Sakta, sakta - ja enerverande långsamt, men dock - verkar ideologitankern SVT lägga om rodret en smula. Sent om sider har Filipstads prekära situation ansetts lämplig att uppmärksamma. Trög i accelerationen, men i gengäld är Statstelevisionens Karin Mannberg faktiskt informationsutförligare än vad Bonnierpressens Dahlbergska var.
Inte bara, får vi veta, har Filipstad tagit ett extraordinärt stort ansvar för den sk flyktingkrisen 2015, man har dessutom blivit sittande med skäppan överfull av särskilt svårhanterliga
etniciteter. Av en händelse är det just de
etniciteter som fullständigt dominerade Sveriges skörd av sk flyktingar.
- Många är långt från arbetsmarknaden, och arbetsmarknaden här är inte tillräckligt stor. Utsikterna är dåliga även för den som anstränger sig, säger kommunalrådet Per Gruvberger (S)
Svårare för vissa grupper
Allra svårast att hitta ett arbete har de som kommit från länder utanför Europa, som Somalia, Syrien och Afghanistan. Enligt kommunens siffror är arbetslösheten i den gruppen 80%.
[...]
– Många saknar utbildning och kan inte så mycket svenska. Det är en liten stad, man måste verkligen kämpa för att hitta ett jobb!
Arbetslösheten bland de nyanlända slår nu hårt mot kommunens ekonomi. Försörjningsstödet – det som förut kallades socialbidrag – låg 2007 talet på runt fem miljoner kronor. I år ligger prognosen på 31 miljoner. Nu vädjar kommunen om hjälp.
[...]
Det här är resultatet av ett misslyckande när de stora grupperna asylsökande kom. Man brydde sig bara om var det fanns lediga bostäder och lokaler, inga andra förutsättningar styrde var de asylsökande placerades.
Hur mycket pengar behöver ni?
– Runt 50 miljoner om året. Det skulle göra stor skillnad.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...land-nyanlanda
Statsradion verkar sitta djupare fast i "Putin did it" och migrationspornografiträsken. I dagens P1 morgon ondgjorde man sig helt okritiskt över bögtortyr som, enligt NGO-aktivister, ska vara ymnigt förekommande i Tjetjenien och någon annan dag i veckan var det stackars migranter som regelmässigt våldtogs i industriell skala i Libyen. Någon annan dag var det prostitutionsträsket i stort sett alla kvinnliga migranter hamnade i. Vad ingen någonsin undrar över är rimlighet och trovärdighet i alla dessa "skakande vittnesmål". Att likt Filippinernas Duterte helt sonika avrätta icke önskvärda drogkriminella är åtminstone begripligt till skillnad från vad "Putin does", dvs fångar in homosexuella för att tortera dem någon vecka och sedan släppa dem igen. Varför skulle någon tro på detta? Om bögarna helt enkelt avrättades funnes någon trovärdighet i historierna, men att lägga stora resurser på att fängsla och tortera dem bara för att - ja vad då? - förefaller mindre sannolikt. Och hur kan det vara någon poäng med prostitution om det är fritt fram för våldtäkter? Kan inte gärna bli något större klirr i kassan under sådana förhållanden.
Är ju knappast bara jag som reagerar på detta vis, så förr eller senare falnar väl lyskraft och lockelse i massproducerade spektakulära historier om heroiskt utståndna oförrätter från dem vars enda mål är att bli omhändertagna i Europa.