Citat:
Jag ställer mig in i ledet av trådskribenter som berömmer din klockrena analys. Det är närmast komiskt hur denna omvändelse-Ukas formuleras.Daniel Färm är chef på Tankesmedjan Tiden (s). Han har nu skrivit en linjetext om invandringen som han kallar en ”personlig essä om min syn på migrationen”, men mer korrekt hade varit att skriva att det är en teologisk avhandling om Socialdemokraternas nya linje i migrationsfrågan. Det är nämligen så här det ser ut när S byter åsikt i en viktig fråga; så här det måste se ut. Det måste följa en viss religiös ritual.
Det är en "Jag är inte rasist, men" -liturgi som är såååå försiktig, och man undrar hur lång tid det ska ta för oceanångaren att svänga och hur det ska låta då. Notera hur extremt försiktig och ursäktande han låter i textens avslutning (mina fetningar):
Citat:
Notera hur Färm försöker frammana en tårögd melodramatik, med sin linje 2 och att krossa "högern". Helt fantastiskt! När kommer man att kommunicera till sina underlydande partifunktionärer att det är en "linje 1" som gäller, dvs en Orban-politik kombinerat med skarpa förslag om återvändande? För den dagen kommer, var så säker. Om nu sossarna existerar som sossar vid den tidpunkten. Troligen går Sverige under snabbare än oceanångaren kan vända.
Men det viktiga och svåra vägvalet är det som var och en av oss behöver göra inombords:
Vill vi använda vår solidaritet till att ”rädda så många som möjligt”, no matter the costs – tills det inte går längre? (Var det inte delvis det vi gjorde 2015?)
Eller till att skapa mer hållbara (och kanske på vissa sätt mer rättvisa) lösningar för såväl kommuner som arbetsmarknaden, migranterna/flyktingarna själva och samhällena i ursprungsländerna? Alltid då lösningar som innebär att vi faktiskt tar ett ansvar.
Jag har som sagt var brottats länge med de här frågorna, och för egen del kommit fram till att jag förordar en ”linje 2”.
Vi på Tiden kommer att återkomma med konkreta förslag på hur en sådan kan se ut. Men en viktig utgångspunkt är det som jag sa (eller rättare sagt sjöng) från talarstolen på partikongressen 2017:
”Socialdemokratisk migrationspolitik ska inte präglas av vare sig Välkommen, välkommen hit. Vem du än är. Var du än är. eller Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi!.”
Kent och Ebba Grön. För vad vår framtida asyl- och migrationspolitik än blir, så behöver den i grund och botten bygga på humanism och solidaritet.
Och du som brinner: slockna inte! Rikta vreden rätt: högerut!
Vill vi använda vår solidaritet till att ”rädda så många som möjligt”, no matter the costs – tills det inte går längre? (Var det inte delvis det vi gjorde 2015?)
Eller till att skapa mer hållbara (och kanske på vissa sätt mer rättvisa) lösningar för såväl kommuner som arbetsmarknaden, migranterna/flyktingarna själva och samhällena i ursprungsländerna? Alltid då lösningar som innebär att vi faktiskt tar ett ansvar.
Jag har som sagt var brottats länge med de här frågorna, och för egen del kommit fram till att jag förordar en ”linje 2”.
Vi på Tiden kommer att återkomma med konkreta förslag på hur en sådan kan se ut. Men en viktig utgångspunkt är det som jag sa (eller rättare sagt sjöng) från talarstolen på partikongressen 2017:
”Socialdemokratisk migrationspolitik ska inte präglas av vare sig Välkommen, välkommen hit. Vem du än är. Var du än är. eller Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi!.”
Kent och Ebba Grön. För vad vår framtida asyl- och migrationspolitik än blir, så behöver den i grund och botten bygga på humanism och solidaritet.
Och du som brinner: slockna inte! Rikta vreden rätt: högerut!
Och en ytterligare fråga som har bäring för trådens tema - när hakar Aftonbladet, DN och andra vänsterorgan på? Här är Anders Lindberg rejält akterseglad. Dags att börja vända skutan nu Anders. T.o.m. SvT börjar så smått tassa närmare runt den heta gröten, kanske i en skuldmedvetenhet som "oberoende".
