hitta åtgärder som kan bryta utanförskapet innan det tillåts bryta isär landet. Detta är vad vi tar upp i en kommande slutrapport.https://www.svd.se/alltfor-ljus-bild...sk-integration
Johan Eklund
projektledare
Integration Sverige, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och JIBS
Entreprenörskapsforums projekt Integration Sverige syftar till att studera hur utanförskapet i landet kan brytas och leda till bättre ekonomisk integration av utrikes födda. Den första forskningsrapporten visar att de officiella sysselsättningssiffrorna på området ger en felaktig, alltför ljus, bild av de faktiska förhållandena.Inte heller ligger det något speciellt glädjande i Stefan Löfvens bedyranden om att tiden för nyanlända att komma i arbete är nere på fem år. 13-14 år tar det innan ens hälften av dem lyckats uppnå den blygsamma inkomsten 12 600 kronor per månad. De flesta hinner inte ens nå dit under den tid i arbetsför ålder de tillbringar i vårt land.
...
Vi har studerat utrikes födda i arbetsför ålder oavsett skäl för uppehållstillstånd, det vill säga individer mellan 20 och 64 år, och följt utvecklingen under 27 års tid, 1990-2016.
Huruvida en till Sverige inflyttad individ kan försörja sig på sitt jobb eller inte har traditionellt bestämts av sysselsättningsgraden. Den visar på besvärande, men inte alarmerande, siffror för 2016: 68 procents sysselsättningsgrad för invandrade från Afrika och 56 procent för inflyttade från Mellanöstern.Men sysselsättningsgraden ger alltså en missvisande bild.Det räcker för en individ att ha varit sysselsatt i en enda timme under november månad för att bli avprickad som varande i arbete under detta år och därmed integrerad.
En mer rättvisande bild av storleken på det ekonomiska utanförskapet får vi om vi i stället tittar på självförsörjningsgraden. Den uppnås vid fyra prisbasbelopp vilket år 2019 motsvarade en årlig bruttoinkomst på 186 000 kronor eller cirka 12 600 kronor netto per månad.
...
Prisbasbeloppsdefinitionen är praktisk och möjliggör en relevant jämförelse över tid.
Med detta mått går andelen som 2016 kunde försörja sig i gruppen från Afrika ned till mer dramatiska 38 procent och för Mellanöstern stannar den först på 36 procent.
Här har vi alltså att göra med grupper där majoriteten saknar möjligheter till självförsörjning.
Fem år efter ankomsten till Sverige är sysselsättningsgraden runt 55 procent mot under 30 procent för självförsörjningsgraden.Relativt sett går det bättre för Stockholmsutlänningar och sämre för Malmöutlänningar jämfört med rikssnittet. Inte heller är utbildning någon självklar framgångsfaktor, sambandet mellan utbildning och självförsörjningsgrad är svagt bland våra nya svenskar från Afrika och Mellanöstern. Kompetensregnet verkar behäftat med samma typ av missvisande äkthetsbevis som skyddsmasker från skumma kinesiska företag.
Möjligen sammanfaller det med en diskrepans mellan rapporterade utbildningsnivåer och faktiska kunskaper och färdigheter.Det verkar dessvärre inte heller finnas fog för förhoppning om en ljusare framtid för dessa våra mörkermäns förmågor.
Nivåerna är skrämmande låga och det finns ingen markerad positiv förändring över tid. Tvärtom är de redovisade självförsörjningssiffrorna sannolikt överskattade. Exempelvis ingår anställningssubventioner till arbetsgivare i de siffror som presenteras i analysen.Bättre kommer det heller inte bli när coronapandemin övergår till efterföljande coronapandemonium med definitivt slut på andras pengar. Alla tidigare ekonomiska kriser visar tyvärr entydigt att de hopplösa grupperna hamnar i än mer hopplösa positioner än de befann sig i innan krisklubban slog ner på dem.
Det är därför viktigt att denna studie följs upp med kontinuerliga mätningar av självförsörjningsgraden hos våra utrikes födda, och att kommande studier också inkluderar andra generationens invandrare. Dessutom är det naturligtvis avgörande att hitta åtgärder som kan bryta utanförskapet innan det tillåts bryta isär landet. Detta är vad vi tar upp i en kommande slutrapport.https://www.svd.se/alltfor-ljus-bild...sk-integration
Johan Eklund
projektledare
Integration Sverige, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och JIBS
Paris and Berlin have added their names to a growing list of EU capitals asking for the European Green Deal to be placed at the heart of the EU’s post-pandemic recovery plan.https://www.euractiv.com/section/ene...reen-recovery/
The Green Deal “must be central to a resilient recovery after COVID-19,” EU environment ministers wrote in an opinion piece published on Climate Home News, a specialised information site.
...
The op-ed was initially put online on Thursday (9 April) and signed by the environment ministers of 10 EU countries: Austria, Denmark, Finland, Italy, Latvia, Luxembourg, the Netherlands, Portugal, Spain, and Sweden.
On Friday (10 April), they were joined by French environment minister Elisabeth Borne, who added her name to the list of signatories.
...
Svenja Schulze, the environment minister of Germany, soon added her name as well, saying she was “happy” to join the appeal,
...
Greece is also expected to join soon, bringing the total of signatories to 13.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106