Citat:
Ursprungligen postat av
Ottokar
Socialdemokraterna har med hjälp av bl.a. Bonniers under många år drivit tesen att varje menait som kommit in i Sverige omöjligen kan resa hem igen. Det narrativet sitter som berget och måste mjukas upp under lång tid. Tänk efter själva hur resonemangen går i tråden. Det är omöjligt och det går inte.
Ja, det är omöjligt att göra nåt åt en enda menait i Sverige.
Men till slut rinner bägaren över, och helt plötsligt börjar svensken posta förbannade inlägg på sin Facebook när staten inte skickar ut dödsskvadroner för att skjuta av problemen. Se nedan.
Citat:
Ursprungligen postat av
HenKarl
Precis som Ottokar är inne på så måste det "grundas" med viss typ av sanningar innan en ny policy kan sägas få tillräcklig ideologisk resonasbotten för att kunna bli verkningsfull. Det måste därför inte nödvändigtvis handla om tvång, utan viktigare är att politiska beslut / policy är sakligt och moraliskt i linje med den publika sanningen / värdegrunden.
Jag vidhåller med en dåres envishet att mediakriget om mångkulturen styrs av att den mänskliga psykologin måste gå igenom följande steg:
1) Identifera ett allvarligt problem
2) Ta fram effektiva lösningar
3) Handling
Moralen och värdegrunden spelar ingen roll i processen.
Ett aktuellt exempel är IS-terroristerna. Det har varit helt uppenbart de senaste fem åren att ett av världshistoriens värsta band av massmördare har haft Sverige som hemmabas.
Fram tills nu har det varit helt lönlöst att ta fram lösningar på IS-terroristernas framfart. De har nämligen inte setts som ett problem här hemma i Sverige. Moralen har varit helt ointressant i sammanhanget.
Nu när IS har kollapsat har massmedia och allmänheten vaknat upp med ett ryck. Det sitter hundratals IS-terrorister därnere som kan bli skickade till Sverige på ett bräde. Nu är alla helt plötsligt överens om att det är ett riktigt problem.
Då kommer lösningarna fram som ett brev på posten.
Thomas Gür är välkänd här i tråden, kanske mest för sin inställning att "nu har vi tagit mångkulturen i båten, då får vi ro den i land". Dvs repatriering är omöjligt enligt honom.
Men Gür tycker att IS-terroristerna är ett allvarligt problem. Så allvarligt att han nu på sin Facebook-sida förespråkar dödsstraff för dem (!) I svenska domstolar om det går, men han har inget problem med att svenska staten skickar ner militära dödsskvadroner och skjuter av "svenska" IS-terrorister på löpande band (!) Motivationen här är givetvis vår egoistiska omsyn om oss själva. Inte en högstående moral.
Så snabbt kan det gå från 0 till 100 när folk vaknar upp och inser att nåt är ett allvarligt problem.
I takt med att folket vaknar upp och identifierar allvarliga problem kan vår byråkratiska verktygslåda fyllas på med nya effektiva metoder. Dödsskvadroner kommer kanske inte att reducera mångkulturproblemet i nån större grad. Tror jag. Men snart fyller vi kanske även på med outsourcning av fängelsestraff (återkommer allt mer ofta i Gürs kommentarsfält), utvisning till tredje länder mot betalning till de länderna, och snabbspårsupphävning av UT/medborgarskap.
Då börjar det likna ett löpande band där man kan stoppa in allt fler personer som inte ska stanna här. I takt med att de egna barnen rånas och ekonomin försämras i en lågkonjunktur kan motivationen öka för att skruva upp takten kraftigt.
När både det löpandet bandet och motivationen att använda det är på plats kommer folk snabbt att själva hitta på de svepskäl som krävs för att döva samvetet.
